- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
295

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - formäla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

for mill a

295

fornnmstoglipr

C) 5. — ofvtrmäktig. bliffwe fienderne thorn formoktigo
BSII 5: 462 (1511).

förmäla (förmelo), r. förmäla, nämna, thosse
12 swnrne wit.no, smil liilr vnder förmeles BtFII 1:
123 (1480, nyare af t kr.).

formule (för-), !>. [Is!, fnrmæli] L.
eg.föregående tat. 1) i let snm någon n/tatar fore sin död
et. på sitt yttersta.; skriftermål (som någon gör på
sitt yttersta), döllr vtlieu allan redzskap oc fttrmüle
SD C: 156 (1349V gammal afskr.). at hoiida rät
for-uiälu oc cristelikin dfidh Ml) 172 c. Jfr Schlyter,
Ordbok, s. 178; Kalkar, Ordhng 1: 673. Jfr format.
2) förut gjordt aftal, förbehåll, petrus kom vt mz
thum formäliim Bil 118.

foriiiärkia (för-), v. [Mnt. vormerkon] 1)
gifva akt pä, utforska. Intil wille förinltrkia hwar aff
thz ginge Lg 3: 334. speyara vt sände at besce oc
förniärkia laiidzsins skipilse nr liighelighot MB 2:
5. 2) gifva, akt på, iakttaga, lägga märke till.
hon fürmärktc altidh at hcrran war altidh gladher
tlia lian gik jti i kamaran Lg 3: 334. — märka,
för-märka, tim ||alf||er nw wiil fiirmärkt, liwru tliz iir
om al thingh Lg 3: 331. 3) första, finna, pröfva.
lian idor nåde förmerkia. at swa nyttigth Kr BSII
4: 19« (1495).

fonnäf in, adj. [Mnt. vormeten] förmäten,
öfvermodigt mäktig? han var oen formätiu (Cnd. B
mek-togh, C formäktigh) man FI 5.

formüllrici* (för- MB 2: 94), part. adj. uttröttad,
utmattad. M1S 2: 94. Mh 66.

forn («. fornt, förent SO 151, 203. fort BSII

4: 150 (1491), 351 (1503). forth ib 5: 74 (1505)), adj.
[Is/, forn] L. 1) forn, gammal, sedan fordom
varande, el. bestående, forn bref SD 5: 636 (1347).
han . . . hindra ok drüvor manna samhiild forn ok
gamul KS «2 (155, 68). sigh . . . latha niigliia at
thy som gamalt ok fornth haffnor warith SO 47. ib 4S,
50, 51, 86, 151, 203. BSII 4: 150 (l49l), 5: 74 (1505),
590 (1517). aff gambio ok forno rrolso SD l\rS 2: 139
(1409). —forn, gammal, tillhörande, en förgången tid.
tosse for:da alnien[nin]ghia fornrnil (för fornitj lighiando
SD AW 2 : 350 (1411, gammal afskr.). thos hauom
(för hauom vij ympna äptedöma hädhe ny ok fornt
(för forn) KS 30 (70, 32). 2) fornad, af ålder
förtorkad. tak fornen ranis (för fornon rams?) LB
2: 58. —• bildl. diäwlsins (för drövilsinsj thorn gör
hjärtat forn (för fornt) 00 66. — forna fii]irini,
b. L.

fornas, se. fyriins.

forno va (-adhe), v. förhindra, soleil
opgong-andna vthvidhor sith sken ouor alla jordona vtan
bergh liögliä skoga eller nagor anner hinder thz
for-nefwa Lf K 280. mz ord||om ok raadhoin hennes vtfiirdli
forneffuadhe Lg 3: 530.
foruliðfþ, f. L.

fornidlira (förnedra), v. [Mnt. vornederon] 1)
nedtrycka, undertrycka, jag begyntho then eriste]ige
tro flirnedra RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 278.
vilde thou ädlo junkaron hennes viliii ey fornidlira
Lg 3: 528. fornedre lierror oeh richo och fürhögie
och formera städerna I1S1J 20: 219 (1507). 2)
förminska, förringa, fornidlira thet cronen til hörer

