Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - gläþia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gliiþia
413
glödlining
glädjetårar. Bil 351. — gliidhis llO|l, n. glad
förhoppning. MD 69. •— gliidhis hllS, n. [Jfr Isl. [-gléfti-hiis]-] {+gléfti-
hiis]+} glädjeboning. KS 64 (159, 7o). — g|all II is klädlie
(-klädher), n. pl. glädjeskrud, drägt som tillhör
glädje el. glada tillfällen, togli pa sigh siin gliidis
klädher MB 2: 162. — gliidhis kliidha bonadher
(-klädhebonadher), m. = gliidhis klädhe. j
förde sik glädis klädhebonat MB 2: 174. — gliidhis
kl’asir, f. pl. glädjemåltid, biwdha mik til thina
gliidhis krasa (ad epulas tuas) Bil 159. — gliidhis
låter, m. af glädje föranledt leende, glädjeskratt, thor
aff fik hon glädbis lator thz bon badhe leer oc gråter
Al 8123. — glädllis leker, m. glädjemusikt pl. mz
sangh oc glädhis lekom (rum hymnis) MB 2 : 269. —
gliidhis ordll, n. [Jfr Isl. gleffior}] glädjeord, gladt
el. muntert ord. the taladho märkt et glädhis ordh
Al 8160. — glädllis saimiviiliul, f. gladt samqväm.
MB 2: 195. — gliidhis sauger, m. [Jfr Isl. gleiisöngr]
glädjesång. Bir 3: 418, 4: 54. MB 2: 173. — gliidhis
skri (glädhias skry), n. glädjeskri, huat ropp ok
glädhins skry Lg 3: 561. — gliidhis skrildher, m.
drägt som bäres under glädje, hon lagdhe nidher sin
glädhis skrudh Lg 3 : 235. — glädllis stund, /.
[Jfr Isl. gleSistund] glädjestund, glad stund, bonum
thykker thz vara een glädhis stund Iv 2831. —
glädhis tidhaude, n. glad underrättelse. Lg 3: 43.
— gliidhis visa (-viisa: -or MB 2: 173), /.
glädjevisa. MB 2: 173. — gliid||is iillipilp, n.
glädjeämne. Su 99.
gliiþia (glaþa: glaþas Bu 24; glädhas Gr
(Cod. D) 366. pres. -er. impf. gladde, glade: -os
Bu 177. glädde Al 9726; -is Bir 3: 158. gläddhe:
-OS MP 1: 286. gledde RK 1: 4S7. refl. pres. glädz
Bir 3: 224. gläz Al 5022. imperat. glädz Bo 116.
gläz Bil 903. glas MD 49, 50, 51, 52, 53, 54. supin.
gladz Bo 8l), l’. [/s/. gleffja] L. glädja, fröjda.
gläpi[a] huar annan mz þy gup giuar hanom Bu 153.
hulkin som alt opfylle oc glädhir Bir 2: 177. thz glodde
karela ok rytza land Ii K 1: 487. — glü|iia sik, glädja
sig, glädjas, med gen. af dem. pron. than. thäs glädher
iak mik Al 8407. — med prep. för att utmärka anledningen.
wi glädhiom os aff blomster Al 6498. wi glädhiom os widh
wara skogha ib 6503. gläddo sik mot thetta spil ib
9726. — refl. gliiþias, glädjas, ined gen. af dem. pron.
than. thäs gläz han Al 2869. ib 2998. Iv 1924. — med
prep. för att utmärka anledningen. Jic gläpas af
(derijfver) Bu 24. diäfwlin gladdis mykit aff gudz
manna dödh Bil 851. ib 557. Bo 141. Bir 1: 60, 3 : 224. Gr
(Cod. D) 366. Al 4778, 5022. han hafdho gudz owini
sighrat oc wunnit som ban matte . . . glädhias aff
Bil 886. jak gläz meer owir en syrdara hulkin som
gör synda angir än owir nio oc uiotio rätuisa som
äkke thorfwo vidhir synda angir Gr 295. gliidhiandis
om gudz til standh oc närwarilse MB 2 : 327. at
gläpias pär vi{i vrgho sang ok alscona lek Bu 491.
gladdos ther mykith widh Lg 35. — med sats inledd
af at. þo cristno . . . glados mykit at guþ vilde
störkia þöm Bu 177. MP 1: 30. — med ack. med
inf. gladdis jak mik haua takit tilfälle at tala mz
thorn Bir 3 : 224. — abs. ävärleka gläjiias Bu 18.
frügdha the sik ok glädhias Bo 189. ib 81, 223, 251.
