- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
439

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - gärdhman ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

giird Innan

489

giista

som in-, nt-gärdhis. — giirdliis gardher
(giär-dhis-. giärdes-. gärdz-), m. ffänlsgård. komma
öffwer giärdesgardhon BSH 5: 123 (1506). the sprwngo
offuer bwsker ocli gärdz gårdhor RK 3: (sista forts.)
5999. byggia xx famna giärdhisgardh GS 39 (1414).

giirdliiuiin (gcrdhman), m. — giirdha inan.
SGGK 107.

giirþning (giärdnlng), /. L. Jfr akra
garfning.

giirligha (gherligha), adv. uppenbartt
frimodigt? tha gik [han] gherligha fram för kcscren Lg
3: 151.

giirna, se giiirna.

gärning (gärnyng: -ynga MD (S) 205.
gerning. gernineh. gernyng: -ynga Gers Frest.
Ini. giärning. gyärning. giarning L. gärnigh
LfK 36, 129. gärnigg (frf. voh. i änd.): -igga
ib 72; -iggana Bu 2i; -igges Lg 3: 599. gäringg:
-ingga Su 139. -ar), /. [/"finn. gærning. Jfr
Isl. gerningar, f. pl. och gorningr, m.] L. 1)
gärning, handling, med ordhoni iillor giirningom
mys-förmii SD 5: 606 (1346). at alla wara gärnigga oc
aat hiiffwir waron . . . höffwizske LfK 72. göra
nokrä grymii giärningii SD 1 : 670 (1285, gammal
afskr.). göra the gudholikhctz fruct ok hiilgha
gom-inga Bir 1: 281. vägha gii[r]niggana goþa ok illa Bu
21. Bil 85. fangas han a fiirsko gyärning SD 5: 376
(1344, nyare afskr.). 2) handling, verkställighet,
verklighet, talar mz alwaro gerning MB 1: 290; jfr
al var, adj. ey fatades ällir brast eth ordli aff
allo thy som gudh them loffwat haffde sik giffwa
skolandis. mon alt wart fwlkompnat mz gärningomen
(rebus expleta sunt omnia) ib 2: 56. 3) verkan.
ökya thoras gärningh j läkcdommenom PM xxxni. i
the naturcnna virkan ok gärning Su 413. ib 46. 4)
arbete, verksamhet, þar standä a sinne gyiirningh til
mifiän dagh SD 5 : 638 (1347). huru the aff thorn
skikkas . . . hwar til sinna enskyldolika gäringga oc
ämbethe Su 139. än toth at gudz älskaras gudolikbet
skal jnghen ända ällar ongha mödho liaffwa i sinno
gärnigh, tho likowäl skal älzskarons ärffwodho sina
måtto oc roglo behalla lf K 36. jnkte är thz som
. . . idken gärnigh ey oworwindher ib 129. — arbete,
verk (som föreligger någon ss uppgift el. som
utföres). swa myklo bätrc mästare oc hagharo är en
köün gerningis man, thy för gör han sina gerning
MB 1: 31. gangin oc görin idhra gärning, idher
skulo ängin ämpno giwas til gerning, oc tho skulin
i räkna iämfulla gerning som för ib 289. —
arbete, verk (som frambringas el. är frambragt),
gul-smidh hulkin som rodhe godha gerning Bir 2: 47. at
thz viirkit oc gerningin skuli rasklica fulkompnas ib.
linnit klädhe ok vllit ok thz thridhia som wardhir
af madka gerningh ib 1: 281. tho gerning op a
stang-eiio la thz är sont at sighia fra FI 986. ib 540. bazor
värö aff bliald mz dyro gerning marghin fald ib 532.
ot gulkar aff godha gerning rika Al 1224. fordärfua
swa godha gerningh Bil 478. tha tessan fornempdha
gorniuch rcdha iir SO 16. ath skodlia thessa
gernineh ib. ib 62, 63. — utförande, thz henne war
saat til gärniggcs Lg 3: 599. til onna monstrancie
gerningh (till förfärdigande af en monstrans) SD ArS

