- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
433

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - guþsiflagh ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gnþsiflagli

433

gulbraz

þet hauir jäc giuiþ til strengnes domkirkiu oc j hiinnä
mwr fori therä sial oc minnä til äuärflighä
guþ-zifgif SD 5: 29.1 (1344).

guþsiflagli (gwziwlagh), n. L.
giiþsivalagli (gudzsitzwa lagh. gudzövalag
L. guzciua lagh L. guziwälagh L. guziwiälagh
L. gudSSÍVOlagh L.)9 n. L. andlig skyldskaj>,
skaldskap som anses ujijtkomma mellan personer hvilka stå
i ett visst gemensamt förhållande till en kyrklig
handling, särsk. dopet; sådan skyldskap, hvilken utgör
hinder för äktenskap, eger enligt den kanoniska rätten
rum mellan dopförrättaren, den döpte, faddrarne, den
döptes föräldrar och faddrarnes barn. tho (hertig
Valdemar och hans gemål) skyldos foro gudzsitzwa
lagh (annan läsart: gudz sofva lag Script. rer.
Suec. 1: 31) henna fader haffdo han hållit til
crist-endom RK l: 2425. — guþsivalagll spiiil
(gud-sivilagh spiäll L. gudsoffwalaghspiäld GS
47. gudhsöwialagh spield ib 46), n. L. kränkning
af andlig skyldskap, lägersmål mellan personer som
äro i andlig skyldskap. GS 46, 47.

gudhsirer (gudzsöff. guzsowir), >«.? [Jfr lsl.
gutfsifi samt sifr, m.[ den som är i andlig
skyldskap (med någon); fadder, engin systir ellir brodhir
skal dirfuas til at wardha guzsowir for thy tholichin
andclichin skyldskapir han iir forbudhin allo clostir
folke VKR 21. — ss smeknamn, hit min kiire
gudzsöff AS 60 (kanske snarare att föra till gllþsif)-

guþsivi, m. L.
guþsivia, /. L.
guþsivia llíifþ, f. L.
guþsiviar, /. pl. L.

guþsivia spiiil (guzsiuiaspial L.
guzziuia-spiäld L. guzziuiaspäld L. gudzsöfya spiäl.
guziuaspiäl L. guziua spiäll L. guziwä spiäll
L. gudziuo spiäld i,.), n. [Fno!’. guSsifjaspell] i.
kränkning af andlig skyldskap, lägersmål mellan
personer som äro i andlig skyldskap. j . . . fränsämio
spiälle älla gudzsöfya spiälle MP 1: 318.

giMllisoii (gudzson. gudz son BSH 4: 312 (1502).
gwdz son ib. guzson), m. andlig son (d. v. s.
den döpte i förhållande till dopförrättaren el. till den
genom hvilken han blifvit förd till kristendomen).
marchus ewangelista . . . gudhson sancte petri Bil
247. marchus sände sancto potro til rom ærmagoram
. . . sin guzson (quem ad fidem Christi convertit)
ib 248. iak är thin gudzson, thän thu düpto Lg 673.
— gudson. BSH 4: 312 (1502).

guþsystir, f. L.

gudlltroin (-troen), adj. troende på Gud. MB
1: 372.

gul (gwll), m. [Mnt. gül] häst (af ringare värde).
märkt eth örss ok mång en gwll (rimmande med jwl)
tha haffuor iak här sidhan mist RK 1: 3293.

gul (guul Iv 1760. gull. gwll. gol Iv 263, (Cod. B)
211; -th Di 296; -a MD (S) 221; -an Bir 4: 85. gool ib
28. goll Iv (Cod. C) 211), adj. [Isl. gulr] gul. mz guli
färgho ST320. glas windoghonon skulu engin leeth haffua,
wtan hwitan ällir golan Bir 4: 85. yrter badhe gull
ok grön Iv 211. hans ögbon gol som topasius ib 263. ib
1760, 4149. Al 4578, 5698. skiollon war gwll Di 132.
gwlt krusat har ib 135. ib 296. gola hare lokkor
Ordbok.