BSII 5: 541 (1514). haffwen i thet (myntet) swaa nw
förnedrat och förargat, IISU 20: 2(50 (1508). 3)
nedsätta priset på. tz brödet fförhögia och PFörnidra
BS 35.

foriiiilliring: (-nedring. -nedryngh), /. [Mnt.

vornederiiige] förnedring, vanärande, til . . .
cristen-donitzens fornedryngh FISH 19: «9 (1504). — skada.
är thet . . . tbenne stadhen t.il fordarff ok
förnedring BSII 4: 331 (1502).

fornima (fornymma. förnynima. fornema
Al 7249; -er a ers Fre.it is. fornämma: fornämmer
BSII fi: 153 (1507). pres. -er. impf. förnam Al 9454
o. s. r. for napm Lg 3: 35. fornampn ib 29.
förnampn ib 337; RK 3: 1537. fornom (i
rim-sht) ib 2: G5S5. pl. fornunimo ra sa; fornwmmo
Aili 2: 27. fornomo Al sioo; MB 2: 235. förnomo
RK 2: 2021;. part. pret. v. for nuniith Fr 21519.
fornumith ib 2902. förnummet ib (Cod. B) 331.
förnomedh FM 420 (1509). fornommit BSII 5:
29 (i5o<). förnommet RK 2: 1967. fornompmit
ib 3015), r. ( Mnt. vornemeu] 1) förnimma, få veta,
erfara, märka, foro wisso skiilin i thz for nima Al
10574. mykitli vnder the fornomo ib sioo. nar en
mennisko fornemer någ||re wredlio j sik flers Frest
48. oner all almoghan var thz fornumith Fr 2902.
tlier alf kan iak enkte förnynima Lg 662. nw bauer
drütningen thz förnummet at hortigh frederik lianer
här komet Fr (Cod. B) 331. BSII 5 : 29 (1504).
fornämmer jach aff dannomon, ath the wilia och göra
thot sama ib 153 (1507). jak fornymmer oppa alla
rikesins mon the mena konung cristoffar baffna en
RK 2: 6710. 2) bestämma, yternier war t.hor
fornompmit än RK 2: 3045.

förnuft (-noft. -nofft), f. [Mnt. vornuft]
förstånd. ban skal sithia j konungx loffth mz äro snille
ok stoor fornolft MD (S) 209. som bonne älskar mz
stoor fornoft ib 269. Jfr oforilllft.

förnuft og-lior, adj. [Mnt. vornuftich] Jfr
viil-foniuftoglier.
foriiuftogliot, f. Jfr ofornnftogliet.
foriinuist (fornumpst Va 24, 27; SJ 79 (1438).
förnwmpst. fornömst),/. ? [Mnt. vornumst]
förnuft. thz (djuret) hä|fde och engin fornumpst Va. 24.
ib 27. — förnuft, förstånd, själsförmögenheter, i fullo
fornumpst. ok synnc thot hon kränk war til likamen
SJ 79 (1438). i fulle fornumst wäl witando oc
radh-ando sinom sinnom ib 116 (1443). — förstånd, klokhet.
medh widhirthorftugho föresyn oc fornömst VKR 6.
the sigliia . . . tho gouswar wara aff stor fornwmsth
saman sath BSII 5: 395 (1510). som förnwmpst och
sinno Ii a lf iier FM 424 (1509). — Jfr ofornilinst.

foniuiuslolika (fornompstelica), adv. [Äldre
Dan. fornumstolige] förståndigt, ther foor ban
for-nompstclica mz allom thingom Bil 597. Jfr
ofor-iininstelikn.

fornuiiistogher (fornwmdzstogher: -ogha
Bir 4: loo. fornomzstogher: -ogha ib 99.
for-nompstugher. förnumpstogher MB 2: 313.
för-nomstoger: -oge PM 2. förnompstogher MB
2: 326; -ogha ib 29. förnomptoger: -oga Su
223, troligen skriffel för förnompstoga.
förnumat-igher: -ighe SD XS 1: 365 (1404, nyare afskr.)),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free