- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
272

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - forakta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förakta

272

förbanna

medh foract, oc wilia gör moot sinne lydhno VKR
30. ib 31. Bir 1: 279, 4: 64. MB 2: 210. 2)
betänkande, öfverläggning, han liuxa görla medh fullo
forakt, hucin han siitter i hcnder sin son ok styrilso
landa KS 10 (25, n). vtuiile the biizsto aff allom mz
skiillike forakt Bir 3: 311. ib ISO. aff godhe forakt
DI) 3: 9 (1309, nyare afskr.). 3) förtänksamhet,
omtänksamhet, vptändas ok hitna vidh . . . swa stora
väluilioghet ok forakt Bo 178. ens mans föreakt ok
styrilse KS 7 (15, 7). medh wiso föreakt. ib 82 (203,
no), ib 79 (195, 86). 4) klokhet, the (dygderna) äru
summa i manzons skiiluin suåsum witerlekcr, thän
må luita (för lietaj föreakt (prudentia) KS 18 (45, 19).
Bir 3 : 468. Ber 62.

förakta (för-), v. [Mnt. vorachten] förakta, risa
missaktning mot. thou romerske kong haffuer sa lenge
forachtct then hertogon aff gelleren thet han driffuer
honum snart aff siit egliit riclio IISII 20: 224 (1507).
liafTwen i . . . thorn foractat i niargo motto mot
heskeligit tal och swar ib 260 (1508). menor han . . .
ath han i bland bispor oc prelater, ridderskapeth och
flere godo män innan radz och wtan myketh föraktas
BSll 5: 304 (1508). til eon rätli rätgangli mootli
them, som ider föraktat haffuo, och moth ider breff
gyort. haffuä ib 490 (l51l). för actadhe cdorth
lierro-dömiss breff ib 542 (1514).

förakt ing (föraktingh. foraetningh.
for-aktning), f. [Mnt. vorachtinge] 1) visande af
missaktning, förnärmelse. lurhopandes, at.li odertli
lier-redönio anamer saadane waar samtall medh rikesens
alnioga til gönst och god welia, och til inghen
föraktingh i moth ederth herredöme BSH 5: 369 (i509).
2) vanära, kwnnc fred göris ricliit vtlien sltade och
oss alle vtlien föraktning IISH 20 : 223 (1507). thet
är ricliit en foractuingh ib 271 (1508).

förakt ogher (föraktugher. föreaktugher),

adj. omtänksam, tho män frliiuisins (för främi. sins)
lifs äru ok föraktugh (för föraktugho) i åthäuom
sinom KS 83 (205, 91). itpte fångoni vitra manna ok
fiireaktugha borghara ib 86 (210, 94).

foraiulra (-antra), v. [Mnt. voranderen] lemna i
andras händer, öfver/àta åt en annan, lofuar jak . . .
lilit, forscrifna ärfue engom siilia pant sättia eller i
nokra banda mato forsätia eller forandra S. 1 34( 1425).
thetta skall ey sellias öller forandras ib 297 (1461). —
refl. foraildras, öfvergå till andra, desertera?
försämras? folket oppaa kirkion forantris och mindskas
BSH 5: 109 (1506).

förändring, f. förändring, ath ban skulle
inge-Iundh göra iiagher forandringh medh then spetala
skeppan BSH 5: 540 (1514).

forandrardlia (-antwordhä), v. [Mnt. [-vorant-worden]-] {+vorant-
worden]+} ansvara för? skal han jngen annanstedz thot
gwldli ocli penningä som han slaar forantwordhä och
forsware en paa tlion stock som ban töm skrodhcr ok
mynthor IISII 19: 15 (1497).

forarbeidha (förarbeydha. forarbetho.
för-arbetha), v. [Mnt. vorarbeiden] 1) arbeta,
verkställa. tesso fyre stycker schal nya broderen [-föra[r]beydha-] {+föra[r]-
beydha+} SO 146. linie ban siin niestor skördli
forar-beyder ib 104. 2) arbeta (på), söka åvägabringa,
utverka, ath forarbeijdhä med all niakth till fridli och

vpslagh i thet menige besthä BSH 5 : 76 (1506).
forar-bethe thor om ath thot mottlie koma i en lengre
dagh med the rydzer IISII 22 : 39 (1492). huilkid menige
rikens radli . . . loffuado them endregteliga wilia
förarbeydha BSII i: 7 (1471). kwnne the lioget forarbeijde
till fridli ocli vpslag thet sågo wij gerne IISII 20®2ne

