- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
336

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - friþlösa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

friþlösa 336 frilika

fridläs SD 5: 290 (1344, nyare afskr.). tlien som fridlBs
och biltuger är giord i danmark eller i norigo GS 49
(X442). then som biltoger warder i swerige, frcdlöüs i
danmarck, och vthlagder i norge BtRK 123 (1436). ib
125 (1438, orig.). dömdes mattis perssou kaukoyla sak til
XL m. för han födde fridlösen om eth aar BtFll 1:
265 (1508). han lagde fridlösan grefiia aff lippoldh Bil
771. Di 52.

friþlösa, /. L.

friþmaþer (-mander), m. L.

fridhsaina (-adhe), v. försona, gudh fadhir
fridhsamadhe vm sins älskelika sons blodli ... al
thing MP 2: 82.

frijisamber (fredsamber: -samt MP l: 56.
frf. vok. i ändelsen -sam- MB 1: 385; Bir 3 : 230;
Ber 115; Su 324. -samm- MP 1: 130, 192; MB 2: 60),
adj. [7j/. friisamr] L. fridsam, fredlig, fredligt sinnad
(mot), lefvande i fred (med), med dat. han är mik
fridhsambir (pacificus est mihi) Bir 3: 23. MP 1: 130.
MB 2 : 252. — med prep. mädh. var fridhsambir mz
allom KL 247. — åhs. the skulo wara spake oc
fridhsame som ärna skulo mannom fridh aff gudhi MB
1: 385. MP 1: 56, 130. Ber 66, 115. gör os fridsaman
tlienna dagh Su 324. thz fridhsamma offer som kallas
hostia pacifica MB 2: 60. j fridsammo säfuelikhet MP
1: 192. swa som fridhsamaste fridhir (pax pacatissima)
Bir 3 : 230. —• af fredligt el. mildt sinne, godsint,
ömsint, han war sua godher ok fridhsamber at han
wilde engiii man döma til dödli Bil 677. han war . . .
swa fridhsamber at han gath ey set älla hört. at
diurin drapus ib 321.

fridhsaitllika, adv. [Isl. fritfsamliga] 1) fridsamt,
fredligt, byggia ok boa fridhsamlika KS 66 (164, 73).
2) vänligt, helsin ban fridhsainlica KL 400. MB
2: 394.

fridlisainliker, adj. [hl. friisamligr] =
fridli-samber. Su 280. (fridsamlike trol. för frygdsamliko
Su 344.)

fridhsamlikhet, f. fridsamhet. fridsamlikhet i
vmgangilsom MP 2: 7t.

fridhskaper, m. förbund, jsrael . . . haffwir
off-wir gangit myn fridzskap MB 2: 18.

fridhskillinger (fritsskillinger.
friitskil-linger. friskillinger), m. [Mnt. vredescbillink] L.
fredskilling, afgift som vid öfverlåtelse af fast
egendom betalas till rådet för att erhålla säkerhet om
oqvald besittning, alla gardha tompter ok hws som
hwar aff androm faar antiggia mädh köp eller skipte
eller androm giälgulne wardha eller giffne eller i arff
kunno falla hulkoledhis tliät hända kau ther
fridz-skillinger aa giffs SJ l (1420). thär gaff pether priwalk
sin fridzskilling vpa som stadzlagh vtuisa ib 4 (1422).
här gaff engleka swarte fridzskilling a äptcr gamblom
stadhgha ib 5 (1422). thär gaff ban friskilling upa
efftor thy laghin vtuisa ib 64 (1436). her vpa gaff
forscrifne peder jönsson sin friitskilling som lagin
vtuisa ib 195 (1462). her vppa gaff lasso sin
frits-skilling ib 198 (1450). ib 7 (1438) o. s. v. her gafua
the fridzskillinga aa a badha sidhor som stadzlagh
vtwisa ib 5 (1425). her vppa gaff fornempde hinrik
blok sina fridhskillinga som laghen wisa ib 204 (1451).
huilket forrörde arff vij vor kere herro och höffuitz-

man oplat.it haffuä i radstwffuen for sitiandhä retthan
och han tha strax sin friitskilling oplagdo som vor
stadz lag vtuiser HSll 19: 169 (1506).

