Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - forslagh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
forslnjrh
303
forsmäilse
ib 2: 3894, 8623. hanss makt kwnne forslaas til
iij eller iiij° (400) waraktige BSH 4 : 308 (1502).
— (?) thz kan litit forsla (det är att räkna ss litet,
det är snart räknadtt oriff.: þat er litit fe) Di 99. —
öfverräkna, beräkna, forslogo thou skade the tagit
hade 11K 2 : 9090. —• (?) manga mz mik thz
für-slogho RK 3 : 4044. forsla idhro swene spisingh, polucr,
bisse och wiirie BS/I 5 : 332 (1508). — beräkna,
uppskatta. forslag (för forslog) han thet klädet for
viijc (800) mark örtuger BSll 4: 314 (1502). —
uppskattas (till), i värde gå upp (emot), thet järn aff
nordskoge kan inthet forslaa wiid tlien swmmcn BS/I
4 : 314 (1502). 5) räkna, anse. for en frwa hon sik
forslogh UK 1: 1143. 6) bestämma, afgöra f tha
sa var forslagit BSH 5: 502 (1512). 7) gagna,
hjälpa, thz kunne thöm togli litit forsla RK 2: 275.
ib 412, 464, 610, 1786, 3392, 4084, 8702. tllZ kunde thorn
tog litid forsla ib 9239 (forsla skulle här möjl. kunna
tolkas med: förslå), thz kunde tog alzencte forsla
ib 9136.
forslagh (för-), n. [Jfr Fdan. forslag] ett slags
hammare? xiii (13) stykke til hopa sten pykkar ok
förslagh BSH 5: 506 (1512).
forslflgllftre, m. sculu smidhi forslaghara oc
bla-sara tridhiungen wtgywa mz mestar mannomen Tf K
136. SD 4: 749 (1340, nyare afslcr.).
forslegliiti, adj. L.
förslitning, /. [Jfr slika, ».] öfverrumpling* for
swadane vodo och forslikningh, som the hedzske
rig-isins fiendher (i) fiordh moot aho stad bewiisthe FM
480 (1510).
förslita (för-, forsliitha BSH 4: 33i (i502)),
v. [Mnt. vorsliton] 1) utslita. ST 143. 2)
sönderslita. losnadlio oc förslitos bandhen mz hwilkom
han war hwndcn MB 2118. 3) genom
försäljning stycka; utsälja, the vi wikor- ska]
köpmannen forslidha sino warer GS 68 (l49i). BSll 4: 331
(1502). 4) sluta. — part. pret. slutad,
tillända-lupen. swa lengo saadant möto ent oc for[slitet] är
BSH 5: 22 (1504). hwro then horrcdagh for slithen
iir mellom konghen och städernä ib 202 (1507). daghen
(stilleståndet) är i thet nesta försliten ib 318 (1508).
5) slita tvist, afgöra, ath j schullon ther latha forslitis
jnne för richczins radh om the gootz och laxatiske
FH G: 120 (1509). — afgöra, bringa) till afgörande
el. slut), aldelis forslittet rigisens vordendä ärendhä
med tliüm till en godli ändhä HSH 19: 89 (1505).
oder ärende kunnä tess bättor forslitis i en godli
ende till thet bästlie ib 99 (1505). 6) förhindrat
hurw han skulle thz förslita ath lian skulle ekke til
romara lita MD (S) 236.
forsma (för-, pres. -smar. -smaar. -sma.
imperat. 1 pers. pl. forsmam Bo 106. pres. konj.
-småe KS 77 (191, 84). part. pres. -smande Bo
66, 126, 129, 207. impf. -sma|)e. -smadde KL 277;
MP l: 188. part. pret. -smaþer. -smaadher), v.
[Isl. försmå, fyrirsmå. Mnt. vorsmàn] L. 1) anse ss
alltför ringa, ringakta, förakta, försmå, maria mild mö
som ängen forsma Bu 26. huru man skulde väruldena
forsnia ib 151. världinua bälle är forsmande Bo 126. for
smaþe hans lat Bu 157. skal kunungur thz warna, at
han se ey suå adhmiukr ... at han wardr försmddr
KS 35 (93, 38). ther man . . . försmS, andra man (för
män) ok thera åthäue ib. ib 36 (93, 38), 77 (191, 84).
