- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
271

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - for ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

for

271

forakt

stcnipno dagli dagli for dagli swa nianga han
for-suinar SO 67. 14) omskrifvande dat. efter hvat
i det äldre språket: för. huath sybrott haffwcr warett
för ön qvinno It K 3: (till. om Chr. ]l, red. A) r,274.
jak screff oder till . . . hwad for en jak haffwcr till
granne BSH 5: 381 (1510). III med nen. 1) vid
rumsbestämningar: för, inför, hon kom tha for rctta
tiir RK 2: 9490 (jfr Mill. vor gerihtes, se
Miiller-Zarncke, Mittelhochd. Wörterb. 3: 373; tro!, är dock
förbindelsen for riitta framkallad af uttrycket til
riitta). wart hanom sacht fore riitta at han schulle
sükia syna bctaling i then sama garden SJ 201 (14.17).
2) vid tidsbestämningar: före, thz skedde tok ey för
thes iin (förr än) mokclborgh lagdo till stigsnes RK
l: (sfgn) s. 181 (jfr Mht. vor des, se Müller-Zarncke,
Mittelhochd. Wörterb. 3 : 373; Lexer., Mittelhochd.
Ilandwörterb. 3: 458; kanske har dock förbindelsen
til thäs föranledt for tliiisj.

B) adv. 1) framtill, vmkring sat badhe hak oc
fore oc a badha sidhor mz dyrom stenom Gr 322. han
liado et gu]span for i sin filthaat RK 2: S861. Bir 2:
43. MD (S) 222. MB 2: 340. 2) förr, förut,
fuigli-ertan nättum äptir ok fiughertan nättum firi SD 1:
068 (1285, gammal afskr.). konung hakon h]off ok tha
düder fore (näml. hade dött) konung erik RK 1: 4525.
mz drötning dorotee . . . som konung cristoffer häfde
foor ib 2: 7940. gürin swa äpter som iak göro fore Al
5069. — (?) tokth är eth liälokt oc hoffwidzliket
liffwerne oc omgängilse, i hwilko lithet är fore at
fly syndlier . . . wtan jämwiil astwndar sik i allom
dygdhom olastelika oc ostraffclika hliffwa LfK 72.

C) konj. (jfr for ss prep. I 12 samt for at).
emedan, dömdes lauris oys sak til xl ni. for lian ful
i annars mans tal BtFll 1: 130 (1506). RK 3: 287.
thenna hcrranc worde oc mig mislyntho före iag them
ey slott oc stor förläning wntlic ib (sista forts.)
5266. SO 206. — ty. hälge ären i som ären wilielikc
fatiko, för idhart är hymerikes rike LfK 23.

Vanligen sammanskrifva med följande ord nyttjas
for vid adj. och adv. förstärkande i bem. för, allt
för (jfr of-,), se fordiärver, -fotor, -ganial,
-godlior, -längor, -inykin, -niir, -stärker,

■Svar. Ss första sammansättnings led nyttjas för öfrigt
for i sht i de för prepositionen under I 1, 7, 8, 9, 10,
11 1, 5 och för adverbet under 1, 2 angifna
betydelserna saml vidare för att uttrycka en förstärkning,
dels (i sht vid adj. och adv.) med bem.: mycket,
ganska, i hög grad, se forbar|ior, -fast, -gainal,
-inykin, -miiktoglier, -prisadhor, -sara, dels
med mera allmän betydelse, se forargha, förbanna,
forbidlia o. s. v.; ett aflägsnande, se forbidllia,
fordriva, forstyra o. s. v.; en förändring el.
ombildning, se förklädlla; ett hindrande, upphäfvande,
förlust el. förverkande, se forbilljia, förgöra,
for-viiþia o. s. v.; skada el. förderf, se forborgha,
fördöma, förfång, forfara o. s. v.

Jfr bak-, fram-, livar-, liiir-, nidlian-,
nordhan-, ovan-, sunnan-, Jiär-, ut-, utan-, uto-,
västan-, östan-for.

