- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
247

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - fatiärn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fat lär ii

247

fela

haffde sik klät mädh sin ridderloka sknidU . . . mild Ii
silff bälte, dysing oc fating oc halsbandhe BK 208.
SD NS 2: SS (1408, nyare afskr.).

fil ti ii I" 11, n. L. järn inpackad! i fat. PM xiv.
fattor, adj. [Äldre Dan. fat] fatt, beskaffad, eptlier
thz war nw sa fatt liK 3: (sista forts.) 4433. her är
saa wndherliga fatli i byn BSH 5: 146 (1507). hwrw
thet är fath ib 219 (1507). hwilchet jak gerne giorde,
wore myn leglighet saa faat ib 212 (1508).

fatökaharn (fatigebarn), n. fattigt barn. et
fatigebarn . . . som forscrifno hustru . . . haffuer.
vptaget for gudz skull SJ 378 (1471).

fatökdomber (fatik- Bil 791, 798, soi; kl 2so,
331J Bo 3, 64 , 85. fatigh- Al 1226, 1312, 4388, 6285
fatig" MP 1: 20. fatug- BSll 5 : 27 (1504).
fattigh-vkr 57. fatigha- SD NS 1: 623 (1407)), m. [Isl.
fàtækdduir] l. fattigdom, þicnaþo . . . iliesu christo
i fatökdom Bu 152. siäifwiliandis fatikdombir kl 280.
kiärlek ok ödhmyukt ok fatikdom gaff han sinom
brödhrom j testament Bil 798. ib 791, 801. Bu 416.
kl 67, 105. MP 1: 20. Bo 3, 64, 85. vkr 22, 48, 57.
■II i?26, 1312, 4388, 628:. andans fatikdom som ä.- san
ödbmiukt älskadhe hon kl 331.

fatöker (fatykir Bil seo. fatögher: fatöghum
Sli 5: 566 (1346). fatekr KS 48 (121, 51). fateger:
-a BSll 5:438 (1511?). fatiker. fatikker: -a Lg 675.
fatigher. fatughr A’å’48(121,52). fattiker: -a VKR
7«; -om ib. fattigher. fatteger: -e BSH 5:415 (1511?).
fatikös för fatiks Bil 804), adj. [Itl. fätækr] L.
1) fattig. fatöghum mannoin SD 5: 566 (1346). fatökä
manna þörft SR 39. fatöko folkä Bit 11.
man-nin wardh vm sidlie fatökir KL 76. ey var nokor
lätighär i bland them ib 139. fatike foräldra ib 66.
qwiunan var fatigh ib 70. kärleken är dygdh mz
hulko tatighir man är riker, ok vtau hulka riker man
iir fatighir Ml’ 1: 45. fatigh människia gaar vtan
luighnadh Bir 3: 321. Bu 3, 173. Bit 117, 617, 801, 804,
860. KS 48 (121, 51-2), 76 (l86, 83). MB 1: 339, 310. Bir
1: 8. VKR 76. FI 79. BSll 5: 438 (1511), 445 (1511 ?).
i fatigxfolkx vppehälle Lg 3: 203. swa nakin oc
fatigher födhes rikaste konwngx ällar kesarans ondhe
son, som wslasta stakkars son LfK 23. siile äru
siäifwiliandis fatike KL 189. MP l: 19, 25. i som
ären wilielike fatike LfK 23. säle äru the som andclica
äru fatike Bo 65. 2) arm, olycklig, the fatigha
siälen Lg 675. 3) torftig, tarflig, ringa, vars herra
fatighe ok harda lifuirne Ml’ 1: 46. sweptir j fatighom
clädhom ib. sueptar ok vafpar ii fatökom kluto Bu
76. ib 186. KL 192, 197 , 300. MP 1: 38. Lg 33.
Ber 32. fatökt rum iHU 272. hafdho ona fatigha hyddo
ST 61. thätta fatika offir Bo 8. fore fatikt werdh
MB 1: 374. KL 210. then fatige dell, jac hade i
stocholm BSII 5 : 626 (1520). for vaar fattighe
tiiin-ist ok bön skul ib 16 (1504). väria . . . mit fatika
(beklagliga) maal lo 4S96. — Jfr iiiinfatöker.

fatökhet (fatighet L. fatigheet. fatugheet),
fl. L. fattigdom, thu sigher india wara riikt, . . .
macedonia fult aff fatigheet Al 4373. til äwerdhelikith
(för -likaj fatugheet ib 6271.

