- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
342

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - frykt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

frykt

342

fräglina

frykt, se frukt.

frykt (frycht),/. [Jfr Mnt. vruclite, [-m.]fruk-tnn.-] {+m.]fruk-
tnn.+} IISII IS): 114 (1506).

frykta, se frukta.

frykte, f. [Jfr Mnt. vruclito, »».] fruktan,
förskräckelse. kora oeth wnderlighit rykto orchebyscopenoiii tiil
stora frykte HK 3: 6S4.

frynd (frint), m. [Mnt. vrunt, vrint] vän. at
for-höro, hwad heller the voro friut ellor fygondo BSII
5: 502 (1512).

fryndskap (frwntskap), m. [Mnt. vruntschop,
vruntschap] vänskap, thou storo troo ok frwntskap,
som allo menighe swerikes rikes inbyggore haffwo
sagt edor til BSII 5: 507 (1.512).

frysa (frisa RK 2: 8073. pres. frya. fryys.
impf. frös. fröös ST 521. fröss. pl frusu. fruso.
part, pret. frusin. frussin Bir 2: 250. frosin), v.
[/sZ. frjiisa] L. 1) frysa, stelna af kuhl. hon (e/fven)
frys allor saa betidhe RK 2: 8066. ib 8073. ST 521.
ysoon fröss saa fasth RK 3 : 2900 alf friisno watne
MB 1: 41. ä iir frwsin jordh for othriffnom swinom
GO 171. — opersonl. frysa, thz fröss bleste och snöde
sara HK 2 : 4268. wille thet noget frysa BSII 5: 133
(1506). 2) frysa, förfrysa, skadas el. förderfvas
af kö/d, här skal aldregh frysa korn MD 355. fruso
mauga 0111 händhor oc föther RK 3: 3723. the liggia
wtan härbärgho frusno ok luislöse Bi/ 267. sulten
frosen oc swa water Al 9148. Bil 630. Bir 2 : 250, 3:
169. ST 35. hafdho ban frosith ij häl Al 5671. ST
284. thimano äru wmskiptelike stiidhrenc frosnc
(fri-gida) Bir 4: 63. 3) frysa, lcänna köld, lida af
köld. frös iämfast som hon för bran Bil 543. allo
swcnano frusu owir måtto Bir 3: 201. MP 1: 188. —
frysa äter, tillfrysa, isin frös ginstan atir owir
them KL 101. fryys thz (vattnet) äter mz starkom
iis Al 2181. — frysa inne, frysa inne, varda
inne-frusen, the fruso allo ynne RK 3: 3734. — Jfr

saman-, til-, ute-frysa.

fryse, m. köld. dö for sylt oc frysa (fame et
fri-gore mon) Bil 266. ib 267.

fra, se fran.

frägha (-ar, -adher), v. [Jfr hl. frægja] prisa.
hall är ärlika fräg&dhir (Cod. A fräghor 317) MB 1:
(Cod, B) 556. — göra känd, upphöja, upprätta?
viliom wi thin hodhor at fragha (för frägha? ad .. .
lwnoris tui celsitudinem restaurandam) mz thz ta silf
ok päningom Bil 854. — reß, fräghas, varda
omtalad, varda bekant, mit nampn skal fräghas
(narretur) ther aff i allo iordhriko MB 1: 300. thetta maal
fräghas foro pharao konunge ib 280. — varda
ryktbar. änkte rike fräghadhis iämwidha i stakkit tiidh
MB 1: 14.

friighþ (frägh Bu 497. Bir 1: 356. fragh ib 4:
(Avi) 180. frakt Bir 4: 100. fräygdh:
fräygdh-in MB 2: 391. frädgh Di 244. freyd MD 314),
/. [Isl. fræg}] L. 1) rykte, omtalande, berättelse.
gik tliär vm rikit gudz manz fregdh at ban sculdo
thingat koma Bil 843. ouer alt landith tho fräghdhin
giir at hertugh fräderik ater komin är Fr 2693.
kom frigdhin til hänna frändir KL 326. som frägdhin
sagdhe hälaghan ok rätuisan wara Bir 1: 401. KL
397. MB 2: 391. Lg 3 : 526. MD 314. framgik opp-

