- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
412

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - glasskiva ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

glasskiva

412

Al 9174. ■— glasmästare, ilen som inf altar glas?
ängilbrikt glasmästare FJl 3: 143 (1449).
glasskiva, /. glasskifva. PM 14.
glasvindögha (glaa windogha. glaswindog
Di 43), n. glasfönster, glas windoghonen skulu ongin
leeth haffua. wtan hwitan ällir golan Bir 4: 85. Di 43.

glasöglion, n. pl. glasögon, infattade och framför
ögonen satta glas. före öghoncn fästis en glas skiffwa
äller glas öghon tättelika l’M 14.
glata, v. L.
glava, se gliivia.

glaveu (glaffwin. glawan. glaffuan Di G9.
glaffwan ib 3; -et Lg 3: 332), n. och m. (Fr (Cod. K)
100, (Cod. D, E) 141; Di 3) [Jfr Mht. glavin] spjut,
glafven. med . . . annbürst glaffuen eller spiut och polyxe
BSU 3: 46 (1452). slo sit glauon vnder Va 32. hau
slogh sin glaffwan vnder armen Di 3. wefftade mz sith
glaffwin MB 2: 312. glauencn ginga sindher Di 273.
glawauen spildradis Fr (Cod. D) 1670. han hafdho en
glauon ij sinne hände ib (Cod. D, E. Cod. A ena
gläfuio) 141. ib 100, (Cod. B, D, E, F) 181. Iv (Cod. C,
E) 2399. sword och glaffwon finge tha gång RK 3:
(sista forts.) 5391. som glaffwen i striid well brytha
kan ib 4400. ib 4694, 5612. Di 18, 59, 69, 70 o. s. v. Lg
3 : 332. — ginV61IS stumper, m.f aff glaffwenss
stwmpon gaff iag honum ett slag RK 3: (sista forts.)
6002.

gliivene (glaffwenne. glaffuenne. glaffuenä),

ti. — glaveu. swárliga tho mz glaffuenne möttess
RK 3: (sista forts.) 4800. hwggo och sloge oc mz
glaffwenne stötte ib 6036. glaffwcnno brwste och
swerdhen skrwlle ib 4455. glaffuenne brwsto och
stwmpane flöge ib 4803. sunder gik badä glaffuenä
(möjl. att fatta ss nom. pl. af glaven, m.) Di 19.
glavia, se gliivia.

gill/.! n. ägghvita, stamper man thz (0: rökilso)
ok temprar mz glacz (motsv. ställe LB 4: 339 har:
mz clar aff ägh; 1). Harpestr. i Nyt Danske Magasin
1: 135: meth claar) eller medh quinno inyölk LB 2:
39. Jfr klar.

glidha (gliidha), v. [Mnt. gliden] eg. glida, lätt
och hastigt röra sig; gå tillbaka, vika. ingen wille för
androm glidha RK 3: 2245. — opersonl. bära å stad,
gå. saa wäl mondeth fraan danmark glidha RK 3 : 602.
— lata glidha, begifva sig. lcotho aath danmark gliidha
RK 3: 284. ib 1081. the loetho tiil kalmara glidha ib
1562. ib 1972, 4024. wth mz gotlandh leeth hau gliidha
ib 3240. — bildl. låta gå, låta passera, låta bero.
konungh karlss swäna i rikit bliffua och motto the
och laatha glidha 11K 3: 588.

glimn (glijmma. -ar, -adhe), v. [M glima]
glimma, glänsa, thz är ey alt gwl som glimar GO
609. thera hielina glimado ok thera swärd RK 1:
1538. ib 1576. Bir 1: 94. Su 202, 409. Di 215. hans
öghon värö glijmmande oc skinande som oen brännande
lughi Ansg 183.

glimber, n. glans, gik swa mykyt glimbir ellir
skin aff them ST 373. solinna glimber MB 2: 390.

glinibra (glymbra: -ande Su 176), v. =
glimn. o huat wänleka nw glimbra gulkronor oppa
idhart huffudh Su 143. ib 176. MB 2 : 293.
glinder? n. Jfr solgliudcr.

