Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - formana ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förmana
•293
formere
annars iudha biskoperj Lg 41. sancta tccla wart foro
sat oc fürman för manghom renliffwis iomffrum ib
3: 157. at aldrigh nakor duster människia oc hälstz
förmannen tnaa nakoutidh siällfwer liafTua, iillar
androm loffwa nakot eighit Lf K 4. ib 142, 143. swa at
klostersins förmän mag ho thot friilsolica bolialila oc
liytia SD XS 1: 201 (1402). ib 207 (1403), 231 (1403).
fornempda klostors (Xydala klosters) abote äller
forman moghu thessom godzom fordom styra ib 2:
58 (1408). at forsmaa oc wanwördha sin gudh oc
sina förmän . . . som äru ahbatissan oc confessor
I ’K li ID. jak skal bliffua eon looksystor vtantil oc
lydlina opther reg|an haldlia minont formannom modhor
oc fadher j for:da uadhendals clostro /•’// 4: 68 (1458).
brodher tliomas fader oc forman (prior el.
con-fessor) j uadhendals clostro ib 3: 158 (1460). ib 4:
15 (1451). misläkkis mik oy at üdhmiuktinua och
formans byrdo (bördan all vara abbedissa) taki til
sik ödhmiuk änkia Bir 4: 72. VKR n. modhir
abba-tissa . . . scal skipa ena alf tbem systromjn vtan
foro . . . som thcm j thcra embete oc iirfuodhc sea|
fore staanda oe scal kallas syster forman ib 27. ib
28. vtan modhir abbatisso ollir systor fornian wit
oe enkanneliehit orioli ib 29. een alf them fyra som
korsit bära scal wara swa som allas brödhranna
vtan til forman ib. il) 5. — Jfr öiiöghis
forman. — forman/ dome (förmanz- Lf K 4.
for-mandz- Bo 34. formans- Ml’ 2: 8i), «.
förmanskap, en förmans el. styresmans ämbete, syn tis
nakat högliro af formanzdömeno KL 330. som girnas
hedhir oc formanz dome (prre/ationes) Bir 3: 177.
Bo 94. MP 2: 84. Su 66, 229. L<j 3: 25». Lf K
4. — förste plats, gudhelikin kärlekir är swa som
trä alf hulkom alla dygdhe framganga, mällan holka
lydhnan hallir formanz dömo Bir 3 : 230. — forman/,
iimbite (formans-), n. en förmans et. styrandes
ämbete, förmanskap, at han siiti thorn (abbedissa el.
con-fessor) aff siuo formans ämbite Bir 5: 49.
förmana (för-), v. [ilInt. vormanen] 1)
påminna, erinra om. iak wi) thik formana opa hwru
thit lifwerne pläghar sta Al 6543. tlia formanadhe än
brodhrin han om sina lofwan (do ermainde in der
broder sinre geloifden) ST 69. 2) mana, förmana,
uppmana, formanadhe them ok aff taldu Bil 229. Lg
3: 295. — med dat. wii . . . förmanom allom thcm
... at the . . . ticnd troliga giöra SI) 4: 38 (öfvers.)
— abs. förmanade thz högxta the kundlie KK 1:
(sfgn) s. 182. — mana, förbinda (genom ed), j thässom
eedh, mz huilkom thu haffwir os förmanadh
(ad-jurasti) MB 2: 7. mana (en ande el. sjukdom),
besvärja, thu formaner mik swo högth Lg 3: 62.
jaeh formanar tik. Ihen ledo fleen, we oe wiirk. mäder
thorn blodogha fothom ther ihesiis gudz son han
trödh til sitli martirium . . . thz thou ]edhe fleen.
tw skalt förgas LB 7: 15. ib 14, 15, 16, 17, 18.
forilianger, adj. 1) för mången, the orma
waro ... alt formange Al 9294 . 2) ganska
män-gen. fordärffwadho diiiffla formangt salught
inodher-barn som nw faar rätta cristno MB 1: 341.
