- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
240

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - fara ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fara

240

fara

subst, betecknande färden, ffara ferdh Di 239. en man
. . . for pilagrims fiirþ Bu 172. willo tho crisno ena
reso fara BK 1: 1482. riddaren far sin vägh Bu 19.
iacob foor sina leedh MB 1: 225. — med ack. af
ett subst, uttryckande vägen fram öfver hvilken
rörelsen sker. farin hiildir en annan wägli i idhart rike
Ly 35. fara . . . langa wiigha oc krokotta MB 1:
270. hwi tlio foro ey sina rätta Ioodh ib. altnanna
wägha . . . the ändelika skulu faras KS 65 (160, 7l).
— med ack. af ett subst, uttryckande stället
hvaröfver el. hvarigenom rörelsen sker. thu far nw hadho
bärgh ok dal Al 1415. haffwir farith land oc rike
RK 1: (Albr) s. 207. ST 510. I’a 17. konung kan
ey alt (o: riket) sielffwer fara MD (S) 258. hwi
skal thu swa alt fara oc forsökia Lg 3: 226. — med
ack. af ett subst, uttryckande rörelsens ändamål, foro
... sin ärande Bu 26. RK 2 : 5463, 6479. ST 262. Di
235. SO 199. som thz budskap sculle faro RK 2:
3283. Lg 3: 316. 2) fara, störta sig. han foor
ther ij (i vattnet) Al 2540. ib 2548. — fara, rusa,
foor at klawso them onda knüüs Al 651. lätor fast
mot honum fura Fr 1812. 3) fara, gå, före-

taga sig. tha iak foor konung artws finna lv 805.
jak far thän herra nu at leta ib 3959. Bu 9. nar
han staar op ok sofua vil fara FI 1019. 4) med
prep. äptir, fara efter, söl:a, sträfva, foor ban epter
höghrom länom Lg 1003. jach haffiicr . . . aldrey
effter idhart wärsta farith RK 2: 5533. han far mest
äptir at forstyra oc hindra gudz ordh ST 153. 5)
fara, handla, gå titi väga. swa radhelika fara FI 845.
faren sakta RK 2: 8281. ib 3:1350. — i synnerhet i
förening med prep. mädli. fara med, gå till väga med. fara
mz fals Bu 101. Bil 80. MB 1: 214. lv 4S11. RK 2: 2899,
6488. Di 47. wilde ther jo swa mz fara (så ställa det)
at anner thera sculle höfuitzman wara RK 2: 2315. hon
for ther swa hemelika oc listelika mz ST 87. ib 483,
486, 487. — förfara med, behandla, moot
höfdhing-omen oc pharisois som swa hafdho lätit fara mz honom
Bo 195. ib (Cod. B) 348. Fr 590, 996. RK 2: 326, 1354
o. s. v. at brödhirno ellir hionin farin ey illa oc
oskiStelicha mcdli sinom klädhom, anbudhom ellir
androm thingom VKR 35. rada liwro thor skall mz
faras Di 66. — sysselsätta sig med, befatta sig med,
utöfva, mz huat truldoni far [ni Bu 495. KL 3. MB
2 : 376. Bir 3: 39G. the som fara mz tholko villo oc
vantro ib 250. tho ting som . ■ . tik är ey rådhelikt
medh fara KS 22 (55, 24). Bo 17. ST 24. Su 153. 6)
få ett visst öde, komma el. vara i ett tillstånd,
befinn a sig, fara. samulundh for ban som then förre
(det gick honom på samma sätt) Bil 446. swa far huar
then som godz girilica samanläggir MP 1: 145. swa
fara the moot honum sta Al 1501. swa ära farno
marghe kämpa flere ib 16. ib 1381. ST 25. RK 2:
s. 352. Di 153. tho . . . foro än thesligis (det gick
åter med dem på samma sätt) ib 18. tha for thz
(det gick dermed) som man maa höra RK 1: (sfgn)
s. 184. vi farom opta vadhelica Bo 43. far til thinna
brödhra, oc se hurw the fara MB 1: 230. ib 247. swa
framt ij vilin fara väl Iv 3310. RK 1: 2941, 2610, 3:
3690, 3697. ST 532. swa at fangit folk ey bätor gaat
farit än tho foro RK 1: 2628. FI 863. Di 68. räddis
hon at hon sculde illa fara (att det skulle gå henne

