- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
367

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - fädherrike ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fSdherrike

367

fäghrind

fiidlierrike (federike), ra. fädernerike,
fädernesland. FM 492 (1510).

fiil>ghar (fäglidhar .sT4ii. faþghar L. fadhgar:

-a MB 1: 2oo, 202. 205, 228, 254, 259. fadgar: -a FM
xxvi), m. pl. [hl. feigar] L. 1) fader och son. fara
the fadhga ahraham oc ysaao äter til thera swena MB 1:
202. ib 200, 205, 228. Bil 327, 619. Lg 1004. the fiidgha
äru ey kärleks läse Bil 81. — fader och söner. MB
1: 254, 259. ST 411. 2) moder och dotter, vptände
thcnnä ij [2] helga fädgana j synom kärlex elde Lg
3 : 525. 3) gubbar? allo skwla dii swa wngo sora
fadga FM xxvi.

fiiþringar, m. pl. L.

fii|irine (fädrene), n. L. fädernearf. wi hafuum
giort et skipte raällin war a waro fädrene ok waro
mödreno SI) 6: 180 (1350). Ti hafum skipt wort
fädrene oc wort mödrene i fiura bro]iurlyti ib. Jfr
forna fiiþrini samt fiiþprne. — fiiþrinis broþir,
m. L. — fiiþrillis vita, /. L. (MKLL). Jfr
fiiþ-ernis vita.

f ii folor, m. [Fnor. féfdtr] fäfot, liggir han (åkern)
oyrktir vndir fäfoot Bir 2 : 308. Jfr fiiar fotor.
fiifylinger, m. L.

fiiganger (fäägongher), m. [Fdan. fægang] L.
boskaps gång el. betande på gemensam betesmark;
betesmark. min forscripno godz ... medh ... omyordhom
fä-gangom oc scoxlutom oc allom androm tillaghom BYII
1: 187 (1381, nyare afskr.). hafuom wi unt och gifuit
almoghanom ... til thera fägangh the ängena
widh-ir husit ligger FH 1: 8 (1387). met . . . fämarkom
ok fàgangom ib 2: 137 (1442). medh alla the thor til
liggir som är j byom akrom fiska wathnom skoghom
ängiom ok fitgangom (pascuis) SD 1: 92 (öfvers, fr.
1440). thet gooz skipa, radha oc alla lundom sik til
gagn oc nytta wändha . . . metli thomptum oc
fägangh ib iVS 1: 256 (1403). ib 301 (1403), 303 (1403, gammal
afskr.), 497 (1405) o. s. v. ranzaca huilken töre haffuer
giort ogongh wppo then annars fäägongh och wtmark
Ut Fil i: 244 (1507). Jfr fiiargangor.

fiigarþor (-gaardher), m. L. fägård, fähus.
clostirsins . . . fägaardh VKR 39. Jfr fiiar garþcr.

fägata, f. [JV. fegata] fägata, väg från fähusen
till utmarken, wiidh fägathunno Fil 6: 75 (1491, afskr.).

fiigiurdlier? (-giordher.^7. -ar), m. eg.
penninggördel, penningpung; skattkammare, jak hawir swa
som twå fägiordha (gazophilaria) j them första
fä-giordhenoin äru thung thingh swa som bly . . . j
androm fägiordhenom synis wara skinande guld ok
dyre stena ok välloktando drykkia ok söte Bir 1:41. sighir
aff twem fägiordom ib 40. thesse twe fàgiordano ib 42.
gullit som j them fägiordhenom ir.nelykkis ib 43.

fägiiirdhil (-giordhel. -giordel. -giordell.

pl. —giurdlar), m. [Isl. fégyriill] penninggördel,
penningpung (som spännes om lifvet), kom gudhz ängil
mz fägiurdla fulla mz päninggom Bil 659. aff min
fä-giordell thor är vdi xij pund aff rödä gwll Di 77. —
skattkammare, til thänna fägiordelin (gazophilacium)
älla riktena at faa Bir 1: 43. til thänua fägiordhelin
ok rikedomana lodhir mannin hans eghin lusto ok
vili ib 44. thes andra fägiordhelsins drykkia ib 47.
fiigiiild (-gäld), n. L. Jfr fiiar giiiid.
fägölliare, m. boskapsvaktare, herde, hwat ey for-

uan dauidh nar ban var fägömare starka kampan Bir
3: 407. tha komo hyrdhano ok fiigömarane at see
barnit ib 283. hyrdha älla fägömara MP 2: 36. ib 1:
24, 25, 38. Lg 3: 296. 297, 298.