fatökis folk (fatikis-), n. [Isl. fátœkisfólk]
fattigt folk, fattige. SD 5: 479 (1345, nyare afskr.).
fatöklika (-leka. fatelika for fateklika LfK

190), adv. [Isl. fätcekliga] fattigt, giptas fatökleka
(med en flattig) Bil 617. — i fattigdom, i brist,
liff-wande fatclika LfK 190.

fatükman (fatigh man. fatighman), m.
fattig man. vi fatigh men BSll 5: 16 (1504).
fatighman höghburin är laghir i hcdlier GO 378. fatigh
mans fora är ful wäl kändh ib 703.

fatökt,/. [Isl. fàtækt] L. fattigdom. Bil 610.
fåvitska (fawitzska. fawizska. fauizsca.
fauiaca. fåwiska), f. [hl. fàvizka] 1)
oveten-liet, okunnighet, the som synda aff fauizsko Bir 3: 378.
— favitskhet, dumhet, rät fawizska oc folska stoor Al
7211. thet gör ban aff hoghmodhe ok fiwisko sinne
KS 8 (18, 8). giordho thz aff fauisco KL 136. grät
han . . . människiotina blindo ok fauizsco Bo 165.
ib 89, 102. KL 161. Bir 1: 381, 3: 38. Ber 191. 2)
dårskap, fåfänglighet, lappri, at sköta sliko fawitzsko
oc flätio Bil 598.

favitsker (fauitzsker: -uitzskom Bir 1: 263.
fawizsker: -e KL 11; -a Ber 144. fafwizakir
Bir 2: 307. fawisker Bil 116. fauisker: -om Bir
1: 8.i), adj. [Fnor. fàvizkr] fåvitsk, oförståndig. Bil
116. KL 11. Bir 1: 83, 263, 2: 307. Ber 144.

feghj) (feighd. feygdh. feijdh. feyd. -ir), fl.

[Mnt. vcde, veido] L. 1) fiendskap, fientligt
förhållande, fejd. tor . . . fecghd, awnd äller owiliä SD 5: 377
(1344, nyare afskr.). for alle fegd oc tiltalan oc
skyld-ning ib NS 1: 147 (1402). kwitta lidhogha oc lösa fore
alla feighd oc iipter maningh FH 2: 117 (1438). all
feygdh scullo först niderläggis tha RK 2: 1693. foygd
lida ib 1699. the reddes stora feyde ib 9482. thon
fegd omwenda ib 3: (sista forts.) 5418. at han . . .
kome ... i feijdhor älla manna owilia IISII 16:
4 (1369). i fcijgdher älla nakwarn skadha komma ib.
2) fejd, krig. antigie til minne eller rett eller til
feydä BSII 5: 19 (1504). entig til frid öller feijd
ib. thoune longe feyd ib 163 (1507). thenne feygdh och
örlogh ib 174 (1507). komber noger fegd paa östan
fran rijdzlandh eller vestan FM 656 (1516).

feghdha (feygdha. feygde. feydha), v. [Mnt.
veden, veiden] ofreda, the fornempdo frw abdisso eller
henne conuent . .. fcgdha SD NS 1: 539 (1406). ib 678
(1407). ath feygdha äller a tala äpter olaff jacopsons
dödh FH 2: 117 (1438). engen sculle hanom feygde
It K 2: 1637. — (?) skal jac ther fore formoge mich
stort tal oc rop i thenne landzende oc eth feyth
howidh BSH 5 : 293 (1508). — Jfr befeidha.

fegher (feegh GO 354), adj. [Isl. feigr] L.
bestämd till en snart inträffande död, den som döden
är nära förestående, alle dö the som feghe äru GO
543. ib 354. Di 223. Jfr ofegher.

fela (feyle RK 3: 2415. -ar, -adhe, -adher),
v. [Fdan. fele] tillförsäkra fred åt, gifva lejd åt. ath
wi . . . ha|fwa loijdet och feleth och medh thetta
vorth opne bre|f leijdo och fele . . . her niels
booson . . . hiit in i swerige til stocholm BSH 5: 207
(1507). ath jach leydat och feligat haffwer och met
thette mith opna breff legdar och felar . . . her erik
turson FM 155 (1504). vy viliom jdher fela RK 2:
4942. ib 4944. marsken feladhe them alla til sich ib
5346. ib 6546. konungen felade hanom til sik gaa ib
8647. the lotho sik alle for marsken fela ib 7485. tho

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free