- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
275

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - forbulghin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

forbulghin

275

fordel

helgonqm daglien epter saneti symonis et iudo dag
soin vi kallom forbodhelghon SD 3: 166.

forbulghin (för bwlgin), p. adj. [Jfr Mnt.
vovbolgen] uppblåst, öfvermodiga braskande, alt hög
ffärdoght oe för bwlgitli nidhertrystaudhe LfK 90.

förbund (förbund, forbwndt USll 19:10 (lsoi).
forbonth), n. [Mnt. vorbunt] förhund. bo i warth
förbundh inträdben äro BSH 5: 2u i 1504). begärer
wara i forbwnd med sweriges riche ib 97 (1506).
vare i roodh oe forbonth met for:do stoen c. ib
557 (1516). vm thet förbund mellan rijkeu Ut UK 124
(1438. orig.). ib 125. BSH 4: 2 (1471, samt. afskr.). DB
1: 159 (1497), 160, 161 (1497). HSH 19: 10 (1501).

forbyggia, v. [Jfr Mnt. vorbuwen] förbygga,
genom bgggande stänga el. spärra, han hade forbygth
honom sin hwtthä paa fålen Dl> 1: 270 (1478). baffdhe
forbyght swens drupparwm SJ 108 (1441). at ther war
oy tha niere forbygth i fornämpda konungxströmo än
swa mykit, som ärliko män . . . saghdo ther skulle
byggias V AH 24 : 321 (1424). hon (kungsådran) scal
ey aater täppas äller forbyggias ib 323 (1454). Jfr
oforbygdber.

forbyrdh, f. [Jfr Isl. fyrirburir] förebud, varsel?
hwa kan hawa forbyrdh fur düdsius aatstrydh (morits
ah haustere sibi quis scit falce. cauere; jfr dödhrin
|l]äse ey i ludh for sik 604, 919) GO 544.

forbälra (förbätra. förbättra), v. [Mnt. [-vor-betören]-] {+vor-
betören]+} 1) förbättra, göra bääre, sätta i bättre
skick, haffwir giffuit hanom makt binda oc lösa, rätta
oc forbätra (refonnandi) Bir 4: 26. slaa swadane
myuth, at riched motto blifue forbätradh BSII 5: 385
(1510). ib 377 (1509). 2) böta, laga, reparera, är nokov
lymmur vanskadher. tha helår oc förbittrar thz honom I’M
X1.V. förbättradhe sancti seruacii mönster Lg 3: 175.
hröth . . . diätfwllen nidher ön deol aff taket, huilket
lirot eughen kan för bättra ib 168. 3) rätta, befria
från, utplåna, bätthra rättha oc förbätthra (corrigere
el emendare) siälimm laster Su 3. 4) ersätta,
godtgöra. forbätra thz j swdherköpung brast BK 2: 45U.
hwat hans tompt är styntre än bälghandz huss tompt
thäli forbätra huson thär upa standa SJ 74 (1437).
6) godtgöra. försona, wärdoghas mik oppenbara . . .
om mina syndher ärw mik förlatna ällar förbättradha
Lg 672, 6) gifva ss mellangift. forbätrade earls
arfwa birghcs arfwom xx march SD NS 1: 533 (1406).
— refl. forbiitras, 1) förbättras, blifva bättre.
haffui mz them samtalan aff hwilke the magho
for-bätras Bir 4: 61. 2) afhjälpas, mz bwilkom thoras
iilhkclika bristilse . . . maghe wpbötas oc forbätras
su 359.

forbätrau, /. förbättring. Gers Frest 13.
forbätrllse (föl–), n, pl.? förbättring, förkofran.
wppa thz ath allt inattbe komma än til ythormerc
stadga och förbätrilse PM l.xiv.

