Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - grymhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grymhet
428
gryta
1: 167, 2 : 68. grynimer wid syna w wennor Di 95. hwru
ma iak swa grymber wardba at iak lätir dräpa minna
wnderdana barn Bil 565. grymbr ok riuande KS 73
(180, 80). ib 61 (152, 67). 2) rasande efter,
ursinnigt åstundande. swa grymbir äst thu til
menlösa lambsins dödh (innocentis scevis interitum) Bo
174. är mannanna hiärta girught oc grumpt at
vt-giuta sins jamcristins blodh Bir 2 : 242. 3) vred,
arg, ilslcen. med dat, han wart honom grym ok mykit
wrodh HD (S) 211 lösto . . . hundin aff bandum:
ok war ängom grymber vtan symon mago sinom härra
Bil 104. 4) häftig, trotsig, suaradhe grtim (atrociora)
ordh Bir 3: 9. 5) våldsam, thz (näml. alt konung
tillsättes genom val) är wàghat ok grympt ok ostadhokt
KS 6 (13, 6). än the göra uokrä grymä giärningä
a porrä sialfrä lif SD 1: 670 (1285, gammal afskr.),
6) hård. hänna (högfärdens) gröma herradömo Bo
44. 7) sträng, ransakadhos mz grynmiasto
ranz-sakan KL 43. skal rätuisan swa myklo grymaro
(se-verior) ok hardharo äptir fölghia ok koma them Bir
1: 139. ib 3: 173. Ber 93. Su 426. for gröma domaran
Ber 203. ib 206. 8) förskräcklig, ryslig, led. eldin
iir grymbir Bo 107. atirlykkiu idhra grymo eer porta
KL 409. MB 2: 402. ban war hwarium grymber oc
allum ledlior Bil 304. grymbar karl (d. v. s.
djäfvulen) Bu 19. sökto jn lankt i grymmasta öknena Lg
3: 388. thina gryma pinor Gr 278. Su 28, 394. K K
3: 3843. aldro sag iak et grimmare slag Di 122. swa
är thz watn aff sik grympt Al 1947. — n. grymt,
adv. på ett rysligt sätt. thola alra grymast the samo
pinona Gr 291.
grymhet (-heet. grymhät Gr (Cod. D) 381.
grömheet. grumliet Bir 3: 22; -hetz ib 2: 182,
311. grumheet ib 91. grimhet Di 156.
grem-heth HSB 20: 202 (1507). gen. -hetz), /. (dock sins
grumhetz Bir 2: 311J 1) raseri, grymhet, ilska.
ouinin tedhe i honom sina grymheet Bo 83. wendo thz
(djuret) sik om mz en hast och mykyn grymhet Va 25.
ib 42. Bir 1: 5, 3: 452. KL 314. FI 1076. Gr (Cod. D)
381. RK 3 : 3594. Di 59, 156. MB 2 : 74, 302. I1SII20: 202
(1507). — vildhet, stundom pinas ok diurin ... for
sins grumhetz (feritatis) miuzskilse Bir 2: 311. 2)
hårdhet, grömheet oc omiskund Bo 159. 3)
stränghet. j hwarrc rätuiso vari miskund ok grymhet Bir
3: 378. ib 1: 127, 2: 91, 182, 3: 22.
grymleker, m. [Isl. grimmleikr] grymhet, thiäua
grymlekenum Bil 565. ib 566, 898. Su 161.
grymlika (grymligä Va 42. grömlika.
grwm-ligha. grimlica. grymelika. grymmelica.
grymmilica: -licast MP 1: 36. grymeligha
MB 2: 305. grymeligä. grymmeligha Di 2is.
grymmeliga. grimileka Bil 538), adv. [Isl.
grimmliga] 1) ursinnigt, häftigt, med förbittring.
the tro stridde tha swa grymeligä Va 38. ib 42. Di
218. ropade grymmoliga ib 186. 2) grymt, med
grymhet, awito konungin for grimileka giort vidh
menlöst folk Bil 538. vardh grymclica kastadhir i
thz draplica diupit Gr 291. Bir 3: 17. biudha
grimlica (crudeliter imperare) ib 306. 3) mecl hårdhet.
hwilkin som grömlika niifsis älla awitis Ber 61. 4)
strängt, dömdis ban grymmilicast (med största
stränghet) til heluitis MP 1: 36. 5) förskräckligt, brindig
iak ä meer oc meer grymmelica Bir 3: 71. rcdli han
til resen ther ban höltli ganzska grwmligha (d. v. s.
förskräcklig att se på) Di 293. 6) bistert,
grymolika seandes oppa os Lg 3 : 455.
gryinliker (grymeliker: -lika Fr 2559.
grym-meliker. grymeleken, grymeligin: -ligit Di
127. grymeligen. grymmeligin : -ligit Di i, 167
grymmelig. grummeliker: -lika Fr 1091), adj.
