- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
245

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - faster ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

faster

245

fasnliker

faster, adj. [Isl. fastr] L. 1) som ej lätt
brytes el. böjes, fast, tät, liård. the gynom stungho
faandena ther som bcnit war hardast ok fastast Bir
1: 30. 2) som ej lätt rubbas, orubblig, fast,
fastgjord, fastnad. nar thz star fast ey rörande sik
Bir 2: 183. han stoþ eigh fastar Bu 15. wi standom
fäste alt til knäs i dywpom dya LfK 303. satha
låren saa fasth widh sadelin J.i 300. cet fiska hen
sath fast j hans halsc Bil 900. KL 370. ST 102.
blifwa the (o: foglane) ther fäste af thy hikono Bir
1: 51. 3) fast, som ej tan flyttas, badhe i fasto
oc i löso SD NS 2: 114 (1409). i löso äller fastho
ib 213 (1409). at betala antigho j fast eller gildom
oc lagligom werdörom fil 5 : 91 (1484). hafuom
wij by th nwyala götz fast j fast FM 73 (1502,
gammal afskr.). SJ 308 (1463). 4) bofast? oleff bang
fast borger i aboo ib 366 (1470). 5) fast, stark, som
ej lätt kan intagas, ii eno fasto buse Bu 7. HK 3:
4152. lx [60] ban ladho paa klekkebergh fasta (i fast
ställning) ib 1969. mootli swänske män giorde the siik
fasta Csatte de sig i fast ställning, höllo de sig rustade)
ib 26a. 8) pålitlig, säker, är ovina lof fast vitne
Bu 10. wthan leygdh och giisla fasta RK 3: 2680. —
(?) jdher konst är fast MD (S) 238. 7) fast,
orubblig, oqvald. förscrifna tomtcna och halffua gafflin
hafua ocb agha för sit fasta egit til äwerdelikin
tijdh SJ 216 (1452). ib 242 (1454). dömdom wi . . .
godzet last oc friit wndhor sancte lienrik SD NS
1: 429 (1405, gammal afskr.). 8) fast, gäl-

lande. at thettä se fult oc fast SD 5: 293 (1344).
thz brödher städia och fast göra SO 8. ib 154. som
. . . fasth hallas skall SGCK 103. stodh thera dagh
ekke fasth RK 3: 1618. j fullom öris (för ürom?)
oc fastom FM 73 (1502, gammal afskr.). 9) stark,
häftig, then wärk warth saa fasth RK 3 : 2524. — n.
fast (fasta RK 2: 1095 (i rimslut), komp. fastare,
fästre Lg 3 : 550), adv. L. 1) kraftigt, ifrigt,
häftigt, öpte fast Bu 156. Iv 453. fast sova (sofva
tungt) Bu 19. moþeren riigþe hanom fast ib 136.
fastare sculdo jak hafwa til huggit Bil 833. FI 1864.
MB 1: 413. the byggia fast ib 175. alla gräto the
ryghelica fast Bo 202. i farin fast vp (vehementer
elevamini) ib 248. drak han fast til them aff thy
starkasto wiin han hafdhe ST 280. the striddo fast
Al 779. ib 335. dragh ä thes fästre at thz är tyngre
Lg 3 : 550. 2) mycket, ganska, högeligen, vaxto
fast hännn v frägh Bu 30. iosep förste fast ib 71.
[m blöde fast ib 75. Di 195. fast gamal ib 299. dughir
fastlitit, Bo 139. KS 72 (175, 78). daghon leed &th
qwellen fast RK 3: (sista forts.) 4853. — sva fast . . .
som, så väl. . . som, lika mycket . . . som. är swa fast
Jiän þyuuer som kopyr som fän som styäl SD 5: 638
(1347). han var swa fast aff konunga släkt som aff androm
swerikis höfdingiom (härstammade så väl från
konungar som från andra Sveriges höfdingar) Bil 883. Bir
2: 261. 3) hastigt, fort. han rände fast Iv 444. ib
2289. RK 2: 1095 , 3: 1491, 1636, (sista forts.) 4847. Di
33, 195, 299, 300. MB 2 : 228. the fölgdho fast iipte
(tätt efter) Bo 86. alexander fölgdhe honum fast Al
8085. 4) alldeles, hwi]ca päninga swmmo ther vi
käunomps os fult oc fast vpburet hafua SD NS 1:
11 (1401). — (?) hawer laght kronunne frälsis jordh

fult. oc fast foro the schatta jordh ib 2: 70 (l40S). 6)
nästan? the dölfdho fäst (för fastj the lekara thona
Al 3316. fasth öffuer sweriges riike RK 3: 3571. —
— Jfr a-, alier-, bo-, bol-, by-, bygrliþ-, byr-,
far-, for-, hand-, iiim-, land-, of-, rot-, sam-,
sta})-, stiorn-, styri-, tro-, viig-faster samt
ful-fast, äfvensom fasta iordh.

