Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - goþer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
goþer
417
goþvili
niarsten villo honom 1il gode wara lt K 2: 5473. ib
5532. MB 2: 313. l!i 125. Lg 3: 15. gifftia
kötmaan-garenom til godha (d. v. s. utöfver själfva varans
]iris) ok for tlieras mödlia eena halffua Oro vpa oxan
SO 51. 10) god, behaglig. giwer aff sik godha
lokt oc rök MB 1: 480. the göra . . . godhan andha
LB 5: 82. hon (bojan) war twngli ok ekke godh RK
1: 3946. godh ware ynskan ware ey fulskan (si non
desiperet pubertas grata maneret) GO 901. alla gawor
iiru godha wtan kü]uo hug ib 541. thz iir göth at hawa
trudhit sina barnasko ib 262. thz Sr got min iipther
wilia gar ib 927. göth är wara prcstir vm paascha
barn vm fasto bonde vm jwl ok föl vm höst ib 1014.
sig lithet hwila tyckte honum wara gitt UK 3: (sista
forts.) 4814. got är i fridh boa, tho är aldrei fridhron
sni godhr at ban bauer iu skadhan soin liutär KS
79 (194, 86). hon (friheten) är ey godh at mista Ml)
392. — god, glädjande, godh tidendhe Di 268. 11)
god, lycklig, gynnsam, hon sighaldc goþan bör fram
Bu 523. mz godho aare MB 1: 267. faar mod folke
godha hiill RK 1: 4460. bäträ är godh lykka än
högh byrdh GO 951. liuar bödh annan godha nat FI
1231. sek honum tidendhe ok manga godha niitther
Di 221. helsser . . . fru mette modh månge godhe
nether paa myne vegne BSII 5: 32 (1505). annars griper
ey örlögbith godban ändha l’M 2. 12) god, lätt.
oftast med inf thorn war oy got koma ij moot Al 4964.
thu skalt nw kenna hwre got thz är at arbeyde Di
122. the äro ey godhe at loka wedh ib 268 (dessa
tre språkprof kunna föras till 10). hon är äkke
godh at. liäla Iv 3034. GO 211. RK 1: 4055. ST 489.
thz är göth at simma tha annar haldher huwdhit
vppo GO 31. ib 603, 608, 611. mz them hafwer thu
got at stridha Al 6195. Di 77. han hauer got (det
är honom lätt) i staden bidha RK 2 : 9000. tha or
ey göth til uokrä booth MD 19. sigiandhes ther wara
göth reglohal ther som ekke är LfK 152. 13) god,
rundlig, the bliffuo tiil hopa een godhan riidh RK 3:
1326. thz var nu godha stund vppa quälliu Bo 235. j
hawen got t.il tooms (vacatis otio) MB 1: 288. 14)
god, fullkomlig, giffwin idcr allo godha tröst RK 1: 3422.
hwilka piininga summo oc rogli wj kiinnopms os
fulleliga oc til godho nöghio vpburid hafua Fil 3: 18 (1442).
tiil fullo ok godho nöghio ib 5: 70 (1476). ib 135
(1489). 15) god, välvillig, välsinnad, med dat. (el.
i dess ställe ack.), cirus war godher iwdhom MB 1:
23. iudha äru thik ey godhe Bil 231. thz ban ware
ider liadugor ok göder RK 1: 2135. Bil 382. RK 1:
2436, 4029, 2: 5221, 5941, 3: 3217, (sista forts.) 5000. —
gocl, välvillig, frikostig, göth brödthiägn (vir largus)
GO 790. 16) god, vänskaplig, fredlig, i godho,
i godo, pà grund af vänlig öfverenskommelse, hwilca
päninga swmmo ther vi kännomps os fult oc fast
vp-buret hafua i godho at nöghio SD ArS 1: 11 (1401).
