Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - förare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förare
37«
förslå
gången af prep. ur. afkläda, före sik w sinom ytra
kläd horn VKR 49. KL 254. Bir 4: 162. MB 2: 173.
— föra sik, fara, färdas, begifva sig. han förir
sik iämskyt epter a bak them MB 1: 316. föra sik
a skip bordboinin til landit KL 175. thz konungen
sich til stocholm foorde RK 2: 1531. för thik hädhan
ok vt j hawit KL 116. föra sik vt j hawit ib. banna
fötir mz hulkom hon fordho sik til lustans (ad
de-lectandum se ferebat) Bir 3: 29. — föra af,
afkläda. fördho tbe han af naknan Bo 223. Jfr affiira.
— föra ater, VGL. ii K. 72: 2. Jfr aterföra.
fura bort, bortföra, guld oc sölff thz fördhis alt
bort MD 386. förden bort mz sik Di 106. fördho
bor th bönderna BSH 5: 226 (1507). Jfr bort föra.
— föra frain, 1) föra fram, köra fram. 0111
kalksten balkor och brädher at the förde them icke
ffram i laga tiidh BtFlI 1: 150 (1507). — erlägga.
te hado förth teres skat fram FM 358 (1508). 2)
frambringa, bära (om växter), träet förir fram alf
sik (proferunt de se) löff blomstir ok frwkt Bir 3:
317. 3) framföra, framställa, uttala, thz thw foro
fram mz munneuom Ber 278. sit äwintyr fram at föra
Iv 141. 4) framhålla, föredraga, vilde huar ]iora
sin patronum föra fram föri annan Bu 50. — Jfr
framföra. — föra i. — föra sik i, kläda sig. tha han
ville föra i sik atir Bo 194. Jfr i föra. — föra
ill, föra in. förpo huuupct i staþen in mz heþar Bu
129. — föra in, inlemna, inleverera, dömdes . . .
at före in thz the haffuo fört wt BtFII 1: 177 (1507).
te hade fört teres skat in FM 358 (1508). te som stode
tilbaka, te halda nw wppo ok föra in alt thot to kwnnc
ib. — Jfr införa. — föra ivir, fåra öfver, sätta
öfver (ett vatten), calla cristoforum at föra sik iuir
Bu 499. Jfr ivirföra. — föra nidher, föra ned,
släppa ned. fördho han ther nidhir ginom Bo 68. af
them lamsiuka mannenom som the fördho nidhir ginom
thakit ib. —■ nedtaga, hon . . . förir sköt nidher
karith aff axlinno MB 1: 204. — föra up, föra upp,
upplyfta, com aff himnum skinande sky ma fi bläsande
vinde ok förþe iohanuoni up ii väpret Bu 13. Jfr
upföra. — föra up a, påföra, före os syndeligh
tingh uppå (inleda oss i syndiga ting) MD 21. Jfr
up a föra. — föra ut, föra ut, föra bort. dömdes
... at före in thz tho haffue fört wt BtFII 1: 177
(1507). Jfr ut föra. — Jfr a-, be-, bo-, »loin-, for-,
fore-, ful-, genom-, hein-, innan-, iäm-, last-,
saman-, skam-, skapt-, til-, ping-, inn kring-,
und-, ur-, ut-, vald-föra, äfvensom för|rn.
förare, m. förare, vägvisare, han låter sik godha
förara fa Al 4S78. älscoghin iir siälinna förare bärande
bona thijt ban far Bo 65. gifua thorn gudz signadha
likarna i thera ytcrsta tima, huilkcn som skulde vara
thera förare oc wiighuisare aff thässo wärdhleno Ans g
213. Jfr bort-, kors-, lagli-, ordh-, tekn-,
tekna-förare.
fore (fore £.), n. [Isl. færi] L. i) före, väglag,
godt väglag, thz bestå töre tha oc war hwar han
tilbögde thz alt bar baade syoa clffuer maasa oc kär
RK 2 : 8747. tha gud fögher at tilfelle kan kome
til föret FM 291 (1506). met thet snaristc föret
komber ib 501 (1510). Jfr llieuföre. 2) redskap.
