Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - fordela ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fördela
276
fordiirfliker
wara for somlika andra hälgha manna hilätoni VKR
xv. Lg 3: 119. fordals hugg iira tliessa, hwilken som
siar pa then som intet hafwor i händerna, eller medh
spiut, spetz ocli spentom höga mot swerdo, hwilken
medh sadana fordeol skada gör, standi sama riitt.
som för. ovetandes hugg GS 50 (1448). 2) fördel,
vinst, nytta, för wärlzlikit gagn ok fordel Bir 1: 219.
älska sina särdelis fordela ib 3: 3U8. tha kan thu
pröfwa thin fordeel Al 2159. ib 2146, 6U9. RK 2: 7243,
9099, 9113. SO 49. LfK 157. — til fordelis, utöfver
bestämd del, dessutom, til fordelis tha fa ok ij
buce-falum Al 3104. — Jfr viirulds fordel. — fördels
llUg: (-hugg), n. hugg vid hvars utdelande den ene
af de stridande befinner sig i fördelaktigare
ställning än den andre. GS 50 (1448).
fordela (-deela), v. [Mnt. vordélen] 1)
meddela. eder nadis gode raadh liaffde her nw nytteligareu
varodli personlige fordelaudis (att personligen
meddelas) HSH 20: 116 (1507). fordelandis vor gode raadh
med (at) eder horredönie ib 11S (1507). 2) genom
dorn fördelai? swa länge at thot wardher meth rätto
fordeel t SD NS 2 : 325 (1410, samt. afskr.).
fordiärver, adj. myckel djärf, allt för djärf,
förmäten. war for diärfwa sonsins radh vmskipt Bir 1:
231. forsmas af fordyärfwom mauuoni Su 451.
fordobla (fordobbla L.), v. [Mnt. vordohelenj
L. bortspela. soln sit godz fordoblar ST 432. ib 485,
486.
fo rdr agh (för-), n. [Mnt. vordrach] 1)
dröjsmål, uppskof, hans peuinga . . . boredho, vthan alla
töfring eller längra fördragh SJ) NS 1: 137 (1402,
nyare tf skr.). 2) befrielse, lof att ’slippa, giffneii
megh fordragli MD 36. — hava fordragh, a) gifva
lof (att slippa), medgifva, hadli kesaron at hau väl
giordhe oc hafdhe honom fordragh (sibi indulgeret)
at han scullo ey lasta hans dotter constanciam BU
595. b) underlåta. afstå från. med gen. the liaffde
tess gorna hafft fordragli RK 1: 2424 (kan föras
till c). — med ack. tha willo the thz ey liaffua
fordragh RK 1: 4399. ST 427. at i swadant oraadh oc
förderlf afsätter oc fördragh liaffue BSH 5: 486 (1511).
c) undgå, undslippa. med ack. the bönder halfdot
gerna haft fordragh RK 1: 2749. ib 1363.
fordragha (för-), v. [Mnt. vordragen] 1)
efterskänka, fritaga från. om jac wil thöm hona
(qvarnskylden) ey fordragha SI’ NS 2 : 336 (1410).
allan annan skat oc thiände . . . fördragom wi them
MB 2: 258. ib 268. honom edhiii fordragha ST 67.
niicli thz äiubite fördragha RK 2: 1844. ib 1862, 5002,
5294. Di 72. jac fordragher (fritager från
skyldigheten att ersätta) . . . minom frenda här knwt
bossonni then skadha som jac fangit hafuir i thorn
godhzoin SD NS 1: 420 (1405). wi ... fordraghum
idher than sama nya spännen, ok vniiom idher ater
than gambla spännen HSH 21: 5 (1383). — befria
från. the plagar wil them gud fördraga RK 2:
6733. 2) tillåta, medgifva, alt annat thz konuuga
före mik haffua idher fördragit MB 2: 274. 3)
fördraga (något af någon), hafva tålamod el. öfverseende
med (någon för något), med dat. och ack. thz hafwir iak
aff minom kärlek tliik fordraghit oc tholt ST 75.