— i fredlig ställning, skulle alt j godo wara (vara
godt och väl, vara fredligt) RK 2: 7785. thz sculle
sa j godha sta (vara stillestånd) ib 1421. ib 1467, 2906,
5775. thet ble|f standande i godho alt aff
löghor-daghin oc til sönnodaghin OB 214. — mädh godho,
med godo, med fred, med fredliga medel, utan våld.
wy skilias aldrich at mz godhe RK 2: 2819. bad fa
sik hästin mz godo Ii 85. ib 143. 17) god,
upp-Ordb ok.
riktig, hawi godhan vilia at bätra sik Bir 1: 295.
vilia j . . . tha iir thz myn godhe vilio Di 236.
godher wili dragher halfft las til by GO 382. —
godher vili, fri vilja, tha sctilin i thz sidhan göra
nödhoghe thz i aktadhin ey göra mz godhom vilia
Bil 598. BSII 1: 177 (1379). SD NS 1: 58 (1401,
gammal afskr.), 70 (1401). Lg 3: 139, 141. at thet
swa war myn wily fu]kompligha swa godh som myns
bonda Fil 2: 97 (1433). — n. got, adv. sva got som,
nästan, ther swa got som änkto atto Bo 8. KL 343.
Va 36. Di 268. Lg 3 : 361, 372, 377 , 716. It K 1: (Yngre
red. af LRK) s. 270. — Jfr ful-, iiiill-, lölls-,
siälf-godher.
sm|il sduniien! loth komma them i godesdwnnenss
nainpn FM 333 (1507).
go{igiiriiing(godligerning.goþgárnig:
-igom-en Bu 2i; -igana ib 420. goþgernigh ib 152.
goþ-gärnigg: -igga ib 20. gotgerning: -inga Su 242.
pl. -ar. -iar: godhgerningia Gr (Cod. H) 4is),/.
[ Fnor. gnigerning] L. 1) god gärning, dygd. hans
ilgärnigga värö Hero än hans gopgäruigga Bu 20. ib
21, 138, 152, 420. Bir 1: 15, 293, 2: 19, 259. Su 192,
242. 2) välgärning, nådebevisning. SD 4: 165 (1335,
nyare afskr.), 466, 5: 375 (1344, nyare afskr.), 378.
kirkian thänkir swa manga stora godhgärninga
(be-neflcia) som hon hawir i dagh fangit Bo 1. ib 112,
227 , 246. Gr 324, (Cod. D) 418. KL 356, 357. MP 1:
45, 245. Bir 1: 114, 115. Di 192, 193. iosep oc hans
godhgerninga til egipto land MB 1: 275. —Jfr
kärleks godligäriiing.
godhhet (godheet),/. 1) godhet, förträfflighet.
alla tliinga kraffta godhoot Su 201. — godt. begära
. . . alla banda godhet Gers Frest 32. 2) godhet,
god el. sedlig beskaffenhet, thoras (gärningarnas)
opp-eubara godhet Su 62. 3) godhet, välvilja, nåd.
gudh alf sinne godhet bowaradhe mik Lg 674. MD (S)
280. Su 34, 84, 201.
godlileker (-leeker: -leek Bo 130; Bir 3: 392.
gen. godlllegx Ber 223), m. [Isl. göileikr] 1) godhet,
förträfflighet, jngen inan gither vörth tesse yrtz godlek
LB 2: 60. vtan kärlekin thäkkis oy älla takx tronna
godhlekir Bo 43. Bir 1: 67. VKR v. 2) godhet,
fromhet, rättrådighet, ban (Salomo) gik af
godhlek-enom Bir 1: 366. KS 39 (102, 42). 3) godhet, välvilja,
nåd. mz godhlek forvinna ilzsko KL 232. thänkia thera
. . . väluilioghan godhlek Bo 6. ib n, 48, 130, 220,
232, 248. Bir 1: 184, 3: 172, 392. VKR II. Ber 223.
godlllikliot (-heet), /. godhet, förträfflighet. Bir
4: (Dikt) 225.
gojllyndw, adj. L.
godllllliuilP, n. L.
godll t.hykkiailde, n. [Jfr Mnt. gülgedunkent]
eg. godtfinnande 1 öfvertygelse, wogho the thät swa
ower effter thera bätzsta godh thyekiande SJ 36
(1426).
goþvili (goo]l- SD 5: 375 (1344, nyare afskr.).
i oblik kas. -vilia. -welia Fil 2: 133 (un), -uillia
SD 6: 180 (1350). -williä ib 4: 465 (1335, nyare
afskr.)), m. [Isl. göSvili] L. 1) välvilja,
kärlek. huus laanä them sum bedhäs mädh godh williä
(sannolikt att föra ss bestämning till laanä; i
händelse det föres till bedhäs att tolka: vänlighet, hqf-
53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