förbätring (förbätring. förbättringh), /.
[Mnt. vorheteringo] 1) förbättring, rättelse, haffwer
saken sik swa at eughen förbättringh kan hoppas
LfK 158. om inghon förbätring komme pa niyntbet
BSII 5: 377 (1509). wij haffue nw pa edert behagh oc
förbätring (under förutsättning af Edert samtycke och
med förbehåll af den rättelse el. ändring, som / kunnen
göra?) opkastiid thet bref om mynthet ib. pa idhort

bohag och forlätniugh (ulan tvifvel för forbätringhj
ib 131 (1506). sa haffwe wij swarath . . . pa idhert
behagh och fforbätringh FM 134 (1502). FH 7: 71 (1506).
2) ytterligare betalning? thäniia fornempda tomptena
baffdhe tomos . . . köpt aff ingeborghe finkenbergx hans
modher til foreue ok effter thät ban gaff hanom
for-bätringh ther upa epter hans nöghia thy gaff lian
hanom sina rättugbet ower soln han ther til haffdhe
SJ 114 (1442). 3) mellangift, skilnad i värde,
öfverskott. til tessis bytes forbätringh (d. v. s. ss
mellangift) bckenne wii os haffua vpburit . . . xi tynner oc n
spen korn SD 5: 491 (öfvers, fr. midten af I4i o-talet).
bredhegardhen . . . stod audris diäkn ... til pantta
aff hanns callendorp fore hundradha (loo) marker ok
hans callendorp war manghom giäldskyldughor ok
skyuldenorene wordho mädh rStto iu wiiste i
forbät-ringeua i sama pant mädh fornempda andris diekn
SJ 77 (1438).

forböta (för-), v. [Mnt. vorboten] godtgöra,
uppgöra. att thot . . . förböthes . . . medh rätto eller
wäiiskap BtRK 88 (1435). ib 113 (1436), 137 (1439).

fordaglier (för-), m. [Jfr Mnt. vordach, des
vordages. Äldre Dan. fordags, i fordags] — i fordags,
en föregående dag, förutt iach screff oder nw i
för-dagx till BSII 4: 254 (1500). tho article i oss hiit i
fordags sende I1SII 20: 251 (1508). — i fordaghom,
fordom. SD NS 1: 95 (1402).

fordaghthinga (fordactinge. fordäghtinge.
fördägtinga. fordegtinga), v. [Mnt. [-vordegediu-gen]-] {+vordegediu-
gen]+} gifva fred åt, gifva skydd åt, skydda, badh han sik
fordegtinga It K 2 : 4452. at t[he] them ther til j eugo
haiida måtto styrko äller fordäghtinge SD 4: 427
(öfvers, i hds. fr. början af 1400-talet), at ängin war
ella wars kära fadhers embitziuan. foghate ella höwitzman
sculu nakan man for daghtiugha . . . som thonna
fridhin bryter GS 27 (1375. orig.). ib 38 (1413). BSII
1: 130 (i37l). the . . . kwnno . . . fordactinge
baade segh ok oss ib 5: 464 (1511). —
fordaghthinga sik, sluta stillestånd el. fred? the [-fördä[g]tinga-] {+fördä[g]-
tinga+} sig medh idher gerna BSH 5: 137 (1507). thoe
kommo jw oc fördägtinga siig ib 143 (1507). —
fordaghthinga i gen, genom underhandling förskaffa
tillbaka, fordägtinge kaliuarna igou HSH 19: 136 (1506).

fordaghtliingan (fordäghtingan.
fordech-tingen), f. fördrag, fred. stillestånd, dagtingan, om
han eij nw faugcr then fordochtingen ban begorer
DD 1: 208 (1508). — skydd, at ongin sik . . . til
thera herra fordäghtingan skiwte SD 4 : 427 (öfvers,
i hds. fr. början af UOO-talet).

fordel (fordeel. fördel LfK 157; Su 14.
fordeli Lg 3: 119. fordheell ib 120. fördeell. -ar),

in. [Mnt. vordél] L. 1) privilegium, fördel,
företräde, företrädesrätt, the villo ey nakra onkanuelica
fordola at tee Bo 5. ib 12. Bir 2: 120. 4 : 71, 103.
Su 14, 103, 111, 138, 197, 266, 292, 379, 387. Lg 3:
38, 120. aff thera stora ära oc fördeell i
hyme-riko LfK 75. han sålde allan then fordel . . . som
honum burdbe for ty at han var ysaaks förste
son MP 1: 190. saldo första sons fordeel ib. thw
. . . flkt särlikin fordel owir mik Bir 3: 437.
Sn 83. viliande hafua licdbir oc fordeel lor androm
ok ouir andra MP 1: 306. j hulko fordel synis

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free