— förlåta, ville han thorn then owilia fördraga RK
2: 8413. tha wordhe idher ekke fordragbit Lg 3: 184. 4)
(genom fördrag el. öfverenskommelse) uppgöra, at
atskilia öller i minne fordragha om alla the eronde
BSH 4 : 36 (1474). 5) underlåta, han wil thz ey
fordragha at första skipiu lnagha gaa hau Jather ber ferskau
kost vpa RK 1: 1687. thz ware mykit bäter fordragilh
ib 2112. han fördrogh syndhena 1-g 3: 67. 6)
undvika? marsken thz toch altiid fordrog RK 2:
2793 (kanske snarare att föra till 3). 7) undgå,
undslippa, wel matte han hafwa thz fördraget RK 2:
2689. 8) föredraga, een sin man ban fördrogh
öffuer alla the j rykcth värö RK 1: (sfyn) s. 177.
fordrif (fördreff), fl. fördrifvande. RK 3: 501.
Jfr tidhfordrif.
fordristning, f. uppmuntran. Uppmaning. BtRK
382 (1501, orig.).
fordriva (för-), v. [Mnt. vordriven] 1) fördrifva,
bortjaga, fördref alf sino lande rätta tro biscopa Bil
691. the vildo mik fordrifua Fr 646. ib 611. RK 1:
244. 3362, 2: 1581. Al 8355. Gr 2S4. Bir 3: 453. 454.
nu är iak fordrifuin aff (d. v. s. beröfvad) land ok
ära Fr 207. thu fordriffwer folk alf frälse sino Al 6615.
the . . . fordriffwa sorgh ib 7776. oprilf oc fordriff
alla lasta j thinom gardli Bir 2 : 333. swänzk kwinyn
fordriffwer ont wäder . . . och fordriffuor spolorma
LB 7: lo. kwmyu . . . fordriffuer blekan hyy ib.
ib 11. 2) fördrifva, förkorta (tiden), at fordri|fua
tiiden til thiis ön högre glädi komber Va 3. 3)
tränga tillbaka, aflägsna, afvärja, förhindra,
undertrycka. ther mz ban theres ondzka fordreff RK 2:
7061. fördriua orät ok osaunind KS 69 (170, 76).
huilkin kunungr älla walzman gudz ret försmå ok
fördriuer medh sino walde ok lagom sinom ib 16 (39,
17). olagh mz lagh fördri|fna MD (S) 241. —
undertrycka, upphäfva, göra om intet, förstöra, hwa äst
thu som swa fordriuir vara makt KL 411. hans
wål-skap fördriva KS 62 (154, 68). fördriwer ok alläggr
gilde ok samdrykkio manna ib. rikens raadh
liiakt-broff fördrijffwa RK 2: s. 340. tlior mz fordreff hau
hennes inodh MD (S) 211. i) förstöra, förderfva.
owit swa hans hiärna fordreff Jv 2067. mon thz siälciia
fordhriwa Ml) S2. at biskoppsdömet twngria skulle aff
hedniggom iördärffwas oc fördriffwas Lg 3: 163. ib 173.
fordränkia, v. [Mnt. vordronken] dränka,
fördränka. ST 315.
fordröghia (för- fördröia Lg 664; MB 2: 185),
v. 1) fördröja, uppskjuta, fordrögdo mins liffs
bät-ring Su 240. MB 2: 185. 2) försätta, upptaga (tid).
hwi fordrögde jak swa mänga Ii ugnolika oc täkka
dagha oc wpnötte j langa oc fafänga talan Su 238. 3)
uppehålla, upptaga tiden för. ther til at jak skulde
tik ey länge fördrögia Su 360. 4) dröja, hwi
för-dröghen i Su 92. Lg 664.
fordiiþa, /. L.
fördärf (fördärff. fordarff. fördarff MB 2:
79, 22o), ra. [Mnt. vorderf, vordarf] förderf, förstöring,
undergång, willo wita hans fordarff Al 2569. thetta
fordärff haden aldro vnfarot RK 2: 9610. Lg 1019. MB
2: 79, 202, 220, 302. gudz lagba fördärff ib 223.
foivlärfliker (fordärueliken (ack.),
forderff-weüg. förderuelig), adj. [Mnt. vorderflik]
förderflig, förderfbringande, then skadelige oc förder|f-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