inbarlica i folksins frägdb hänna dygdha
lönlikhet KL 323. wtsprcdis iomfrunna clara hälaghclz
frägdb vidha vm mång riko ib 328. hördho thoras
frägd oc tilqwämd MB 2: 228. ill ordh oc ond friigdh
kom mällan thera vinskap ib s69. 2) rykte,
anseende, namn. för then stora frädgh skuldh som
han hade öffuer all landh för sin mandom skuldh
Di 244. lystis lians mykla fregdh Bil 848. thiir lät
ban äptcr sik godh ordh ok godha fregdh ib 862.
fik hon höra alf sancti francisci iirliko frägdh KL
323. at ga äptc swa storo hälgha manzsins frägdh
Gr 306. i hafin {lät (för fej fulastu frägji Bir 4:
(Avi) 184. Bo 147. Bir 1: 356, 2 : 260, 3 : 314, 4: 100. MB
2: 274. Su 424. — rykte, fräjd, skudhin baþc
mandom oc fräghd hans SD 5: 477 (1345, nyare afskr.).
3) godt rykte, fräjd, ära. ban com tel en mästan ok
märastan at frägh rican kunugh Bu 497. Bir 1: 303, 3:
457. idlina oukto for manna frägdh (ryktet bland
menniskor) Ber 52 (kanske snarare att föra till 1). 4)
vanära, thz ware en stor fregd (vnser äller scande)
ower werlden at man skulde bronnä swadanna ön
fürstinnä Va 10. (frägdh trol. för frögdh el. frygdh
MB 2: 173.) — Jfr O-, vall-, YÍU-frfighþ.

friighdha (pres. -ar, se vaufriighdha. -ir, se
samma ord. impf. -adhe. part. pret. -adher, se
vanfräghdha samt vidh-, väl-fräghdhadher.
-dher, se ofräghdha samt vidhfräghdher), v. —
reß. fräglldhos, varda bekant, varda ryktbar, hans
snille ok ronlifue frägdhadhis widha vm världinna
Bil 124. naar sadhana iiirtekno oppenbaradhis ällar
friigdadhis i blandh alnioghan Lg 3: 281. •— Jfr O-,
van-friiglidlia samt vidh-, väl-fräghdhadher och
vidlifriighdher.

friighdlieliker, adj. fräjdad, ärofull, eth
frogde-likt nampn MD (S) 278. Jfr vanfriighdheliker.

friighdhilse, n. pl. Jfr vanfräghdiiilse.

fräglier (komp. -are Bil 424. superi, -aster:
-asta MB 1: 275), adj. [hl. frægr] känd, bekant,
med dat, hans gerninga mz guz iärtoknom äro allum
frägha Bil 748. ib 723. — mecl prep. for. wardh
mira-culum for kosaran fräght Bil 576. — ryktbar, fräjdad.
ban bygdhe thz frägha mönster j rom star som
pantcon heet Bil 321. wardh en reclusus swa
hälagh-er ok frägher at alt folkit tliok han til
orche-biscop ib 6S9. vardh vm sidhe fräghasto munkir KL
211. Bil 424. MB 1: 175, 177, 275. Iv 3512. — prisad.
han (Gud) är ärlika frägher (gloriose . . .
magni-ficatus est) MB 1: 317. iak skal göra han (Gud)
fräghan (glorificabo eum) ib. — beryktad, wäldogho
män oc fräghor at ilgerningom MB 1: 167. — Jfr

namn-, vidh-friigher.

friighin, se friikin.

fräglin, f. [Isl. fregn] 1) omtalande, berättelse,
tha thässo fräghn (Cod. BCDE sogn,) eon ända fik Fr
2695. 2) rykte, fräjd, han gönior dighirt sina
frägn gömir GO 922.

fräglina (pres. fräghnar Al 659. impf. fra
FI 59, 249, (Cod, C) 606, 718, 1426, 1980; Fr 2415; Iv
lxxv, 1725 ; Al 59, 1065, 4877, 5727; RK 1: 2280,
2604 , 2 : 3489. fraa RK 1: 354, 2377, 3286, 3378, 4212,
4376. freghnadhc Bil 897. pl, fragho Fr 1238;
RK 1: 3982, 4146. freghnadho Bil 894. part. pret.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free