Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - friþer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fri|ier
335
fri]iliis
el. vara nöjd. gaff greffwen sik allaledhis wäl tilfridz
Lg 332. giff tik til fridz oc war roliken ib 3: 272. ib
286, 401, 678. Bir 5: 141. sigh til fridh giffwandcs MB 2:
60. ath t.ho skulle giffue thüra til fredz BSll 5:30 (1504).
goffwe the sek til fretz til pindsdage ib 453 (1511). wil
iak gerna gifwa mik tes (dermed) til fridhz Gers Ars
A 3. gafftio the sig til fres (gingo de in på), ad
xii (12) skattebönder bliffue i huar gierd oc xxiiii
(24) landbor BSH 5: 163 (1507). — sätia sik til
frids, rf. s. at sättho sigh til friidh i then sach
IISH 22: 3 (1491). — lata sik til frids, rf. s. latho
sig voll till fredz BSH 5 : 342 (1509). lath ey sanctus
eustasius sik til fridz (gaf sig ingen ro) mz
fadli-ronom för än iomffrun pliara kom wt aff häktilsen Lg
3: 275. —1 vara ti} frids, vara till freds, vara nöjd.
till friidz war iag än likawell tha liK 3: (sista
forts.) 5165. Gers Frest 28. war til fridh mz tik
siiilffwom Lg 3: 191. äre nw aldeles well till frodz
BSH 5: 342 (1509). äro the wel til fridz ib 18 (1504).
jlla till friidzs (illa till freds, missnöjd) tha monde
iag wara RK 3: (sista forts.) 4635. — vara villig
el. beredd, waro the til fridhs, wara her in til
pingisdaga dag BSH 5: 272 (1508). konungen är til
friidz at förszäclire nogre städer her i swerige, at the
icke skole bliffua brände i thenno feigd ib 574 (1517).
10) frid, andlig ro och nåd ss Guds gåfva, wari
thäs (hjärtats) örnagaat frodhor oc rolikhet LfK 77;
jfr 9. min fridh giffwer iak idher, fridhon loffwor
iak idher ib. frither wäri miiþ husi thässu SD 1:
668 (1285, gammal afskr.)] jfr 1, 4. fridhir vari thik
Bo 229. nadh oc fridh vari idhir af gudhi MP
1: 123. som ärna skulo mannom fridh aff gudhi MB
1: 3S5. gudz fridher soo mz thik Bil 106. do ... i
guz friþi Bu 29, 209. faar ban hymmerikis frid mz gud
RK 1: 10. ära wari gudhi j himerike oc fredher j
iordh-rike Lg 46; jfr 1, 4. — Jfr an-, badhstovu-, bi-,
bya-, disaþings-, garþa-, hein-, hemeliklius-,
bus-, Ma-, kirkio-, kirkiomiisso-, kloster-,
köpþinga-, lands-, miisso-, o-, paska-,
pingiz-daglia-, qvinna-, radhstovu-, skip-, sniikkiu-,
stämno-, þings-, var-, ðl-frlþer. — friþar bot
(friþir-),/. L. - fridha brut (frijdha brutt),
n L. fredsbrott, ey til grip at göra eller frijdha brutt
i nokra banda måtto BtRK 137 (1439). Jfr friþbrut.
— frids bref (fridz-, frijdz- BSll 4: i (un).
fredz- FH 7: 95 (1513)), n. [Jfr Isl. friitarbréf] L.
bref rörande fred. BSll 4: 7 (1471, samt. afskr.). Fil 7:
95 (1513). — fredstraktat, jach fiich och hor i dag
the fridzbrcff, som giordis i vintres emellom swerige
och rydzland FM 507 (1510). — frids llUS, n. L. —
frids kus (fridz kos), n. [Jfr Isl. friiarkoss]
fridskyss. MP 2: lo. — frids ini)ii (fridzman),
n. fredsman, fredsstiftare, thän sanno fridzmannin
war födder som alt inankönit wilde frida oc säta mz
gudh Lg 66. – frids mönster (fridz- Lg 66.
friz mönstar Bu 64), n. fredstempel, åt freden
el. fredens gudinna helgadt tempel. Bu 64. Lg 66. —
frids stadllge (fridz stadge), n. förbund, iak skal
aminas minz fridz stadga (fæderis mei) mz idher Su
47. — frids tekn (fridz- MP 2: 10. fridhz-) «.
