- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
329

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - framskiutilse ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

framskiutilse

329

fra»

framskiutilse, n. pl. t dilacio translacio,
framskiutilse GU 4.

framskynda, v. framdrifva, thän sami athankan
skal os frambära och framskynda til the h&lgha
kirkio JP 47. — framskynda sik, skynda sig
framåt. pelagrimin pröffwns fore gudhi altidh gaa och sik
framskynda JP 67. — Jfr .skynda fram.

framspan, f. ett längdmått. eg. utgörande
afståndet mellan tummen och långfingret utspärrade?
jnghin ma göra änglisko aff klippingh äller siälskin
äller miirskin fala a windöglia störro än framspanna
longha SO 19.

framstainn (-Staffn), m. [Isl. framstafn]
fram-stam (på ett fartyg), skal ban fly vndan honom j
framstaffuen affwer länkiona PM xm.

främst mik, n. [Jfr Sv. dial. framstäuk, förstank]
eg. de korn som vid sädens kastning falla längst fram;
förstling, giff fatikom af thino bädzsto framstanke
(primitiis) MP 1: 191. tliäs hälgha anda framstank
(primitiœ spiritus) Bo 117. offra gudhi framstanket af
thinom . . . dygdliom Ber 247.

frainstigil, n. steg framåt, öpte widli liwart
fram-stighit samu akallan Pa 23.

frnmstigha, v. — part. pret. framstigliin,
framskriden (i ålder), prestomen j aldrenom
fram-stigne (provectis) är wansampt owirgiffua thz the
äru wani widhor Bir 4: 69. — Jfr stiglia fram.

främst lipo (fram stupa Lg 3: S8), adv.
framstupa. liggia fram stupo Pa 17. ban styrto fram stupo
oppa iordhena ST 189. ib 468, 513. VKR 19. Lg 3: 88.
Ansg 183.

framsyn, adj. [Isl. framsynn] framsynt, förutseende,
begåfvad med siareblick, een aff them war swa fram
syn at ban spadhe ban skula vardha cristin konungh
Bil 609. MB 1: (Cod. B) 561.

framsyna, adj. = framsyn. iämsköt wordho the
framsyna (Cod. B fram synir 561,) män oc wise MB
1: 394.

framsiiglm, /. L.
framsiild, f. L.

framsiitia, v. 1) sätta fram, föra fram. swa
snart thz mörkte wordho the (o: bolwcrkon) framsat
RK 2: 2195. 2) framställa, skulu the . . .
fram-sätliia (proponant) tliäs dagxsins läst Bir 4: 74. om
the article tre, som the framsätya BSll 6: 89 (1506).
tlio saker alwarlige framsäthio I1SII 20: 246 (1508).
framsätia ok wth reda with thon siwka alt teth som
foresagh är Gers Ars b 8. 3) framsätta, sätta
framom, med ack. och dat. thy at ey skuli
framsättas likamlik thing andelikom Bir 4: 99. — med
ack. och prep. for el. framfor med följ. nomen el.
pronomen, han fram satte petrum for iohannem Bir
4: 96. ib 98, 106. at framsätia nakra fram fore andra
ti B: 72. abbatissan är framsat for andra ib 94.
4) uppskjuta, fördröja, vthen al]a thing jo vpskiwtis
oc framsättis til thet nicnighä möthä FM 187 (1504).
hwre långt j wele thet mötho framsettliie ib 305
(1507). — Jfr siitia fram.

framsiitning (framsettning. framsätting.
framsetting. pl. -ar?), /. framställning, uttalande.
at höre hor niels bossons tall och framsottninger BSH
5: 245 (1508). för saadana framsätning oc andre flere
Ordbok.

ib 468 (1511). om sadana article och framsätninghe ib
520 (1512). the article och framsättinger tlior the
rydzsor . . . hado till . . . kwng hans FM 125 (l50l).
aff theris ogne framsettinger ib. genswar paa tho worff
och framsetninger IISII 19: MO (1506). swadano
fram-settingho ib 22: 22 (1496). pa swadane tal
framset-ningh och scriffuilse ib. cpther then thwedräcbt ok
framsättinger ther tha a ferdo värö SO 117.
framt, se framber.

framtaka ("taga), v. 1) framtaga, tha tlio
wildo framtaka gasena KL 110. framtoko eet aldra
fäghirsta klädho ib 359. Lg 3: 716. 2) framhålla,
hedra, wart han aff her delphin med ärlig tiiinist
fframtagen Ml) 447. wardher iak framtakin i blandh
almoghan Su 12.

frailltala, v. framställa, afhandla, til tiiss ban
standit haffwir för folket framtalaskolandis
(exposi-turus) syna sak MB 2: 54. nv kuiino verckmostara ey
förro til stempno koma än thry maal ärw framtalat
SO 78. TS 19.

framtau, /. [/’"nor. framtönu] L. framtand. fyra
hans framtändber lösnade RK 3: (sista forts.) 4811.

framtea, v. visa. framteandis swasom ena lönlika
glädhe j thino enlito Ber 270.

framt tiira? lian radhir at swa länge skal sofwas
at kroppiu af läglio ledhis ok framt tära. skalt thu
oc ändelica fasta, tha skalt tbu sompninn längia
Bir 4: 129.

framtugh? thz gifwer kropsins kääto ok
fram-tugh opta obötelikin skadlia Ber 251.
fram tiilia, v. L.

framtliriingia, v. framtränga, framdrifva, j hulko
. . . alle iämlica framtriingias MP 1: ill.
(framtrengdh-er för frantrongdher BSll B: 99 (1506).)
fram varpa, v. L.

fran (fraau RK 3: 205; SD B: 376 (1344, nyare
afskr.). fron SD NS 1: 609 (1407-10); BSH4 : 292 (l50l),
5: 34 (1505), 65 (1505). frän L. fra. fraa. frä £.),
prep. och adv. [Isl. fra. Got. fram. Jfr Rydqvist 4:
28/.; Kock, Bidrag till svensk etymologi s. 1 of.;
Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 2: 9] L. A) prep. med
dat., som dock stundom, i sht i yngre skrifter, utbytes
mot ack. 1) rid rumsbestämningar för att uttrycka
en rörelse el. ett aflägsnande från ett föremåls närhet :
från. rymer fran konunge vndan hans baner SD B: 478
(1345, nyare afskr.). sändä lekärä fra sik äptir lönum
til annars ib 479. wräkin fra öfre Bu 3. star iak up
fra borpe Bu 182. ängolon flögh fra hanom tol annam
ib 4. flyjio ... fra hanom KL 187. slogho thorn fran
sik Ansg 193. bortskipa fran sik ostyrogha oc
osniälla Bir 3: 467. at gudli gik bort fran rcnliues
miinniskiom ii 206. vin thu länge älla fiärkar tliik
fran os ib 1: 233. vilde agoleþes fät fran sik lata
Bu 12. paulinus fik tliöm badlia fran sinno handh
mamertino Bil 105. kastadho liwart ben fran andru
ti 210. komi feloghär for oss . . . oc fraan SD B:
376 (1344, nyare afskr.). . 2) för att uttrycka
skiljande, af hållande, befriande, förlust o. d.: från. hon
vände fran mik allan lughan Bu 22 (möjl. snarare alt
föra till 1). vända hänna hugh fran cristno ib 187,
alla synder frawäuda mannin fra gudhi MB 1: 470.

42

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free