fiighpbiinkor, ?». ligghor pa fägebcnken och ekke
wil wara hemma hoss [sin dan]no quinno, . . . wtan
siolffwe[liandes] giffwcr sig til sköffwols i thetta örlögb
BSH 5: 304 (1508). Jfr tläskebiiuker.

fiigliekopar, m. renad koppar? afhände nokor
androm fiighekopar SD 5: 638 (1347).

fiighill, adj, [hl. feginn] glad (öfver), med dat.
fiighit huart andro Bu 4. fäghnare än fugil daghi Bil
14. war fäghin them tidhandom MB 1: 24. Bu 12, 184.
Bil 682. — med gen. (endast formen thäsj. rikis herra
wrdhu thäs fäghne Bil 230. Il K 1: 485, 1375, 2: 7445.

— med prep. af. varp kunugen fäghin af þoliks manz
þiiinist Bu 497. fiighit ... af guz buþskapi ib 4.
Bil 109, 117. Bo 234. — med prep. at. fäghin aat
mangom päningom MB 2: 281. — med sats inledd
af at. vardh tha fäghith at thz lian fan Iv 5315.

— abs. grymbar karl kumbar mot hanom fäghin ok
warjiar ofäghin Bu 19. foro fägne huar liom tel sin
ib 56. lät them faghna (för fàglinaj hem fara Bil 566.
Al5081, 6586. RK 1: 713. MB 2: 118, 260. — Jfr bradll-,
i ii 111-, 0-fiighill. — fiighins bildh, n. glädjebud,
glad underrättelse, budhadho honum fägliius budh MB
1: 252. — fiighins fund,/, och n.? 1)
fägne-samt påträffande, fägnesamt sammanträffande, gräto
baþen firi fäghins funde Bu 13. wardh swa ful fäghins
fundh. swa som hwavt thera ware comit af dödha
Bil 354. ib 351. alexander gik tha mz fägins fund oc
kysto the trään i saina stund Al 7609. 2)
fägnesamt fynd. som gladhor thok aff allo hiärta widh
fäghins fund Bil 232. (De anf. ex., utom det fr. Bil
354, kunna föras äfven till ett fiighins fllllder,
m.) — fiighins koma, f. välkomnande, war takin
. . . mitdh . . . fäghins komo ok fagnadho Bil 216.

— fiighins tidhande, n. fägnesam underrättelse.
for fiighnis (jör fäghins,) tidhandum Bil 257. at föra
sinom fadhir fäghins tidhando ST 411.

fiighna, se faghna.

faghnaþer, se fagluiajier.

fiighiiaii, se fag-hnaii.

fäghra (-adlie), v. [hl. fegra] försköna, pryda.
thz fiigrado alla hans gorninga swa som gul the stena
ther jnnan sta RK 1: 1432.

fäghrind (fäghrin MD so. fäghring Bir 5: 67.
fägring MP 1: 58, 60, 74. fägringh Lg 3: 142;
Gers Frest 6o), f. och n. (Al 6347) [Fdan. fægærnd,
feyrind, feyrendo, fegring, feyring. Jfr Fnor.
feg-rindi, n. äfvensom hl. fogrí, /.] fägring, skönhet,
härlighet, wardh vndhers fulder, af henna fäghrindh
(pulchritudinem) ok wittrom ordhum Bil 535.
kitr-lekin. ödhmiuktin oc rcnlekin the hawa ängin litin.
än tho hawa the ey minzsto fäghrindena Bo 42.
skipilsin gifwir hänno (dygden) mattona ok
fägh-rindina (decorem) ib 140. lät thik thäkkias hans
(fattigdomens) fäghrind ib 127. rödhc litin tekna
siäl-inna fäghrind oc al fäghrind är j dygdhom Bir 2:
169. ib 1: 63, 177, 5: 67. Iv 1444. Al 5614, 6340, 6347,
6361, 6369, 6370. MD 50, 55. MB 2: 165, 173, 174. Lg
3: 141, 142. Gers Frest 60. MP 1: 58, 60, 74. som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free