fornianilse (för-), n. pl. förmaning. Lg 3 : 665.
mz godhom fürmanilsom Lf K 139.
förmaning’,/. [J Int. vormaninge | förmaning. Bir
5: 8. — uppmaning. IISH 20 : 30 (1506).
förmanna (för-, -adhe), v. [Mnt. vormannen]
— formanna sik, drista! lörmanuado sigh mote
them stridha MB 2: 310.
forinarghc 1", adj. ganska mången, ther flughu
for-margho fuglila om kring Al 938.
formell (-meen), n. prrrjudirium, förfång, at ey
wärde klärkorino nakot formeen Bir 4: 104.
förmena (formeena. förmena, -ar, -adhe el.
-te, -adher), v. [ Äldre Dan. formene] förmena,
förhindra från, af hälla från. med dat. och ack. förmente
||änne lodho liil 487. fortakir bonum ok förmenar gudz
nadho Bir 3: 94. han formeonto thcm natwrlik krapt MB
1: 296. förmena lykameuom olofflika gerniga ST 47. thz
skulle honom engeu mail formona RK 1: 288. — med två
ack.! lät hona gripa ok hardhlika göuia ok födhoua
formona Bil 485. war ban oc wtkastadhor aff paradiis
. . . oe formenath thäs ingånger til liiffsins trä MB
L: 231. — med dat. och inf. mön for monadho hanum jn
koma Bil 212. lijffs trä fodha förmente likamenom
at rotna MB 1: 107. förmenar ban them at göra
thz ther the inatto mz liatwra krapt ib 296. — med
dat. och en sats inledd af at. ey formatto twå
män-niskior honom halda älla formona at ban ey sik
vfOrdho sinom kliidhom KL 362. — förhindra,
afvärja, afstyra, med ack. osther formenar smeltningh
LB 7: 60. förmena gudh stundom naturinna
frukt-samlighet Lg 3: 42. förmena tilkommando tanka ib
417. han skal ey at enasl formona syndelik thing,
vtan oc thera ämpiio ib 442. — med sats inledd, af
at. forineente at liskon kunne ekke koma in j wikena
m 4: 15 (1451).
förmena (förmena, förmeena. -te), v. [Jfr
Äldre Dan. formene] 1) förmena, hålla före. oy
skal thu förmena ware (får war aj släkt offwir giffwa
wän gudh (noli autem putare genus nostrum a Deo
esse derelictum) MB 2: 300. 2) hafva för afsigt,
ämna, sträfva, the som förmeenlho wtödha oc
for-därffwa jwdzska folket MB 2: 196.
formera (-ar, -adhe, -adher), v. [hl.
formera. Lat. formare] forma, dana, bilda, gullit kan ey
formeras j nokra gärninga vtan eldzsins tilgärning
Bir 4: (Dikt) 270. jak gifwir thik ämpnit. ok thu
formerat sidhan som thik thäkkis Bo 183. sidhan inin
likamo war giordhir ok formeradbir Bir 1: 23. takir
han (a: diäfwllin) ok formera sik licamma aff vädhreno
ib 3: 200. ib 1: 107, 133, 2: 252. Su 355. MB 1: 35.
formoradhe mantzlika röst i thera mwn ib 43. äftir
thet han hafdho them bref fangit all formeradh
(motsvarande ställe i Bil har: confirmeradh 895, trol. den
rätta läsarten) äptir sinom viliä KL 147.
formera (för-), v. [Mnt. vormeren] L. 1)
formera, föröka, vppa thet at forscrifne gudz tieniste
kunne formeres ok for ökis SO 33. ib loi. Lg 3:
703. 2) förstora, förstärka, fornedre herrer och
riche och förhügio och formera städerne HSII 20: 219
(1507).
forniero, adj. kymp. [Äldre Dan. formere] 1)
förre, föregående, biscop magnusis formere scriffuelse
FH 1: 170 (1496). 2) framtida, framdeles kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