MD (S) 221. gool lylye rooth LB 7: 28. — gula SOt
(-sooth. gulu soth LB 3: 121. gulesot ib n,
74. gola sot ib 4 : 349. gola soth ib 7: 60, 67,
68, 69 o. s. v. gola sott ib 4 : 349), /. gulsot. ffor
gula sooth LB 2: 53. thz är göth ffor gula soth ib.
hon (o: nätzsla) dughor foro gulasot ib 4: 351. hon
(o: malyrt) . . . star mot . . . yktericiam thz är
gulesot ib 3: 72. ib 2 : 41, 45, 49, 3: 74, 75, 121, 4: 349,
7: 60, 66, 67, 68, 69, 126 o. s. v. haffuir ten swarta
gola sot ib 249.

gul (gull. guld KL 308; Bil 761; Bir 4:316. guldh
MB 2: 95. gwldh ib; BSH 4: 266 (1501). gol LB 3:188.
gold ib 187. gen. guls. gulz. guldz. dat. gulle),
n. [lsl. gull, goll. Jfr Mnt. golt, gen. goldes] L. guld.
gul ok selver Bu 18. thz rödha gull Al 7759. nittan
vaghir guldz Bir 3: 432. cc pund bränt guld Bil
761. een calk af syu mark gul SD 5: 563 (1346).
cet huwuþlin. sänkt med gul. oc liwitom pärlom
ib. sänct med gull vtan pärlor ib. altaräbrun med
gripom. af gul oc silko ib. oet kar aff gull FI 289.
wi ärum ey gulle cläddo Bil 236. thz är ey alt gwl som
glimar GO 609. godh ord äro gulle bätra ib 60. troen
win är gulle bätre KS 71 (174, 78). gul ok gimstona Bu
152. Bil 307. gul ok gürsema Bu 492. ib 19. Bil 381.
kirkionna goz ok gul Bu 415. the budhu honum gul
ok goz Iv 2997. — liggiande gul, skatt, dyrbart gods
(jfr liggiande fä), the löntu sit liggiande gul
(the-saurum) Bil 251. i!) 252, 543. — Jfr flllgergul. —
gulleboin, adj. guldsmidd. i fördhc han gulleboin
klädhabonadh Gr 269. Jfr gulboiu. — gulskast,
n. kastande af guld. Bil 574. — guls liter (-leter),
m. guldfärg, thon orm hauor guls let vpa sig Di 59.
— guls riuger, m. Jfr örua gnlsriuger. —
guls vagli (gulzvaagh), f. skålpund guld. giff mik
swa manga gulzvaaghir (tot libras) Bir 3: 401. Jfr
gulYagli.

gulaltare, n. altare af guld, gyllene altare, offwir
gul altaret MB 2 : 345. ib 347.

gulbalder (gulballir Bir 3: 401. gull ball
Su 226), m. [Isl. gullböllr] guldbåll, guldkula,
guldklimp. Bir 3: 401. saa . . . swasom con gull ball ällir
myll offuan til kommandis raan j blandh thenna
mästarana oc discipulos Su 226.
gulbladh, m. guldblad. LB 9: 96.
gulboill (gwlboen), adj. [Isl. gullbiiinn]
guldsmidd, guldbeslagen, myn brynia är . ., gwlboon Di 75.
Jfr gulleboiii och gulbordli.

gulboia (-boya), f. guldboja, guldkedja,
gul-boyor mykith liängiande klar Al 7464.

gulbokstaver (gull-), m. guldbokstaf. Pa (Tung)

40.

gulbonadber, m. till drägten hörande smycken
af guld. allan gulbonadh (monilia ... et cetera
ca-pitis ornamenta) lagdho hon fran sik Bil 803. offradho
... all siin gulkar oc gulbonath til gudz hcdher
MB 1: 356.

gulbordli, ti. guldbord. ST 2, 3.
gulbordli! ban gaff biorne fingher gull gulbordh
(för gulboet? motsv. st. 01. H. S. kap. 47 sverff biiit)
swerdh MD 332.

gulbraz (gull bradz Su iso), f. (och n.? MB

55

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 19:13:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svmtsprk/1/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free