Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - görilse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
görilse
447
götsker
görara (factores) MP 1: 5.1. vranglikhotz iniiii ocli
görara ib 287. godh ra gärninga görara (factores)
Bir 4: (Dikt) 272. ib 1: 291, 2: 154, 3 : 256, 4: 45.
KL 257. — skapare, upphofsman, lifsins giörarä
drapiil j KL 136. Su 452. gvdh iir görare (operator)
aldra thinga ok dygdha Bir 4: 228. han (Gud) hafwni
wi görara (auetorem). at wi ärum Ber 220. ib 227.
afwndin hriinuo först sin görara (auetorem) ib 107.
2) anklagare, min rätuisa är at döma stu]lo grefwanom
thz hans är ok güraronom (actori) thz hans är j hans
sak Bir 3: 464. — Jfr frid li-, kim-görare.
görilse, n. pl. och f. Jfr diidli-, for-, ful-,
knn-görilse.
görla (giörla. giorla Di lss. gorla MB] 1:
(Cod. B) 538), adv. [Isl. gürla] L. 1) fullkomligt,
helt och hållet, äta tliäs howodh oc fötcr oc inälfwo
oc alt görla MB 1: 307. 2) fullkomligt, noga,
omsorgsfullt, tgdligt, granneligen, väl. min likarna
skalt ])ii . . . görla göma Bu 13. haua män görla
märkt, at [lät flytar litet ]ia varcn var[iar ib 142,
drötningen thot görla sa FI 89. j thässom
skipil-somen skuldo thu han idhkelica giörla skodha Bo
34. han huxa görla medh fullo forakt, liuem han
sätter i hendor sin son ok styrilso landa KS 10 (25, ll).
tho sagdho sik görla han känna Bil 577. ib 273, 373. MB
1: 36, 57, 83, 123, 179, 287, 298, 392. FI 167, 662, 708, 794,
1553, 1564, 1700, 1956. Iv 577, 925, 978, 1153, 1786, 2367.
2614, 2729. RK 1: 2171, 2: 2271. MD (S) 267. SD KS 1;
611 (1407). Di 133, 158. thäs nämäro ok innerlicare thu
älskar fatikdomen. thäs görlare döincr thu af thy som
thorftelikit är Bo 128. 3) till äfventyrs, väl, kanske?
ma görla (Cod. A diärfflika 54) nakrom maune synas
at hwar thera wcot annars wilia oc hugh MB 1:
C Cod. B) 532. thänkto at thz ware görla (Cod. A wäl
141) möghelikt som han lowadhe ib 53S. nw är iin
äpter at spöria et märkelikith thing, som nakroui
maune ma gorla i hugh koma (Cod. A ma i hugh
koma 147J ib (tro/, är pä dessa tre ställen görla, gorla
skrifvet för därla, dörla, dorla). •— Jfr flllgörla,
äfvensom diirla.
görlika (görleka LfK 92. görligha Di 251.
görliga FI (Cod. B) s. 105; RK 3: (sista forts.)
4335. giorliga Di 6o), adv. L. 1) = görla 1.
quinnan laa görlika jnnestängdh j syno bönahuso JP
160 (kan för till 2). 2) — görla 2. göm görlica
aat Bo 196. görlika huxa KS 67 (166, 74). hans
klädho värö sua klaar at the görlica sagho likaman
allan vara blodhrosughan Bil 916. FI (Cod. B) s. 105.
Ber 243, 252. MB 2: 373. LfK 92. RK 3: (sista forts.)
4335. Di 60, 251.
görsem (-serna Bu 395, 492 (ack. pl.), görsäm:
-same MB l: 311, 312. görsim: -slmar VGL
II A. 23; -simär ib 24. görsam: -sama Bil
381. görsom ib 53. görsum: -surna Bu 19. görsöm:
-söma MB l: 251; -sömir ib 498. gersäm: -sämcr
ib 10. gerseem GO 990. gärsim: -simär VGL
II A. 23 (var.), 24 (var.); -Sima ÖGL G. 18.
gärsam GO 131; Su 138, 409; -same Bir 2: 36.
gärsom Lg 215. gärsäme. pl. -ar. -ir), /. [hl.
görsemi, gersomi] L. dyrbarhet, klenod, margarita, som
är swa mykit som en linapärla ällor gärsämo Lg 3:
498. liöji han om gul ok gürsema Bu 492. ib 19, 395.
Bil 381. sankadho män saman päninga oc görsömir MB
1: 498. fan fäghin godha görsom (Johannes Köparens
hufvud) Bil 53. gärsam skal man wäl göma GO
131, ib 990. MB 1: 10, 251, 311, 312. 990. Bir 2: 36.
Lg 215. — dyrbar gåfva, thu gaft mik rosor af
roson-gardli for gärsam (pro munere) Su 409. — ? sco huru
hänna osigeliko wänloker oc fäghrind opfyllor thera
glädhi oc alla opwäkkor til största wndhor oc gärsam
(troligen felaktigt; in admirationem suspendit) Su 138.
— Jfr görsäinia.
görst (giörst), adv. superi, [hl. görst, superi, till
görva] tydligast, bäst. thz skal nw gud withä giörst
MD 383.
görsiimia (gärsämia), f. dyrbarhet, klenod, at
the tako sik gulkar oc silfkar oc godha gärsämio at
lane alf egipto landz folko MB 1: 306. Jfr görseili.
gösa, se gysa.
göto? göt? n. gjutning, actigo gode men . . . som
togo probam aff hwariä göto och smoltningh 11SII 20:
261 (1508).
göte, m. vanl. pl. Götar, kastadho göta atir
cristindom Bil 738. aff sät adams söne, oc iaphet 1100
söno, äru göta oc swia wt kompne MB 1: 4. sweä
konongcr ok götä SD 1: 668 (1285, gammal afskr.).
göthe som långt äpter kalladis götha öller gota och
nw kallas swenske PK 220. han infördhe . . . sanctam
birgittam födda aff ärlikasta göta släkt VKR II.
wändhes henna (Amalbergas) legonda oppa götha maal
(d. v. s. Svenska) Lg 3 : 320. — Goter; ordets bruk
i denna bemärkelse beror på en sammanblandning, som
hade sin närmaste anledning och sitt stöd i det både
Götar och Goter betecknande Latinska ordet gothi; på
grund rf det gemensamma namnet fattades båda folken
ss egentligen utgörande ett enda, då Goterna
betraktades ss i främmande land bosatte Götar, en åsigt,
som fann stöd i Jornandes1 berättelse om Goternas
utvandring från Skandinavien, fliist all europa är komin
aff götom oc göta aff magog sonasöno iaphot MB 1:
3. Bil 383. früdhgocr göta konungor ib 629. wrdo
göta arriani ib. ib 646, 681, 693, 696, 700, 703, 708.
göta drotnug som vtländes kallas longobardi Bu 56.
— Jfr väst-, öst-göte, äfvensom götar.
götsker (gödsker. gösker), adj. Götisk, annar
götskär ok annär (iyskär SR 34. göskan ok annan
Jiyþiskan ib 37. nequam som tydhor wandwäter ällor
skalkelikin a göscu thungu (af en senare haml
rättadt till waart maal) Bil 307. — Gotisk, skal hwar
aragom (Cod. C aragun 1031) konunger swäria sik
gödskan (Cod. C götzkan 1031) Bil 681. — Jfr viist-,
öst-götsker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
