Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - forhopan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
forhopan
287
förklara
(1509). — part. pres. som man kan hoppas, som kan
väntas, iir fridh forhopcndis (att hoppas) i then
landzände FM 186 (1504).
forhopan, f. förhoppning, hopp. medh stor
forhopan til forlossingh BSH 5: 331 (1508).
forllUgga, v. [Mnt. vorhouwon] nedhugga, genom
för mycket huggande förstöra, kärdhe at the forhugga
swa wel hans skogh som sin äghin SD NS 1: 256
(1403, nyare afskr.).
forhugsa (för- Su e, 94. firi- KS 21 (52, 23).
fore-, före-, förhogxsa: -om LfK 7i.
före-hoxsa Su 96), v. [lsl. fyrirhugsa] 1) förut
betänka, förut öfvertänka. then almoghe sum hauer then
kunung eller höfdinga, ther iinkte kan förehuxa ella
warna thz almoghanom må warda tarf åt ella
för-deruilse KS 32 (81, 34). j thy at the oforseddan dödh
ey rädhas ällir forehugxa Su 244. KS 20 (50, 22),
21 (52, 23). Bir 1: 388. Su 6, 94, 96. LfK 71. 2)
tänka, ämna, hafva för afsigt, föresätta sig. jak
fore-hugxar fullelika at lära döö Su 251. j them manno
som for hughsa at göra sinn gerning mz tholike måtto
. . . som honom thiikkis Bu 1: 396. — part. pres.
förut ifver tänk ande el. föresättande sig, med uppsåt.
vii forcluixsandc mote gudhi bryta Bir 2 : 254. —
förtänksam, thz hörö til witrom ok före huxande
maune medh skiiilum wägha thet ban skal göra ella
lata KS 21 (51, 22). ib (52, 23). — som förut
öfver-tu7il.es, uppsåtlig, mina syndir . , . badhe
fore-huxsande oc bradhclica görande Bir 4: 129. — part.
pret. förut betänkt, üfverlagd. än mandrap war giort
mz wadlia oc ey mz wilia forehugxadhom MB 1: 425.
alf wäl forhugxadom fortauka Bir 4: 33. VKR 76.
forhugsan (forhugxan Bir 4: 120. forliuxan.
förhwxsan LfK 13; Su 70. förhuxan KS 27 (67,
29), ib (68, 29), 28 (69, 30), 82 (202, 89). forehugxan
Lg 3: 528. forhoxän),/. [Fnor. fyrirhugsan] 1)
betänkande, öfverläggning, miiþ goþe forhoxän varro ole
Jerrä mannä som þa nästä os värö af waro rn]ic SD
5: 636 (1347). Bir 4: 120. Su 70. Lg 3: 528. LfK 13. 2)
förtänksamhet, omtanke, försigtighet, klokhet, tliön första
howdhdyghd är förhuxan, ok hete hon prudentia å
latin o KS 18 (47, 20). ib 20 (49, 21), ib (50, 22), 27
(67, 29), ib (68, 29), 28 (69, 30), 82 (202, 89). — Jfr
oforhugsan.
forhviirva, v. försvinna, gudz engel] forhwarff
LfK 234.
forhygllia (för-),/. [Jfr Isl. fyrirhyggja] afsigt,
uppsåt, beslut, thetta sama gudz wit oc förhyghia
(Cod. A forthanke 347) kallas liiffs book MB 1:
(Cod. B) 560. the waro scriwadhe i gudz förhygio
(Cod. A forthanka 347) til himerikis ib.
forhiifþa, v. L.
forlliifþi, n. L. — forhiifþis oþor, m. L.
forhiighþa, v. L.
forhiighll, f. hägn, skydd, bistånd, ther til bedhis
iak jhesu christi hiälp ok forhägn i allan tima SD NS
2: 170 (1409).
forhälgh, /. L. — forhiilghþ. VKR 72.
forlliilgllþ, /. L. förhelg, den heliga lid. som
närmast föregår hvar och en af de stora högtiderna.