fredstecken, fore fridhz tekn han thz vntfangar Al
1095. MP 2: 10. — frids tidli (fridz tlidh), /.
fredstid: IISH 22: 38 (1492). — frids tillie (fridz-),
m. fredstid. Lg 66.
fri {ler, adj. [Isl. friffr] 1) skön, vacker, tok
. . . sinna moþor siäl ii sina händar friþa ok faghara
Bu 14. 2) förträfflig, dugtig, tapper, han är nw
then fridaste (àgceztr) kompä Di 58.
frid liga (-adher), v. 1) lugna, nar hughin
är . . . fridhgadhir ok skildir fran vär]zlico bange
(pacata sæcularium tumultibus) Bir 3: 180. 2)
freda, försvara, fridgä syön for honum IISH 19: 158
(1506). — Jfr friþa.
fridllgiiiril, adj. [Isl. friigjarn] begärlig efter fred,
fredälskande. Bil 381.
fripgiir|ii, ». L.
fridhgörare, m. fredstiftare, är fridhsambcr och
fridhgörare Ber 66. christus som fridgörare oc
niid-lare är mällan gudh ok mankönit MP 1: 30.
friþhelaglier, adj. L.
friþkallaþer (fredh-), p. adj. L. fredad,
fri-kallad, latho them gesta gärd fran gard for landredh
baade prester och andhra frodhkallade IISH 20: 261
(1508).
friþköp, n. [hl. friJkaup. Fdan. frithköp] böter
genom hvilka dråpare köper fred af konungen. SD
5: 363 (1344).
fridhlika (fridhelica KL 400; Bir 3:4oi.
fridelika. fridhelik Al 4838 (i rimslut), fridligha
MB 2: 156. fridhliga ib 152. fridliga RK 2: 8170;
MB 2: 204, 233, 270, 323. fridhlegha ib 271), adv. [Isl.
friíliga] 1) fredligt, i fred, fridsamt, lugnt, styrdho
fridhlica gudz kirkio Gr 325. iak balder annan wägh
fridhelik Al 4838. liff i späkt ok lätlyndo fridhlika
mz allom Ber 263. Bir 3: 401. RK 2: 8170. MB 2: 152,
156, 204 , 233, 270, 271, 323. 2) vänligt, holsando ban
fridhelica KL 400. MB 2 : 394. 3) tryggt, säkert, thorn
mz thinom wälsignadha son fridelika (/ideliter) forlikar
Su 306.
fridhliker (fridlig. fridhelik Al 5758.
fride-liker: -likom MB 2: 249. fridelikin (n. pl.) ib
22o, 264. frideligin. fredleker, fredeligin), adj.
[Isl. friiligr] i) fredlig, fridsam. iak komber spakker
ok fridhelik Al 5758. godhe mon oc fredloke LB 3:
187. han talade til them fridelikin ordb (verba
paci-fica) MB 2 : 220. ib 264. mz fridligom ordhom ib 256.
i fridhlike endräkt LfK 133. ber . . . ständer alldelis
vel til, altli fredoligit och endrechtoligit BSH 5: 50
(1505). sua at thot bliffuo frideligit mod töm j
dan-marc FH 1: 169 (1496). 2) tryggad, oqvald.
fornemda prost matisso oc hans arffwm all thessa
forscriffna godz fria oc ohindradha filägbna medh allo
fridholiko oc rolike ägliolikhot SI) C: 168 (öfvers,
fr. hu). — Jfr ofridhliker.
fridhlikhet (fridhelikhet), f. fridsamhet. MP
2: 275.
friþlös (frijdlöös BtRK 125 (1438, orig.).
frid-löss Di 52. fredlöös), adj. [hl. friilauss] L.
fredlös, inom ett rättssamfund (ss härad, landskap el.
rike) dömd förlustig den fred och trygghet som
samfundets medlemmar äro berättigade att åtnjuta. Jfr
Schlyter, Ordbok s. 192; Amira, Altschwedisches
Obli-gationenreclit s. 141 f; Lehmann, Der Königsfriede s.
12, 44 m. fl. st. rodactus in exilium wlgariter dictum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