fridhsiimi, f. [Fnor. friisemi] fred, förlikning.
fridhsämi leta KS 82 (204, 90).

fridhsiiiiiia,/. [Fnor. friitsemja] 1)fred, sämja,
til gudhz hedher ok fridhsämio manna KS 50 (127, 54).
halda . . . fridhsämio mz sinom jamnkrisnom ib 64
(159, 70). 2) fred, förlikning, förbund, stadz folkit
j gabaon haffdo giffwit sik j fridh sämio (essent
fce-derati) mz israels söner MB 2: 27. 3) fridsamhet.
Ber 115.

friþ sökia, v. L.

friji vapn (-vakn), n. L.

friþviter, adj. L. fri. medh frelsum attä mannum
ok friþvitum SR 6, 13.
fri þ vitne? n. L.
friþiitta, adj. L.

frig-gedagher, m. [Jfr hl. friggjardagr hos [-Fritz-nar]-] {+Fritz-
nar]+} fredag, kalladis tha frcdagheii friggedagher ilpther
frigh PK 225. Jfr freadagher.
frihet (fryhet. friihet. friiheet. pl. -ir), /.

[Mnt. vriheit] L. 1) frihet, fritt stånd el. tillstånd.
friihceth är thz betzta thing ther sökias kan all
wärldin vm kring MD 391. kan oy fridher bliiffua ffor
vtan friiheet är ther när ib. ib 392. skipadhe them
frihet ok frälso Lg 3: 510. thera likarna frihot Bir
4: 67. rikesens friiheeth oss förspilla RK 2: 5425. ib
5050, 1: (sfgn) s. 178. MB 2: 155. 2) f rihet, tillåtelse.
haffui frihet ... at göra ärffuode äptir sinom wilia Bir
5: 84. badh hon giffwa sigli frilioot om natta thyma
gaa wt til syna böner MB 2: 166. 3) frihet från
utskylder till kronan, skaUfrihet. sithia j friheth ok frälse
SD 4: 427 (öfvers, i qfskr. fr. början af 1400-talet).
hafua wi wnt oc gifuit bonum oc hans afkomande
oc rätta arwingä wppa sik oc sit götz ... so dana
friihet oc frälse, som andro ware frälsismän i riget
rättelige nyta ib iYS 1: 693 (1407). aff enom
frälssis-man, som het mathis paualsson, huilkom . . . konung
magnus friihet oc frälsse gifuit haftho vppa segli oc
hans afkommanda, meth sino opno brefuo oc
httng-iando incighlo ib 2: 139 (1409). hafwom wij unt . ..
frij-heet och frälsse uppå the godz FM 39 (1417, nyare afskr.).
ib 73 (1481, gammal afskr.). FH 1: 188 (1498, nyare
afskr.). 4) frihet, förmånsrätt, privilegium, friiheetir
oc priuilegia BSII 3: 161 (1465). FI[ 1: 40 (1458, nyare
afskr.), 41. eptir thy som thoras eghin stadgan skipilso
oc friihetir lydha VKR 8. eptir clostirsins friihotom
aff konungomjn gifnom ib 39. ib 9. MB 2: 251, 252.
Lg 3: 270. RK 3: (till. om Chr. II red. B) 6363. S)
privilegieradt område, henne wtdraghandis aff
kyr-kionnas friihet Lg 3 : 290. ib 291. — särsk. det kring
en stad sig sträckande område som tillhör stadens
grund och lyder under stadens jurisdiktion, ingen
fremende schomagara . . . magha göra nager
scho-gerningh jnnan stadzsens fryhet SO 31. — pl. jnnan
statzsens fryhether lyggia SO 31. ib 32.

frilika (frileka. frilleka. friligha. friiliga.
frieliga. frilegha. frilikan. friiligen), adv.
[Mnt. vrilik, vriliken] 1) fritt, ma hwar til annars
. . . farä frilika ok ohindradher BSH 1: 132 (i37l).
fik frilega gaa liwart han wilde Su 348. 2) ledigt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free