(1507). ath wii skwldhom medh ederth herradöme
för-arbctba, ath iii (3) her niels hosons tiänara mottlie
förlossos BSH 5: 110 (1506). ath thoo willo . . .
förarbeydha medh . . . konwng lians, ath frcdh eller
opslag sko motthc riken i mellan ib 174 (1507).

forargha (för-, -adher), v. [Mnt. vorargeren,
vorargcn] 1) tillfoga skada, illa handtera, för-

derfva. tha ban wille mik förargha Lg 3: 316. 2)
försämra, oppa thot at retta oc aarlige croneuis
rentta ey schal for then schuld forargas BSII 5: 2sl

(1508). liaffwon i thot (myntet) swaa nw förnedrat
och förargat at croneno kirkion och ridderskapit borte
är hwar fenipte peningh aff theris ärlige lento IISII
20 : 260 (1508).

forarghan (for argen), f. skada, ath sådana
romare kyrkes budb skullo noger for argen widerfares
BSII 5: 520 (1512).

forarina (för- PK 239. -adher), r. utarma, är
rikot forarmat swa RK 2: 532. PK 239.

forata (foraata), /. föregående måltid; frukost?
foraata gör faglier ätantiidh (pandox gentatur vt pra
11-sio pulcra sequalur) GO 691. Jfr foriita.

forbanda l korn oe rogh alt thz ther war thz
hioggo the aff forbanda RK 2: 3840.

förbanna (forbana. förbanna), v. [Mnt. [-vor-banncn]-] {+vor-
banncn]+} 1) bannlysa, forbiudha forbaiiuadhom

mannom kirkionna jngaiig Bir 2: 73. ib 1: 123. 2)
förbanna, dauid forbannadhe them soln ey lydha
gudhi Bir 1: 150. waro män ok kono forbanaþ än |ie
egli bain fingo Bu 3. Bil 587. Bo 194. Bir 1: 87,
2 : 208, 3: 269. MB 1: 163, 416. — med dat.
förbannande . . . minne siäl MP 1: 136. — part. pret.
förbannad, värd förbannelse, ss uttryck af förbittring
el. otålighet, at wij mötte faa en ände pa thenne
förbannade kaak BSII 5: 139 (1507).

forhannilse (för- MB 2: 64, 70, 103, 140), n. pl.
och f. förbannelse, förbannande, thin forhannilse är
gudhi licdhir oc allom lians vinoiii signilse Bir 3:
269. wardha luttaehande aff them förbann i lsoni som
sancto petliar gaff oftiir ananiam oc sophoram VK1Í
21. MB 2 : 64 , 70, 103, 110. aff thcnna laghanna
forhannilse Lg 3: 41. ban 0111 wändlio forhannilse j
wäl-signilse ib 42. —• förbannelse, förbannadt, tillstånd,
fördömelse, vin litit ont nidhir far inannin til liöxsta
forhannilse ok höxsta pino Bir 1: 133. ib 2: 209, 333,
3: 88. Su 293.

forliarþer, p. adj. mycket slagen, genom slag
förderfvad. Bu 521.

förbarma (för- RK 2: 1939 o. s. r.; MB 2: 104
o. s. v.; Lg 3: 167; Su 10 o. s. v. -ar, -adhe), r.
\Mnt. vorbarmen] förbarma sig öfver, hafva
medlidande med. MD (S) 233. gud förbarme mik hade
til liff oc siiiil BSll 5: 169 (1507). — förbarma sik,
förbanna sig. at thu ... för barnia tik oc miskunna
tlieras siäloin Lg 3: 167. — med prep. ivir. lian iir thän
sanii, sik forbarmadhe ouir luaukünit Bi! .’36. Al 6722.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free