glitndher, adj. [/j/. glitair] väfd med brokad?
il. paria mensalium slæta jtem vnum niousale cum .1.
knyuadiik glitat SD 4: 710 (i340?).

glillgra, v. svänga, badh keysaren een man taka
oeth draghit swärdh oc gliugra thz ofwir hans hofwdh
ST 355.

gloa, v. [Is/, glöa] glöda, swa gloandc (rättadt
till: mz glöiandc) änlite sna som horbärghit brunuc
alt Bil 267. Jfr glüia.

gloper? m.? [Isl. glcipr] glop, fåne. liiknas lian
wiidh andrum glopum som haffue ey wiidh eller siiino
MD (S) 242.

glosa (-adher), v. [/«/. glosa. Mht. glosare,
glossare] uttyda, förklara (ett ord), titilliu är glosadha
ordha fulkompnilse Bir 1: 249.

glugga, /. L.

glugger (-ar), m. [Isl. gluggr] L. glugg,
öppning, hål. löpa och gana i alla glugga MD (S) 242.

— om tom måge. thän är godhor som glug fyllir
(laudatur patule qui replet antra gule) GO 476.

gluggotter (-utter. n. glugguth GO 402),
adj. [Jfr Isl. glöggr. Å/dre Dan. glu, glugaktig]
skarpsynt, glugguth är gästa ögha GO 402. Jfr
gliigger.

gllipa, v. [Ar. glupa] sluka. — part. pres.
glupande, glupsk, glupande, grym. glwpandho wargher
LfK 11. ban war glwpando som en gam RK 3: (sista
forts.) 4849.

ginper (-ar), m. [Ar. glup, m.] gap, svalg,
bråddjup. fly badha thenna glupana ok gaa swa räth j
weghen ath man oppa ynglia sydhe wardher suardber
Gers Frest 50. tryggeliga koma offwer then farlcgha
glupen ib 52.

glädhi (glädij), f.l [Mnt. gledo] glete, blyglete,
silfverglitt? j lod glädij LB 7: 328.

gläjil (glädhe Bir 3: 158. glädhie BSH 4:
258 (1501). pl. -Ir. gen. glädhias Su 35l), /. [Isl.
gleii] glädje, fröjd, som mik böt ok bujia[ie
dagh-leka gläjii Bu 18. gör hauom sva mycla gläpi ib
201. mä[i dighro gläfi ib 395. halda þan daghcn mz
fripi ok frygh ok gläfi ib 61. var ther mykin glädhi
Di 275. Bu 520. Bo 228, 243. MP 1: 25, 27, 28, 29, 30. Bir
2: 170, 3: 158. Va 54. Di 40. BS1I 4 : 258 (1501). com
mz mik ii guz glä[ii Bu 18. — pl. thina glädi munno
margha wara MD 49. aff hymerikis frögdher oc glädhir
Su 9. wärldzlika glädhir ib 124. ib 193, 351. Lg 826.
(glädo far kliido Su 351.) — Jfr bril]iliips-,
llillli-rikis-, hiärta-, höghtidhis-, iordhrikis-, o-,
sam-, värulds-gläjii. — glädhi bot (-boot), /.
ökande af glädje, huath them hafuer varith til glädhi
boot FI 1448. — gläjli kiilda,/. glädjekälla. Bu 142.

— glädhi inot, n. [Isl. gloilimot] gladt utseende, gladt
beteende, glädhi mot thorn ekkc skörta MD (S) 263.—
glädhi röst i f. glädjeröst, glad röst. ropadhe . . .
mz glädhe röst Lg 334 (glädhe här dock kanske snarare
att fatta ss adj.). — glädllis daglier, n>.
glädjedag. MB 2: 130. — glädllis flllder, adj. [Jfr Isl.
gleSifullr] full af glädje. Bir 1: 215, 337, 2 : 38 , 3:
354. — glädllis flllld, f. eg. glad,, möte el.
sammanträffande; glädje, vntfingo bar mz glädhis fwnd
Al 2395. nyta . . . frälst liffwer’ e eller glädhis fund
ib 7312. MD 63. — glädllis gråter, m. glädjegråt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free