illa) Bil 867. än þo vildo cigh vär fara än han sialuar
Bu 207. han skal illa fara vnder swärdli oc hunger oc
old MD 1: 10. Al 8882. ST 532. foro hans saar illa Di
192. waat oc frusin oc ömkelika farin ST 35. henna
klädlie waro ... ila farin ib 292. liit thorn wäl fara
(gå med fred) ib 471. — ss afskedshälsning, far
bol ok säl, var lycklig, far vät. far nu bel ok säl
Bu 521. Di 77. — far väl (i detta uttryck ingår äfven
betydelsen 1). må det gå dig väl, var lycklig, far
väl. ss yttrande till en afresande. far nu väl FI 560.
faar wel son RK 1: 1918. — ss yttrande af en döende.
farin nu wäl mine käraste . . . |faar wäl iordh, |faar
wäl wärld, ffaren wäl alla wärlilzlika wener Sn 131. —
bidhia fara viil, säga far väl till, taga afsked af.
bidhin sändcbudhit wäl fara oc hans fö]glie MB
1: 206. FI 211. lv 378. Al 1262. Di 85. 7) fara,
förekomma, foro the osäuiio oc ordh, ther jach hafuir
haft meth thöm oc oss i mällan hafuir farith her
till thenna dagli SD NS 1: 678 (1407). om all the
st.ykke oss hafwa mällan farit om wara köpslaghaii
ib 2: 13 (1408). lot herra jacobir för:da karl
stör-karsson lidughan oc lösan vm alt thet thöm mällan
foor badhe i fasto oc i löso ib 114 (1409). ib 240
(1409). i thessa måtto liawom wi vart badho fädherne
ok mödherne ok alt thet minne syster ok mik hawer
mellan farit (det vi hafva haft gemensamt) til thenna
dagh, skipt ok aat skilt ib 429 (14U). 8) opersonl.
gå, ske. ä huru thz kan sidhan fara Iv 5534. Di 15,
223. sagde lianum alt, hwro farit liaffdc ib 110. ib 111.
thz hade ey sa farit RK 2: 7956. — med dat. se hurw
them mon fara (Cod. A the fara 230) MB 1: (Cod, B)
549. 9) försvinna, upphöra, i förbindelsen lata fara,
öfvergifva, lemna, upphöra med. marcellus . . . lät
lara symon Bil 105. the loto fara awund ok niidh
RK 1: 3446. Al 1388. ST 467, 483. MD (S) 260. thz
wil iak aff sia oc lata fara (utelemna) ST G. lat lara
(bry dig ej om,’ slå bort) alla dröma Ber 246. lathen
thz fara (låten bli det) RK 2 : 4765. ib 6828. 10)
bearbeta, bruka, begagna, nw wil ingin akriu Ifara
MD (S) 256. tessom forscroffna godz scftll hon styra
oc radlia, fykia oc fara SD KS 1: 266 (1403). DD 2:
14 (1459). fiikia oc fara tho for:do watn SD 1: 520.
hwar som tbridhiuiigsens vatn faar olofwaudis TH
79. 11) öfverlåta. liauir jak hanom thot for:do
gooz farit meth skafft oc skiäl SD NS 1: 62» (1407).
ib 218 (1403). — pres. part. far.HldC, 1) farande,
rusande, oet léon kom tha farande tliär Iv 5305. 2)
kringfarande, kringstrykande, farande qvinna, sköka.
en faranda qwinna KL 218. swasom fulasta farande
qwinna ib 290. ib 78. Bir 3 : 26, 289. 3) som är
i rörelse, som köres? ä faller aff farande las
(sen-sim deficiat vaga iugiter axe suppellex) GO 876 . 4)
rörlig, flyttbar, jorda godz oc farande hafuor (lösören)
SD NS 1: 171 (1402, gammal afskr.). 5)
försvinnande, flyktig, förgänglig, farande är (utgående är,
utbetalas måste) fäster öro GO 125. ib 948. päning är
badho farande ok komando (sicut adunctiua sic era
fluunt fugitiua) ib 905. tho (o: werulzlik ting) äru
farande ok komando KS 20 (50, 22). thz tu hauer af
worulzliko farando godze ib (51, 22). — fara sik, 1)
= fara 1. foor sik thädhan rät ij stadh lv 3752. ib
3947, 4672, 4673. Al 1931, 4175 O. s. v. 2) = fara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free