2: 169 (1409). — förmåga att arbeta, ban giuir . . .
handomin gerning Bir 3: 49. — arbete, slöjd, konst.
sagdhe ... sik wara slöghan at alscons script oc
gärning Bil 117. 5) handtverk, skal han syna
gerningh kunna SO 15. ey magh hustru äpther bondha
syn haldha gerningh äller swcna mera äu j ar wthan
sin loff ib 17. ib 13. 6) trolldom, är mik giordh
aff gorning swik (jou cuit que soit enchantemens)
FI 1430. ball mz gerning (par enchantement) skipa
swa thil thz blomster falder a the han wil ib s.
97. — pl. drak georgius vtan skadha mä|i hans
gärningga Bu 494. tro spaamannom oc manna
ger-ningom MB 1: 368. 7) handling, dokument? til
witne oc ewerdeliken stadfästelse thessa breffs oe
giärning BtFII 1 : 456 (1362). — Jfr afgndiia-,
alnioso-, arvodliis-, at-, banz-, brödh-,
dyghdha-, for-, go]i-, guds-, gul-, gulsmids-,
banda-, il-, kärleks-, iiifinz-, mat-, niis-, mur-,
miistnr-, o-, ovita-, silf-, sko-, stykke-, til-,
timber-, thakka-, vajia-, valds-, vilia-,
välgärning. — giirninga man, m. L. —
giir-ningis mail (gärniges-, gernigis- ST 487),
m. [Fdan. gærningsmand] L. arbetare, handtverkare.
lcgliþe . . . ma[n]gha gärniges män Bu 417. swa
myklo bätre mästare oc hagharo är en köön gerningis
man, thy för gör ban sina gerning MB 1: 31. KS 76
(187, 83). KL 308. Gr 302. Bir 2: 66. VKR 5. ST 487. Pa
(Tung) 35. — giiruingis öre, m. L. — gärnings
folk, k. L. — gärningslön, n. pl. L.

giirpissa (garpissa), /. Tyska, Tysk qvinna
(ss smädenamn). aldrig skulu tässa gärppissor (Cod.
B garpissor) wardha mina arffwinga BK 212. Jfr
garper.
giirsala, f. L.

giirsam, gärsom, se görsem.
giirsiime, se görseuie.
giirsiimia, se görsämia.
giislinger, m. L. — giislinga torva /. L.
giista (giästa. gyästa. giesta. gesta, geesta:
-O RK 1: 4247. gista L. -ir, -te, -ter), v. [Isl. gista]
L. 1) träns, gästa, besöka, gesto en staþ som
heto tolosa Bu 170. giästo onga liampn Bil 215. Bir 2:
256. Fr 1223. RK 1: 4247, 2 : 3941. pa ]io egli giästäs
(hafva gäster) SD B: 376 (1344, nyare afskr.). —
gästa, våldgästa hos, besöka i fientligt syfte,
hemsöka. hwaar sum . . . giäster therä huus, aa moot
thorrä williä, ok thässum warum stadhwä SD 4: 465
(1335, nyare afskr.). ib 6: 375 (1344, nyare afskr.).
almoghon . . . som thässo ären hawer wareth
hardho-lika vtan alla miskun gästor röwadhor oc skinnadher
BSll 2: 35 (1396). landith (näml. är) gest wtan
nadho ib 5 : 254 (1508?). swa lot han them gesta RK
2 : 5998. jammorligha wardho wj tha gesta mz brandh
oc slagh manghchanda ib 2400. mena tho jdher gästa
ib 3903. skall han sigia at drengia hiiffua hanum hörna
gest Di 143. för än os gäster dödhin härdhe Al 6146.
wil biskop iadum homa gesta ib 1059. — inträns,
gästa, vara gäst, göra besök, a wäghinom gesto
the KL 107. ther han gieste försto naat Bil 731.
Bir 3: 197. Iv 4393. giästo at ens cristins manz
Bil 225. geste än til then fatika riddarin ST 441. ib
442, 454. thungo gästo the gästa tha j mario hiärta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free