- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
421

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - granliker ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

granlikcr

421

grava

the oy retwyso värö i sine styckcr ok tz grannelica
(bestämdt) spörs SO 159. — fullkomligt, vp atö
granlika oc fortärdho the feto oc faghra ST 400.

granliker (grangliker), adj. [Jfr hl. [-grann-ligr]-] {+grann-
ligr]+} noggrann, mz granglike aatwakt Su 293.

grailllO, m. [hl. grannij L. granne, bredvid boende
person, inbyggare pa samma ställe el. samma. ort.
at mit hws skal ha|fwa saa högt ith tak at thz skal
göra mina grauna omak MD (S) 269. han staal et
faar af sinom granna I’a 7. MB 1: 180. SD KS 1:
294 (1403, nyare afskr.). the (änglarne) . . . foro
sidhan wp til himerikis . . . oe. sagd ho ther sinom
grauuom (conciribus), huat som tidht var j iordhrike
Bo (Cod. B) 347. — ss tillnamn, ragnualdo granna
SD i: 735 (i23o-6o). — Jfr nagrannc. — granna
e|><>r, m. L. Jfr gran/la oþer.

granqvadlia (-qwaada: -o PM 6), /. [A’. [-gran-kvaada]-] {+gran-
kvaada]+} grankåda. VM 6. Jfr grankadlia.

granqvinna, f. grannkvinna. MP 1: 2oo. Jfr
grankona.

granris (-rijs), n. granris. SO 198.
granska, r. [Äldre Dan. grandske. TV. granska,
grenska] granska, liöre granska och ranszake
ophoff-nen huars brijsth iiller skyldh lynnes kan I1SII 19:
133 (1506).

granträ (graan trä. gränthrä LB 2: 56), ».

granträ. tag grönth graan trä LB 7: 5. ib 2: 56.

granträrot, f. granrot, tak granträ roth oc lägh
i oeldli LB 3: 163.
gran/la eþer, m. L.

g rar (nom. och ack. sing n. grath. graat VKR
11. dat. sing. n. graa ib 11, 70; Bir 4: 10. ack. sing.
m. gran Bil 779; Di 195. graan SD 4: 201 (1331);
VKR 11. gro Fil B: 69 (1486). gl’OO ib 68; FM
640 (1515). nom. pl. m. graa RK 1: 532), adj. [hl.
grär] 1) grå. vnum equm graan SD 4: 201 (l33l).
FH 6: 68 (1436), 69. FM 640 (1515). Di 195. iärnhat
ok hiälm ok päkilhuwa ther för waro gra soui en
duwa som annor sool swa skino the blank Al 3328.
pauin gaff hanom gran kiortil ok swarta kopo Bil
779. VKR 11, 57, 70. Bir 4: 10. the mwuka the äro
graa (hafva grå drägt, d. v. s. äro
Cistercienser-munkar) RK 1: 532. vnam cappam lybist grath SD
4: 105 (1329). Jfr halfgrar. 2) grå, ovänlig.
grath är mällan wini naar gawu tälias GO 324.
gräs, se gräs.
grasiäper, se gräsiä{mr.

graskin, 71. I Isl. gråskinn] L. gråskinn,
ekorre-skinn. fyra timber goodb graskin BSII 1: 182 (1381).
min rödha tabard medh graskinnomen SD NS 1: 514
(1405). ban haffuor twå skinkiortla annan aff
lanib-skinnum och annan aff graskinnum AS 59. graskin
hermelin oc morde RK 2: 7154. ib 7313, 1: (Ny början
af Gamla Krönikan) s. 163. PK 221. GO 332. —
gr.’l-skins kapa (graa-), /. [Isl. gråskinnskåpa] kappa
förfärdigad af el. fodrad med gråskinn, ha|fwa
vp-burit ok annainadh . . . 011a graaskins kapo swarta SJ
245 (1455).

grasteil, m. [hl. gràsteinn] gråsten, medh
gra-stenin teghil oc kalk SJ 201 (1451).

grata (graata MB 2: 109, 381. pres. -er. impf.
grät. grått Li 174. gret Bil 311; MP l: 247,

