- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
388

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - gangdagher ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gangdagher

388

gausker

gangdagher (gank-, gån-, gange- Lg 3:

350), m. [Is/, gangdagr] L. di.es rogationum, gångdag,
processionsdag, böndag da processioner anställas med.
kors, beläten och vigvatten saml utider böners läsande;
25 April, gregorius . . . skipade lctaniam thz är a
wart maal gangdager (processionem faciens letaniam
instituit) Bil 713. lögerdagen nästh effter gankdagen
SJ 365 (1470). wm gandagcnom (här dock kanske snarare
söndagen före Kristi himmelsfärdsdag, bönesöndag) JP
106. — litle gangdagher, d. s. haus daghar cumbar
tuem daghum for litlo (för litlom) gangdagh Bu 496.
— särskildt benämdes gangdagharfiøndaøenj måndagen,
tisdagen och onsdagen före Kristi himmelsfärdsdag.
vppa helge lychama dacli ok alla andra processiones
jnnan staden ok vtan vppa baada malmana om
gangh-daghana SO 158. huilkeu brodher som tilsotter warder
at hera wars herra vpstandelse beläte om pas[cha]
nath eller gangdaga ib 196. ib 187. Lg 3 : 350.
annan-dagh ganghdagha SD NS 1: 456 (1405).

gånger, adj. gångbar, minth som gangt oc gängth
är i rikeno SD NS 1: 367 (1404). Jfr giinger.

gånger (gangur Ber 270. ack. gang. gagn
KL 312. -ar), m. [ltl. gaugr] L. 1) gång, gående.
mz thorn gangeuom som iak mz gik til konungin Bir 3:
414. — <jång, steg. thin gangur skule vara thystir Ber
270. skalt thu oy gaa mz brutnum gang ib. bwru
faghro tbine ganga (gressus) ärw j skomiu ib 55. ban
täl mina ganga (gressus) MP 1: 242. 2) gång, lopp,
rörelse, solin oc manin ok stiärnona mz allom planetom
ok allo hympuauo mz sinom gangom (cursibus) ok
rörilsoni Bir 3: 471. prüfua (solina) gangh ok stiäruur
(Cod. C sola gang och stiärno 1025J Bil 534. thet han
. . . komme henno (blidan) til gang BSH 5: 147
(1507). stadhnar aan i hänna gagn KL 312. —
strömfåra f flodbädd! i rättom aanna gang ma man
gaa mz thörrom fotom KL 312. 3) gång,
förmåga att gå. girande . . . haltom gang Bil 536.
ib 830. KL 136. MP 1: 16. Bir 2: 150, 3:49, 4: 19.
4) gång, framgång, fart. thz ärendit haffdo ey sa
hafft gang It K 2 : 6404. thz kunne togh engen gangh
haua ib 1744. än tha thoras här war bredher oc
hlngh för oss hade the likawell inghen gångh ib 1:
(Yngre red. af LRK) s. 284. kunde thet clostret
oc ey faa noghan gang eller fulkompnilse Fil 2: 134
(1442). sweriges herra kommo åther en striid oppa
gång It K 3: (sista forts.) 4710. 5) anfall, the
giordho a pcrsos hardhan gang Al 3317. ib 5095. 6)
gång, svalgång, gång el. galleri långs ett hus. Se
Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 428 f. lot up . . .
sit stenhws . . . vndan takna the norra
gatu-bodhcna . . . mädh friom gang offuan til ok nidhan
til SJ 122 (1443). twå sälbodhor . . . thrätton alna
bredba eth quarter minne mädh gang ok allo ib 13 (1423).
thän källaran vnder vppa sudre sidhonne vnder olaff
nic]issons gang mot bärghit ib 97 (1440). the skulu
ganghin framinau widh gatuna badhen hwälffua sua långt
som gatubodherna räkkia oc skal bliffua een gang huar
androm innan til o forbygt ib 138 (1445). i fornempde
hinrikx gange ib. ban ma sik . .. bygge een koka skorsten
medh windiigha i hans gang ib. lot vp . . . halffuan
ganghin mädh hinrik bol t ib 146 (1446). 7) gång, sätt,
sed. GS 51 (1450). 8) vicis, gång. som swdit