alla andra hügtidher . . . hwilkra affna ällir
for-hälgd the fasta widh watu oc brödh Bir 4: 27.
forhiillgia, v. [Fdan. forhænge, forehænge] 1)
hänga framför, fästa framför, haffue vij . . . bedit
. . . menighe radbit om vort stadz indzigle her nedhen
forhengiandis vid thette breff HSH 19: 169 (1506). 2)
behänga, förse (med något som hänges vid), ij [2] breff
wille the göra ther oppa mz alle radzens incigle
for-hengia RK 2: 8211.
forhiirdhas (för-, -adhis), v. reß. [Jfr Mnt.
vorharden, vorherden] förhärdas, the förhärdadhos i
sinne onzsko Lg 3: 167.
forhiirdska (forhärtzaka. -adher), v.
förhärda. som hennes fatiga samueth häfde ynnan til
forhärtzskiit Lg 3: 556.
forhiiria (förhärgia RK 3: (sista forts.) 4744.
forhäre ib 2 : 8560; -ede ib 8692), v. [Jfr Mnt.
vorheren. ÅIdre Dan. forhærie, forhærge, forhære]
förhärja, ödelägga, utplundra, förderfva, forbäriadhe
landit ST 327. ib 340, 345. RK 2: 8560, 8659, 8692,
3: (sista forts.) 4744. at fogotane them ey forhäria
ib 2 : 8004. ib s. 348. MB 2: 184. the helga kirkio
at veria henne räth störkia och ey forheria RK
2: 111.
forliögliia (förhögia. förhöia), v. [Jfr Mnt.
vorhogen] 1) höja, förhöja, watzstena closther lath
iag förhögia med tin tack RK 3: (sista forts.) 4562.
— i bi/dl. mening, wil iak tik förhöia oc til en storan
herra göra Lg 3 : 688. fornedre herrer och richc och
förhögie och förmera städerne HSH 20: 219 (1507).
2) höja priset på. brödet |förhögia och fförnidra
BS 35.
förhöra (för- MD (S) 2S4), v. [Mnt. vorhoren]
1) höra efter, göra sig underrättad, lat fforhöra om
än gudh är thera win ellir ey ST 311. MD (S)
284. MB 2: 186. jach wilde ... for liörä aff idher
0111 j wilden troligä baldä ider fengilsse Va 47. 2)
(med hörseln) uppsnappa, for hörä ordh aff honom
thz keysarenom mate komma til skadlia Va 47. Al
2689. — reß. forhöras, höra sig för, göra sig
underrättad. wi . . . forhürdoins met them . . . liwen
the framdelis wilde til lagman haffua FM 2.59 (1506).
forinnanskrivadher, p. adj. häri (i detta
dokument) skrifven, forinnanskriuadho siälaröktena halda
swasom är een mässa wm huar nianadh BYH 1: 190
(1383).
foriiiglia, v. förjaga, foröddo oc foriäghadho ormaua
ST 328.
förkasta, v. kasta från sig, öfvergifva, förkasta
sith munka lifwirne ST 53. Jfr forekasta.
forklagha (för-, fore-), v. [Mnt. vorklagen]
1) klaga, gudh i hymelen see thz föl-klagat Lg 3:
335. BSH 5: 96 (1506). thet gudh see foreklagith ib
121 (1506), 2) anklaga, wart oppa nya förklagath
för samma saak Lg 3: 155.
förklara (för-, -ar, -adhe, -adher), v. [Mnt.
vorklaren] 1) klara, klargöra, rena. honagh, swdit.
oc förklarat LB 7: 205. 2) förklara, göra kunnig,
meddela, förklarer för them sina akt RK 3: 2183. ib
2875. swa som är rörth och ytthermera skal framdelis
förklaras (exprimendis) SD 5 : 209 (öfvers, fr. si. af
1400-talet). BSH 4 : 282 (1502). 3) klargöra,
uppgöra. tha theris rekinschap ok stycke thera mellan
forclarat äre epter theris vilia SO 202. — (?) sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