248; JH 79. greth MP l: 217, 248. greeth Lg
3: 87. graat Al 10425. 2 pers. gräst Bu 76; KL
242. grest MD 62. gräzt ST 184. grästz Ber
190. grätz VKR IX. pl. gräto Bo 196, 198, 202; Bir
1: 354. gretu Bil 275. gritu Lg 3: 576. gritw
ib 79, 87, 96, 97, 103. grytw i’) 79, 95, 100, 101, 106.
impf. konj. gräte Bo 165; MP 2: 196. grethe ib
1: 246. part. pret. gratin), v. [hl. gråta] gråta.
the greto ok illa läthu Bil 275. Bu 76. qiiiniionar
som gräto Bo 198. tok ban til at grata ib 165. vm
thii viste hwat thik skal owir ganga. tha gritte oc
thu ib. vi läsom varu herra ihcsiim threm sinnoni
hawa gråtit ib. gat . . . ban ey atirhallit tarana.
vtan grät af rätte ömko ib 156. iak grät mykit MB
2: 340. vi|i moþor döf gat iak fast gråtet Bu 74.
grätli bardelika Lg 3: 331. thw . . . grest mz taara
Ml) 62. grät mz största graat Gr 288. KL 165. vi
sculoni grata (med tårar bedja) til gud for them
MP 1: 248. gratir til modhirua hiälp mz grötelike
röst Bir 2: 250. mz gratando öghom Bo 215. modb
gratande tarom (tårar som gråtas, flödande tårar)
VKR vm. ST 265. mz gratande tara FI 341. Iv
3006. Fr 1351. mz gratande beska tara ib 1410. —
gråta öfver, begråta, med gen. af dem. pron. than.
thäs inagbo persi alle grata Al 1123. — med ack.
grät sin bouda tapaþan Bu 4. Bil 124. Bo 71. spurjie
. . . liuom hon’ grät Bu 491. grata sin skaþa ib 30.
grät han mankönsins ysäld Bo 165. hwat gratir thu ib
225, 226. swa som israels folk grät ey amans dödh
swa skulu ok oy mine vini grata owir lians dödh
Bir 1: 52. KL 242. MB 1: 202. Bir 1: 354. MP 1: 247,
248. VKR vm. Al 3427. RK 2: 7288. MB 2: 105,
109. liuar en tolkin falsk oc fåfäng renliffwis
inäiin-iskia ... är mykit storlika gratande Su 353. ib 452.
— med prep. ivir. grata owir hans dödh Bir 1: 52.
ihosus greth ouir them MP 1: 247. ib 248. Bil 312.
Bo 198. — med sats inledd af at. grät sarleka at
han giorþo guþ vre[ian Bu 145. Bir 1: 196. — grata
sik, 1) gråta sig, genom gråtande blifva, med
ack. af ett adj. uttryckande handlingens verkan, han
grät sik allau mattan Ansg 245. 2) jämra sig.
thu gräst thic i thässe värl KL 242.

gratelika (grätelik), adv. [hl. gràtliga] med
tårar, sorgset, sorgligt, bedröfligt, blanzaflor mälte
grätelik (kan fattas ss adj. och föras till
g’l’ate-likerj FI 1786. taladhe til honum gratelika saara Al
10166.

grateliker (gratelig), adj. [Isl. gråtligr]
gråtande, sorglig, bedröflig, mz gratelig lat MD 28. —
ömklig, gratelica pinor MP 1: 117.

gråter (graater: graat Bo 209; Gr asa; Lg 38;
MB 2: 36l), m. [hl. gråtr] gråt. nändes hän na gratar
i gläjii Bu 519. mz tharo ok grat MD 28. Bo 209. Gr
288. Bil 227. Lg 38. MB 2: 361. Jfr glädllis-,
qviiino-grater.

grava (gräva: vp gräva Bu 51. gräua Bil
684. gräffwa SD NS 1: 358 (i404), 359. impf. grof.
groof. pl. grovo. part. pret. gravin. pres.
refl. graifs: ginom graffs Bir 3: 6i), v. [hl.
grafa] L. 1) intr. gräfva, groof vndir yrtom mz
spadha KL 252. komo ibland mä|) þöm som grouo Bu
51. män grouo tel roteuna ib 7. RK 2: 1741, 1745. ther

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free