MP 1: 30, 286. Bir 2: 170, 3: 158. MD 49, 50 o.
s. v. — med prep. för att utmärka sättet, glädz af
store glädhi (gaude gaudio magno) Bo 116. gladdos
mz otalike glädhi Bir 1: 60. gladdos the mz store
frygdh MB 2: 400. ib 398. — opersonl. thz iag war
död gladtzss (för giäddes,) honum oy ätt Ii K 3:
(sista forts.) 5780. huilkot os alle oc mangen man
gledz BSII 5: 127 (1506). — ? gläz (egredere) wt aff
vatnciio Bil 903. — Jfr o-, sam-, saiiiau-glädhias,
äfvensom glad ha.
gliigger («. gläkt), adj. [Isl. glöggr]
skarpsynt. thz är gamalt ordh, gläkt är gesta ögha, oc
ää thes gläggaro gostin är werre ST 295. Jfr glllgg-
otter.
gliivia (glauia. glafwia. glaua. glafwa. pl.
-or. gläffuiar RK 3: 3627), /. [Isl. glofja. Mnt. glevc.
Ffr. glaivc. Prov. glavi. Mlat. glavea] spjut, glaf ren.
risto käsio mz allo ... ok liiggar gläuio gen
dra-canom Bu 492. hans glafwo ollir spyuth ST 94. stäk
liau gynom mz sinne glafwio ib 95. tw hundradho
glauor aff gill ib 421. mangen glauia war ther bruten
Va 18. mz draghnom oc sk inandom swiirdom,
glini-brando gläffwiom forgyltom skiöllom oc allom androm
riideligom wapnom MB 2: 293. the gläfuia . . . bon
var väl thriggia alna lang Fr 181. tliän fórsto riddaro
ther hau mötte ban thaghar mz sinne gläfuio stötte ib
568. Iv 2342. thera glafuior spiudradho a then mold Fr
1670. Bil 784. Fr 100, 141, 5(8, 1716, 1799. FI 1839. Iv
699, 2399, 3345, 3354. Al 4758. RK 2: 2047, 3: 3627. Va
24. MB 2: 156, 161, 164 , 292, 326. Su 142. Lg 3 : 330. —
spjutlängd, ss måttsbestämning, var . . . the cronau
. . . besatt uppe i hualfvot tva g|åfvor fra jordenno
TK 270. — Jfr glaven. — glävio skapt (gläfwia
skapt), n. spjutskaft. Lf K 237. — gliivio staki
(glaffuio-), »i. spjutskaft, hans klör waro swa langha
som glaffuio staka Pa (Tung) 35.
glöþ (pl. nom. ack. glöd her Bil 370; MB 1:
279. glödhe Bil 326. glödar, se eldglüdli. glödha
(i rimslut) Al 8968. med art. glödhirna MB 1: 279.
glödhina ib. glödheua Bil 479; ST 327. glödhana
Bo 24o), f. [Isl. glo}] glöd. pät (liket) la äpte
a glöþom Bu 416. lätu the han barföttan trudha
brännandhc glödhe Bil 326. ib 370, 479. sagho the ön
fisk vara la[g]dhan vppa glödhana Bo 240. bära fram
. . . hota glödher MB 1: 279. rädhis han glödhina
ib. jämsköt som glödhirna komo fore moysen ib. swa
brath glödhena sattos for piltin ST 327. grep
bradh-lika ena glödh ib. thu bränner aff skalkheet som en
glödb Al 2086. brändo stadhen op i glödha (i rimslut
med dödhaj ib 8968. Jfr eldglüdli.
glödha, v. [Isl. glæSa] glöda, mz glödandho iäm
krokom Pa (Tung) 29. glödindhä iäm ib 34.
glödllbrinnailde, part. adj. glödande. MB 2: 347.
glödllglia (-ar, -adher), v. glödga, smidhiu
glödgar tho thing som slionadb oc koluadh äru Bir 4: 99.
eth glödgat järn PM 30. ib xxxn, xlvi.
glödllheta, i>. glödga, ath con vgn skulde
glöd-hotas ST 105.
glöþheter (-heeter: -heet KL i9o), adj.
glödhet, glödgad, mz glödhetom iärn skifwom Pa 17. ib
18. KL 53, 190, 372. LB 1: 97, 98. ST 13, 21 o. .1. v.
glöd||ning, f. — glödhninga liugoraiber, m.
glödande huggorm. Pa (Tung) 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