1 förbindelse med en följande partikel bildar for
uttryck, som brukas ss prep., adv. och konj. — for
at (foreat. fore aat foreaat), adv. förut, gal;

. . . thu then wiigh äpte honom wm hwilkin thin
brwdhgoniine gik foreat Ber 128. I i ti th foreat är
skrifwatli ib 140. twå aff thorn koniin fore aat oc
twå eptir aat VKR 26. iak vet al thingh fore aat
Bir 1: 213. hwi spadho prophotane swa långt fore
aat af koma skolande thinglioin ib 97. thetta sigir
iak idhir foroaat. Ml’ l: 161. — for at (fore at
Bir 1: 135. 136, 141, 142), konj. derför att, emedan.
mz füglia ordh the vntfingo han konung artws for at
han var een man Iv 1740. for at somliko viindo sik
thz til glädhi thz soin for sorgh skul var byriat
bödh ihesus them bortgå MP 2 : 259. Bir 4: 135, 136,
141. 142. ■— for hon, adv. framåt, sia hendrena vp
for hen LB 7: 167. — for innan. Jfr liär-, lliiir-,
thäs-forillliail. — for ilino, prep. innanför, the
stolta borgh mortarie, ther grefuiu var for inne FI
219. — for niþail (-nädhan), A) prep. nedanför.
for nädhan thz bergh Fr 285. for nädhan husith
ib 1905. B) adv. nedanför, annor þingh som forni]iän
iiru skrifva[) SD 5: 636 (1347). — for ovan, prep.
ofvanför, ofvan, for offuan iord Di 158. — for ntail
(för-, for uttan MD 19, 20. förvthä PM lx),
prep. I med ack. 1) utom, utanför, hon lagdhe sin
skin för vtan thz tiald Iv 2008. Di 20. 2) förulan,
utom, jämte, wikten aff örna guldzringaiia . . . var
twsanda oc vij hwndrat siclar j gul wikt, för vtan
annar margskona prydilsc oc clenodia MB 2: 95. PM
I.X. 3) utom, med undantag af. ban drap alla
syna brödhor för wtan then yngxsta MB 2: 96. 4)
förutan, utan, MD 19, 20. Iv 26S6. huilkom som vari loff
oc hedhir forwtan ända Ansg 257. II med gen. thäs
mat thu liäldro for vtan vära Iv 4064. — Jfr tlliir
förutan.

fora (foora), f. [Mnt. voro] 1) färd. rccdho
loth ban mång skip oc stora och ena galeydo mz j
then foora RK 2: 1487. 2) det som man far med
el. har med sig, fora, förråd, skatt, fingo all thera
skip, oc alt thera gooz, oc alla thera foror Ansg 233.
la ther inne (i grafven) mz rikom forom Al 3404. wi
wiliom os göra stora aff idhro myklo rika foro ib
4390. 3) pl. beteende, sätt att skicka sig. i allom
thinoni forom, ordhom oc gärniggom LfK 113. 4)
ställning, omständigheter, fatigh mans fora är ful wäl
kändh GO 703. — foro milli, m. resande, resande
köpman. ST 475.

fora, f. L. fura. llotane staddos fleste vp aa een
stoor fora jnnan iilwenne laa RK 1: 1533. Jfr för.

förakt, (förakt KS 79 (195, 86). föreakt ib 7
(15, 7), 18 (45, 19), 82 (203, 90). föräkt LfK 76), /.
[Fdan. foragt] L. 1) föresats, uppsåt, afsigt.

sidhon hon liafucr hört hänno forakt VKR 63.
stadh-fiistis thäs moor j godho forakt KL 94. godh forakt
oc vili thiikkis höghelika gudhi ib 234. som i löräkt.
syndha LfK 76. gudlilik for akt Bir 1 : 284. aff
oskällica taknc forakt ib 3: 318. j ondo forakt ib 440.
som tik magha hindra af thinne forakt MP 1: 266.
som thina forakt mogho hindra Su 454. Ber 148, 158,
159. MB 2: 197. thcntidh thu so qwinno olika thinne
forakt (disparem tui propositi) Ber 160. bätrilsa for
akt Bir 1: 49, 65. mz vilia ok for akt at bätra sik ib
I3i). ib 174 , 3: 14 , 458. ST 543. mz sanne forakt at ey
optarmecr syndande Bir 3: 253. huilchin menniskia

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free