[Isl. grimmligr] 1) ’grym, svår. j grymliko
mörke-stoffwo (crudelitate carceris) MB 2 : 402. 2)
häftig, våldsam, gryineleken stormber Su 93. 3)
sträng, vndir gudz grymmcliko rätuiso MP 1: 4. 4)
förfärlig, fruktansvärd, then grymmelike dödh Fr
3151. ib 1091, 2559. en grymeligen kamp (vig ogurlegt)
Di 156. 6) fruktansvärd till utseendet, barsk, bister.
hans anlito war oc blekt oc grymmcligt Di 133. war
han bade grymmelig oc degelig ib. ib 1, 127, 167.
grymlikhet (grymelikhet KL 259; Bo 218; Gr 315.
grymmelikhet KL 149, 177; Bir 3: 76.
grymmo-likheth MP l: 14; -hetz ib 269. grymligheth
VKR 66. grymelighet Bir 4: 20; -hetin ib 76.
grömlikhet: -hetz Ber 229. grömmelikhet:
-hedz ib 6i. grumlikhet Bir 3: 312; -hetin
ib 2: 334. grwmlikhet. grummelikhet ib 2: 65,
232), f. 1) grymhet, giordbis honom swa stor
grymolikhot Bo 218. KL 149, 177, 259. Gr 315. Bir 1:
167, 2 : 65, 232, 3 : 312, 4 : 7G. Ber 229. 2) stränghet.
mins doms grymlikhet Bir 1: 132. var min gudhlica
grwmlikhet wunnin ib 2: 293. ib 296, 334 , 3 : 44 , 4 : 20.
MP 1: 14, 269. V Kli 66. Ber 1: 61, 62. Sn 445.
grymmas, v. refl. [/«/. grimmaz] vara förbittrad,
rasa. senire, grymmas GU 5.
gryiiimoghet (grymoghet), f. grymhet, MD
(S) 249.
grymta (-ar), r. [Äldre Dan. grynte] grymta.
swa grymtar griis som gamol swiin fore GO 1073. ib
390. Bir 5: 140. — gifva ljud från sig, braka1 hak
han grymtar MD (S) 222. som koto sek man kaster
owor hek swa böria gumman grymtha ib 223.
gryn, ». [hl. grjo’n] gryn. koll. stötha the stenen
. . . smaan som gryn PM LI. oen fiärdungh gryn
RK 3: 4185. BtRK 282 (1473, orig.). LB 2 : 48, 3: 79.
Jfr liafra gryn.
gryuiiviirn (-kwarn), f. grynqvarn, qvarn
afsedd för målning af gryn. grynkwarn maal alla banda
korn GO 154.
gryning (grynig), /. gryning, arla om
morgh-oncn j gryningenno MB 1: (Cod. A 3) 557. innan
grynigeiino om morghonin LB 3: 114. Lg 3: 66.
grynna, v. [Jfr Isl. grynna] eg. nå botten, bottna;
räcka till, förslå, fera giri är sila diup, fät pär ma
ingto i grynna Bir 4: (Avt) 180.
gryseliker (gryselighen), adj. [Fdan. [-gry-solig]-] {+gry-
solig]+} förfärlig, ott gryselighot wädlicr RK 1: (Yngre
red. af LRK) s. 279.
gryt.’ (gryta Al 1552, 6412, i rim med bryta),
n.f [hl. grjdt. Jfr Nysv. gryt] L. sten. koll. bärgh
äller sten pläghom wi ey bryta ey kalk ok änga handa
gryta Al 6412. — småsten, grus. jdhar mwr sia swnder
ij gryta Al 1552.
gryta (grytta: grytto RK 2: 1958), f. [hl.
gryta] eg. af sten gjord kruka el. gryta; gryta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
