Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - girnilse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
giriillse
402
ey ok liuxas hetelikare ok mera än iak Bir 1: 141.
ib 3: 120. 2) begära, åstunda, längta efter, med
ack. folkit som girnadliis köt MP 1: 321. nw hawir
iak thet som iak girnadliis VKR xi. som oy vil
syndogha manna dödh vtan girnas synda bätring
(önskar att de bättra sig) ib 66. som ... ey girnas
sinna vndirdana goz Bil 884. girnas han meth orättom
sakom thz annors är KS 47 (120, 5l). fleste af os
girnas vpfärdhina Bo 96. ib 152. KL 165, 182. Bir 1:
6, 88, 2: 4, 178, 3: 55, 99, 229. ST 459, 502, 507. Al
2969, 6069. Di 288. MB 2: 19. sidhan girnas (får behag
till) konungin thina fäghrind Bo 46. then som quintio
seer ok girnas hona MP 1:320. girnadliis ena gudhlika
noniio KL 75. — med prep. til. swa som hiortin
girnas til vatu källon» Bo 113. Lg 546. — med prep.
äptir, än man girnas ofmykit äpte krasmäti ok dyran
mat KS 43 (HO, 46). ST 203. — med inf. utan at.
girnoms thy som han giordhc altidh sundirlösas Bo
256. han som mik girnas hafwa til brudh Bir 1: 270.
Al 2785. Pa (Tung) 39. girnadliis synda MP 1: 320.
— med iirf. med at. girnas at faa mina miskund Bir
1: 119. ib 183, 352, 2: 241. MB 1: 175. KL 355. ST 253.
— abs. dauidz son hulkin som ville faa rikit mot
sins fadhirs dauid vilia wardh bort kördhir mz
wanhedhir thy at han girnadliis (ambivit) orättelika
Bir 1: 232. offmykith girnas thz är flärdh Al 2958.
seneca sigher at j hwariom een man gelnas wt j
eller girnas kan (kan finnas galenskap eller begärelse)
MD (S) 288.
girnilse (gärnilse: -om MP 2: "55), n. pl. begär,
lustar, lusta, nar then domsins daghir kombir oc the
bokrona vplatas j hulkom al min hugxilse, girnilse ok
gerninga skulo vptälias MP 1: 219. forlata . . . sins
hugx illa skipadh girnilso (affectiones) Bir 2: 41. thetta
skipit är hans likame. stöttir ok ältir af diäflauna
frestilsom ok sinom girnilsom (cupiditatibus) swa som
af bölghiom ib 1: 36. MP 1: 90, 2: 55. MB 2: 198. Su
166, 454. kalladho thon stadhin girnilsa (concupiscentiæ)
grafua MP 1: 321.
girnglie, m. begär, lusta, kalladho israols sönir
then stadh girugha grawcr (sepulcra concupiscentiæ)
MB 1: 395.
girnglier (gyrugher. gerugher? girogir.
gerogher), adj. [Fdan. girig] L. 1) begärlig, med
prep. a (up a), wardr girughr å sina vndidåna godz KS
28 (72, 3l). ib 29 (74, 31). ST 501. warda girugho up å
werulzlikt godz KS 29, (73, 31). ib 57 (i44, 63). the
värö ther alle swa girugho op a Iv 882. — med
prep. at. girugher at hänna goz Bil 425. diiifla äre
owermato girugho at gudhlikom hedher MB 1: 504.
— med prep. til. toco han til paita. girughan til
walda Bil 394. KL 323. Va 22. — med ack.f thu
wasth altith gerogher dryk (troligen är dock här en
prep. uteglömd frf. dryk) Di 289. — med inf.
föregången af at el. til at. girugher at tliola dödh for
thronno Bil 410. KL 338. Bir 1: 162. girnghe til at
skadha Bo 124. Bir 2: 65. — abs. tol ro[io giorp
girughum hughi Bu 141. en girugher (ifrig)
gudlie-lika snilles känneswon Su 223. mz gyrughum (häftig)
lusta Bil 485. KS 19 (48, 21). — glupsk, grym diwr
. . . girugh oc girnandbe at swälgha han Lg 996.