fastfara, v. med laga formaliteter öfverlåta och
tillegna. gifuer iac häratzhöftingon i sama hundare
som godzit i liggor fulla macht them älla therra
visso vmbudhi thot fastfara mäd fastom oc allom
skälum BSH 1: 179 (l38l). VAII 24: 397 (1377). SI) NS
1: 34 (1401), 71 (1401), 132 (1402) O. S. V.
fastgarjier, m. L.

fastgiira, v. L. = fastfara. thet (godset)
fast-güra them fornemdom reenlifuis systrom nieth fastom
oc fullom skälom SD NS 1: 465 (1405). at lysa oc
lastgöre fornempdom her käril knutsson oc hans
arff-uom thenne forrörda godz FM 49 (1447).

fasthalder (/. -hal LfK i62), adj. [Isl. fasthaldr]
njugg. 0111 hon haffwer warit . . . inykyt liap oe
fasthal i sinne wt spisnigli LfK 162.

fasthet, /. fasthet, styrka, til tess mera
äwärde-liea fastheth oc skikkilso oc stadfcstilse SD 3: 166.
at komme tiil en good oc tröstelig fastheth BSII 5:
40 (1505). Jfr trofasthet.

fastir (fasti), m. pl. [trol. pl. af faster, o».] L.
= fastar. Upl. L. Kk. 14: 5. thessi xij men . . .
värö ther fasti ath SD NS 2: 343 (1410). Jfr fäste,
faster, m.. fästir samt fast.

fastlika (fastleka. fastelika. fasteligha),
adv. [Isl. fastliga] 1) fast, stadigt, (giordhins)
fastleka thine nyura mz renliuis linda Bil 796. fastelika
standande Bir 1: 162. ib 178, 272, 3 : 67, 271. 2)
kraftigt, fastelica tilbindande mik at jak skal väria
the hälgho kirkio mot hänna owinom Bir 3 : 367. thera
swärdh swa fastlika bitu lv 720. slo han fastlika"
(häftigt) ib 3151. sompna . . . rolika oc fastlika (hårdt,
tungt) MB l: 159. stigha annan wägh fastelika a ib
226. loo fastelika (skrattade öfverljudt) RK 1: 3915.
äät . . . fastelica (dugtigt) Bir 4: 129. 3) hastigt.
lupo rät fastlika till RK 1: 1552. ridher fasteligha
fram Di 233. — Jfr trofastlika.

fastlikhet (fastelikhet), f. fasthet. huru mykin
fastelikhot (firmüas) i öfmiuktenno är KL 189.

fastna (-adhe), v. [7s/. fastna, utfästa, lofva;
bortfästa, trolofva] L. fastna, stäk een bita j sin mun,
hwilkin genstan fastnadhe j hans hälsö ST 76. ib
266. PK 228. Di 189. Jfr saman fastna,
fastvirke, n. L. — fastvirkis värki, n. L.
fasnlika (faaeligha), adv. förskräckligt, ropadhe
faseligha Lg 3 : 353.

fastiliker (-leker, -likin. -liken, -leken:
-leket Su 108. -ligin LfK 237; -ligit ib 221, 229.
-ligen, -lig: -ligo ib 222; -liga ib 237. faseliker.
faseliken, faseleghin Lg 3: 143), adj. [Äldre
Dan. faselig] förskräcklig, hans hoffwd war fasuliget
Va 39. mz aldra faselikasta röst Lg 3 : 690. thoede
sins brystz faswleka wredhe Su 94. ib 108, 281. Bir
5: 69. LfK 79, 221, 222, 229, 237. Lg 3: 143. i thorn
timanoni thy k tis vara inykith fasulikit (abominabile)
. . . at nokor skulde nödhgas til, moot sinom vilia,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free