Bu 508. Bil 800. KL 13, 65, 277. Bo 66, 102. 106. 129.
Bir 1: 5, 322. 2: 81. Iv 131. RK 1: 3838. Al 6384 , 6522.
than sum lagli forsmaar aghcr af laghum wara
for-smadher SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344,
nyare afskr.). — visa förakt mot, skymfa, konungin
aff babilonia swa forsma FI 1687. konungin är ther
mz forsmaadh ib 1713. — sätta sig öfver, icke bry sig
om. med inf. apostoli forsma prädica af fässa hems
äro Bu 150. Bo 15. the skulu bona skända swa at han
hona forsmaar sidhan at fa Iv 2878. 2) rara för
ringa, synas för ringa, med dat. försmår os
(con-temnimus; vi sätta oss öfver, bry oss icke om), nakot
lydlia thic Bil 598. är thz sua at idher forsma thz
göra ib. tha forsmadhe honom äkke oc lät sik ey
forthykkia at fölghia them atir til nazaräth Bo 136.
Di 112. honom forsmadhe thz fadhrin badh ST 245.
— lata sik forsma, sätta sig öfver, icke bry sig om.
thz låter iak mik forsma Fr 706. Va 4. 3) känna
förtrytelse, förargas (öfver), risen monde thz dighert
forsnia thz hertugh fräderik taladho swa Fr 985.
Iv 704. 4) tiora förtretlig, synas förtretlig, väcka
förtrytelse, förtryta, med dat. thetta forsmadhe hans
brödhrom ST 397. ib 372, 402, 515. hanum hauer
forsmat at sändeboden ware ecke sa kostoligä som han
wille Di 25. — lata sik forsma, känna förtrytelse
öfver, harmas. (ia läto romara sik forsma. at pilatus
skref eigh (thöm) först af hanom Bu 150.
forsmaare (för- Su 152; Lf K 6), m. [Mnt. [-vor-smaer]-] {+vor-
smaer]+} föraktare. wärldinna forsmaare Bir 1: 303. Su
152. Lf K 6.
forsmakta, se forsmäkta.
forsmittas (för-), v. refl. [Jfr Mnt. vorsmitten]
wi . . . siälffue försmittoms (för försniäktoms?
per-duramus) i glömskonna tör ko Su 93.
forsmädliilso (för- Bir 1: 154. -elae VKR 63),
n. pl. [Jfr Mnt. vorsmadenisso] 1) = forsmäilse
1. Bir 1: 154. KL 258. VKR 63. Ber 20, 166, 227. ouir
alla tlicm som sta j minom forsmädhilsom (in
con-tempta meo, d. v. s. som förakta mig) scal iak hämpna
Mr 1: 275. 2) «= forsmäilse 2. ST 251. 3)
smädelse, han läddis ey sinna . . . nästa forsmädilse
Bil 861.
forsmädhuing, /. - forsmäilse 1. Lg 3: 485.
forsmäilse (försmäilse KS 76 (188, 83).
for-smäelse. försmäelse. forsmäilse KL 256, 257.
försmäilse Su 119. försmåilse KS 23 (56, 24),
35 (93, 38), 44 (113, 48). försmåelse KS 38 (100,
4i). forsmälse BSH 3: 152 (1464). forsmälsse
Lg 3: 140), ». pl. [Äldre I)an. forsmæelse. Jfr
Mnt. vorsmanisse] 1) contemtus, förakt,
vanvördnad. värzlika tliinga forsmäilse (förakt för
verldsliga ting) KL 256. rikedoma forsmäilse ib 257.
wärldinna forsmäilse (förakt för verlden) Bir 1: 260, 4:
16. Su 181. til ... alla verldzligx lustas
försmäelse Lg 3: 528. försmäilse tera thr fateke warda i
misfällo KS 44 (113, 48). hwat är liwar synd wtau
gudz forsmäilse mz hwilkom wi forsmam gudhz
bwdhordh Ber 110. hulke som sta j minom forsmäilsom
(in contemptu meo, d. v. s. som förakta mig) iak
skal läta mina rätuiso koma owir them Bir 1: 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