wakte sik fore girugom fuglom Bir 1: 301. 2)
girig, girughr ok grymbr höfdingo (princeps impius)
KS 29 (72, .11). rätvis kunungr rätte up sit land, ok
thon girughr är (vir avarus) ban fördcrua thz ib
(73, 31). ib 57 (144, 63). styre männene äru gyrugho
Bir 1: 323. ib 3 : 308. nidskor ok girngir brinner här
j giris heta ok mycle omsorgh huru ban skal sit goz
at göma MP 1: 66. nidzskir man ok . . . girogir
vp-fyllis oy af päningom ok girngx manz ügha är
ouiätte-likit ib 310. ib 11, 19. Su 127. var alle manno gerusth
(för alla el. aldra manna gerughasth?) Di 237. 3)
äregirig. Bir 2: 147. Su 174. — Jfr blodll-, bi adil-,
goz-, liedlier-, ivir-, mat-girugher.
girughet (girigheet Al 6640. gyrikheth Gers
Frest 9. giryhet FM 59 (i457). pl. -ir), /. [/lian.
girighed] girighet. /1/ 6263, 6640. Su 151. FM 59 (1457).
Gers Frest 9. — pl. föremål för girig lusta? Ifaron
nidher i grwndhen, i ondha girwghother Lf K 24.
gisl (giisl. gilz 00 696. gilsl: gilslom MD 15.
gesl), f. [lsl. goisl, m.] L. eg. staf; gissel, diäflwllin
räddis widh thz hälgha kors som hundher widli thäii staff
ellir gisl som han är opta slagbin mz Bil 446.
oskii-likit diur. ther ältis mz gislom oc styngiom Gr 291.
ält mz geslom oc styngom ib (Cod. D) 386. the
flängdo mill klona fäghersta likarna mz hwassastom
geslom Su 395. Bo 181. Bir 3: 130. GO 696. MD 15.
thän risi hafdho ij sinno hand ena dighra giisl mz
tliry band Iv 3048. ib 3059. ban skulde hafwa xviij
slagli af ene gisl ST 138. — (?) än thu läner päninga
fadherlösom barnom som bo när thik, tha skal thu ey
kwska them til gisla (Cod. B: ey hardelika kuska thorn
til atirgiälda 560; non urgebis eum quasi exactor) MB 1:
339. — Jfr gadda-, iärn-gisl. — gisla fliiugia,
/. gisselslag. Bo 193. — gisla sar (-saar), 11. med
gissel tillfogadt sår. ST 175. — gisla slagli, ».
gisselslag, med gissel tillfogadt slag. taka fyretiglii
gisla slagli KL 385. RK 1: 1347. ST 175. Jfr
gisla-lagh.
gisl, f. \Isl. goisl, eg. samma ord som föregående]
Jfr solgisl samt gisle.
gisl (gizl. giisl: -la RK 3 : 2680. giizsl: -la
ib 3301. gilz ib 1: (LRK) s. 226. gisell. -ar), m.f
f.? [Isl. gisl, m. och glslar el. glslir, f. pl.] 1)
obses, gislan. hon war tit sat till gisl Di 169. RK
1: (LRK) s. 226. han skulle fa ware gisell in pa
borkholm BSll 5: 225 (1507). —■ vanl. pl. forsändo
han til rom for gisla Bil 300 (i detta och flere af
följande ex. kan dock gisla fattas ss sing. el pl.
oblik kasus af gisle,). war . . . sattir for gisla ib.
thok til sin for gizla konungx son aff danmark ib
746. gisla fördo the mod sik heom RK 1: 2978. ib 2:
5519, 5522, 8712, 9486, 3 : 2680, 3301. sänt oss . . . twå
hans sönir til gisla MB 2: 267. the wilde for honom
gislft gaa (ställa sig ss gislan) RK 2: 6283. sculle
tiil gisla gaa ib 3 : 870. til gisle staa ib 2: 9140. nor
wij kommande worde i ith rike aff thet andre, tha
skulu nakre aff thess rikes radh wij tilkommande
wordo, ämbetismen och hofwesynner mötho oss i
lan-demerkith, och oss fölgaktogo wara i rikit mz grudh
och gysle BtRK 328 (1483, orig.). boddis ey gysle
aff wesgötom PK 235. 2) fred el. lejd för hvilken
gislan lemnas ss säkerhet, i then dag och gisell BSII 5:
225 (1507). — gisla inan (gisleman. gisles man),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