er af trät annangangen i gen LB 7: 314. mera
räkthe iag ey honum then gäng RK 3: (sista forts.)
6004. — jfr a-, af-, almoso-, ars-, ater-, blodh-,
bort-, fasto-, fota-, fram-, fran-, fii-, fiiar-,
gräs-, liand-, liimbla-, hiuina-, liiordh-, in-,
iordh-, ivir-, kirkio-, land-, maiiadha-, möte-,
mädh-, nidher-, rät-, sam-, skoglia-, stiärno-,
stunda-, fidha-, til-, thiäla-, tliordjua-, nrn-,
up-, ut-ganger. — gangseþer, m. L. — gängs
piiuuingar (-päningar), m. pl. [Fnor.
gangs-peningr, vanl. pl, gangspeningar] gångbart mynt.
fyri-tighi march, attii march ok 1 orä swänskä päuningä
gängs päningä SD 6: 149 (1349).

gangkliidhe (gaang-. gangh klädher.
gank-kleder SJ 379 (1471). dat. pl. gangklädhom VKR 11.
gangklädrom SJ 188 (1449)), n.pl. [Fgutn. gangkleþi]
gångkläder, omnes vostes meas dietas gaangklædhe SD
5: 126 (1342). skipi thöm tbrem ympnyn gaugklädhe ok
sänga klädhe Bir 3: 16. ib 4: 9, 10, 50. VKR 10, 11,
35, 57. Su 251. eth par aff mina gangh klädher FH
6: 21 (1449). vndan taknom minom bokom gangklädrom
oc sängia klädrom SJ 188 (1449). ib 379 (l47l). Jfr
gango klädhe.
gangol, adj. Jfr brun-, by-gangol.
gansk, adv. ganska, mycket, slogos . . . gansk
nianligä Di 196. alth danmarkx radh är gausch
be-kymrath met stor twedrekth FM 134 (1502). Fr (Cod. B)
1226. Jfr ganska, ganskaus, ganz, ganza.

ganska (ganake. ganzca Di 285. ganzska.
gantzka Va 19 o. s. v. gantzkä ib 35. gandzka
FH 6: 20 (1449). ganzske Di 26. ganszke Di 76,
77), adv. hett, alldeles, wi ärom aff ganzska främadha
landh MB 2: 25. — ganska, mycket, förstärkande vid
adj. och adv. gantzka månge Va 19. ganzska faa LfK
23. ganzska gladher Lg 662. gantzka sörgende Va 32.
ther wiisto the ganzska litit vtaff RK 1: 3630. ganzska
wäl LB 7: 11. FH 6 : 20 (1449). wordho hirdhane
gausca illa widher Lg 46. gräto the ganska besklika
ib 292. ganzska mykyt faghor ib 332. ganzska mykit
folk MB 2: 32. mykit ganzska plagadhcr ib 104. Va
34, 35, 37, 53, 54. Di 26 o. s. v. Lg 673. MB 2:
101, 331. Fr (Cod, C, Ii, E, F) 1226, (Cod. B, C, D,
E, F) 2251, (Cod. B, C, D, E, F) 3127. — myckel,
högeligen, förstärkande vid verb. ther grwger al mogen
seg ganske fore BSH 5: 72 (l505). — Jfr gansk,
gauskans, gån/, ganza.

ganskans (PM 6, 9, 12. ganzskans FII 6: 119
(1509). ganskonss), adv. ganska, mycket, ganskonss
tresk FM 420 (1509). FH 6: 119 (i509). PM 6, 9, 12.
Jfr gansk, ganska, gauz, ganza.

gausker (ganzker. ganzsker. ganszker:
-an Di 90, 156. gantzsker. ». ganst SD 5:
563 (1346); Bil 595, 597; RK 2: 2090, 3154; ST 144.
ganzt Al 4018. ganzst ib 7358. gantzk ib 2278),
adj. [Jfr Mnt. gauz, gans] hel, all. et ganst par
kläpä SD 5: 563 (1346). mz thinom ganzska wapna
här Al 6559. the sloghos tha aff gantzsko makt ib
9343. the ridhu swa then ganzska dagb ib 4901. the
waro borto en ganskan dag Di 126. et ganzt land Al
4018. ib 2278, 5017, 5199, 5203, 7358, 7506, 8965, 9751.
ST 144. Di 90, 156. wi . . . gifuum oc kunnoghum
een ganzkan frid GS 27 (1375, orig.). alt ganska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free