Jfr eldföre. — Jfr iäm-, o-före.
föreinie (forenne), se til förenne.
före <| vad Ini (före qwaadha: -o PM 8. ffore
qwaadhe ib 5), /. [Jfr Sv. dial. fyre, fore,
furuskog, furnvirke] furukåda. PM 5, 8, 11.
förilse, u. pl. och f. Jfr bort-, fram-,
iiini-förilse.
förillg, /. [/a/, færing] Jfr af-, til-förillg.
förleker (föroleeker: -leek Bil ses; Bir 4:
392. föreleeker), m. [Isl. færleikr] 1) möjlighet el.
tillfälle att fara. manniu thörffte ey diwra thiänist
til nakra likarna thärfwa ... ey til färdlia eller
förcleek (för att kunna färdas el. komma fram) for
hans mäghin MB 1: 99. 2) färdighet, fullt bruk
af kroppens lemmar, styrka, at thu skulle giua
honum sins kröps helso oc förlek Bir 3: 69. ib 432. sua
länge ban var unger, oc hafdho sin förlok Ansg 243.
— talförmåga, sin föroleek] atir faa Bil 868.
förmå, se fyrnia.
föruiark, f. smörskatt som i Nyland och andra
delar af Finland er/ades till biskopen, quod nos . . .
hemingo . . . episcopo aboensi . . . solucionem butiri
dictam førmark quani 111 nylandia et aliis locis suo
dyocesis hactenus babuerat ab omnibus ox mine
qni-bus anto solui omuino volumus et mandamus SD &:
717 (1347, gamma! afskr.).
föruiottei lians förmotte kunde bonum lithet froma
RK 3: 1304.
förna, se fyrna.
förning (fyrning L. -ar), f. [Äldre Dan.
förning, foring] förning, det som föres, skänk, gåfva, oy
ma bruþgumi flere förningä förä sinne hniþ SD 5:
479 (1345, nyare afskr.). prosenteradhe os aldro tholka
gafuo oc förningä KL 411. j blaudb andra fürningh
häfde han mz sik fornompda fru gitzsles gulkrona
Lg 3: 545. Jfr raförniug. — förning* fii
(for-ueghä-), n. L.
förning-, se fyrning.
förre, se fyrre.
försl (forils, se ailiindis försl. förlz. förlzl, se
olagha försl. försel. forssel. -ar £.),/. [Äldre
Dan. førsel] L. förande, forslande, förflyttande, hans
bena fund ok förlz Bil 284. — körande, med lango
försl, fordelön oc menföre BSII 4 : 224 (1497). —
körsla. skal hwar landbo göra sin huusboudo hwart
aar ona försel GS 41. hwar annan aff edhor bör
hwart ar göra en förssel for:da her tordh BSII 4:
99 (1483). — Jfr afliiiidis-, bort-, hus-, iäm-,
klyf-, olaglia-försl.
förslå (förlsla: -om (som dock kan föras till
försl) MB 2: 131), f. [Isl. færsla] L. Í) körsla.
iir thot swa at gaarzmestarin for förslo oc daxwärke
sculd ridhir vm östragöthland wästan staauga bro
VKR 37. Bir 5: 118. vm förslur som the haffua her
tiil giort til vielanda SD 5: 696 (1347, gammal afskr.).
skulo tho oss göra förslo at enne reso win aret hwar
thorra mot en slädha Fil 2: 38 (1414, nyare afskr.).
halft affradhe . . . dagxuerke oc förslo tbet gifuor
jac clostreno til bygning oc bestandilso SD NS 2:
219 (1409). 2) fora, det som forslas, hon tok
mz sik förslor ST 218. saa han mannen sithia vppa
stadz gatonne mz synom förlslom oc byrdhom MB
2: 131. — Jfr härra-, klyf-försla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
