Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - hafklippa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hafklippa
449
hak i
skinn af sjökalf. aff haffkalffwa skin waro the
(kläderna) giordli At 8772.
hafklippa, f. [Äldre Dan. havklippo] hafsklippa,
klippa i hafvet. VKR iv.
haíleþis (-le]ies), adv. [hl. hafleiiis] öfver
hafvet, sjöledes, ryma mz sinasuenenom haflejies tol anat
land Bu 526.
hafua ’ (-adhe), v. [Jfr lsl. hafna] med prep. vidh.
clemens war en aff thorn som hafnadha (för hafnadho)
mz spot vidh barnabam (ändradt till som mz hadli
oc mz spot fix vidh barnabam) Bil 348.
hafllillg, f. otillåtet bruk, intrång, dömer jak
for:de magnus joansson ok thorn aff forzaby tlicris
landh och watn ffriit fore haffningh Fil 1: 10 (1417,
gammal afskr.). Jfr hava.
hafre, m. [lsl. hafri] L. hafre, thro thyno hafra
SD KS 1: 594 (140G). ii lester haffwra FI! 4: 83
(1499). LB 3: 56. — hafra brödh, n. hafrebröd.
LB 1: 96. — hafra gryn, n. hafregryn. LB 3:
109, 115, 7: 34, 165, 302. ■— liafrakom, n.
liafre-korn. ss tillnamn, olaff hafrakorn SD KS 1: 400
(i405). — hafra liiiol (haffra miöl LB 7:
165. haffra myöll ib 34), «. hafremjöl. LB 7:
34, 165.
liafsidha, f. kust. huar som äru widh hafsidho
godha hampno KS 66 (162, 72). Lg 3 : 388.
hafskür, n. skär. läta hafskärin oc klippona blutna
Bir 2: 84.
hafstrailll, f. hafsstrand. stodh vppa
hafstran-dinno Bo 240. Bil 773. KL 292. HB 1: 202, 239, 264,
488. jfr liafs strand.
liafsvalgh, », hafsdjup, afgrund, ärn omiittoliko
oc vtan grund til päninga giri sua som haff swalgliit
(vorago maris) Bir 2: 156. ib 4: (Dikt) 251.
haft, se liapt.
haftilse, se hiiptilse.
haftrul (hafftrull Iv lxxxvu. haff trull:
-trullom Lg 3: 4S. haftrol Su 4is), n. hafstroll.
Su 52, 418, 423. Lg 3: 48. Iv. lxxxvii. Jfr liafs
trul.
haf vrak, n. L.
hageusker, adj. [Jfr Mnt. Hagen, Haag] från
Haag i — n. liageilSt (hagensk), tyg från Haagf
görs eder oc ecke hagonsk bohoff, tha wil jag
sendo cdor engilsk oc leisk FM 225 (1505). xiiij (14)
stykkcr leysk oc iij (3) stykkor hagonsk BSH 5: 509
(1512).
hagli, n. [Sn. di al. hag] L. 1) inhägnad,
stängsel, gärdsgård, iiiter sepem dictam hagli, et
ampnem dictam bcruaa SD 3 : 643 (1324). 2)
inhägnad, inhägnad mark; mark (i allmli.jt ridhu swa
bort w thz wilia hagli wt aff the üdhkn ok wille
marka Al 5232. Jfr diura hagli.
hagha (-ar, -adhe), v. [lsl. liaga] 1) ordna,
inrätta, ställa? bete sig? then oärlige cromediko hagado
illa nog 11K 2: 8126. 2) gagna, passa, vara
lämplig. jak weth siälfuor hwat mik bäzst haghar (quid
mihi expediat) Bil 369.
liagher? m.? [Isl. hagr] ställning, förhållande;
fördel, gagn. herra iwan gik tha väl ij liagh (gick
det väl i hand, hade framgång; hagli för lagli? Cod.
C lag, Cod. E lagli) h 730.
Ordbok.
liagher, adj. [M. hagr] skicklig, konstfärdig, swa
myklo bätro mästaro oc hagharc är en köön gerningis
man, thy för gör han sina gerning MB 1: 31.
hagli i, m. [/«?. hagi] L. 1) inhägnad, stängsel.
een haghi var aldra väghna om kring Fr 441. —
gränsmärket secundum is tam gangam teldras locari Si
haga incidi precopimus SD 1: 247 (1225). 2)
inhägnad, inhägnad mark, hage. notum facimus . . . nos
. .. nicholao thyrgilsson fundos nostros et possossiones
nostras infra sepos, cultas ot incultas, in nørrahagha,
östra, sydhra et væstra hagha . . . vendidisso SD G:
198 (1350). omnes inclusionos, dietas hagha, sicuti
norrahaghau, ostræ, sydræ, et væstræ haglian . . .
dimiseram ib 199 (1350). liggiandis . . . östor a
hagh-anom ib KS 1: 44 (1401). i . . . tostathorp hagha ib 611
(1407). wt i tlion lund ther ligger en hagho RK 1:
(Albr.) s. 208. — beteshage, betesmark. Bir 1: 360, 3:
335. MP 2: 86. tha forfor eth faar nar niannin
syn-dando förlät äuärdolikx lifs hagha ib 1: 202. — Jfr
bya-, diura-, lieina-, mi]ial-haglii. — hagha
gardher, m. [iv. hagegard. Sv. dia!, haggard]
gärdsgård? för the icke rödde theris haga gardh BtFII 1:
172 (1506). för ogilde haga gard ib 296 (1509).
hag hl (Bil 878; Bir 1: 278. haghel MB 1: 300.
hagell ib 2: 345, 351. hagääl Su 118. haghil
Bir 2: 159; Al 5294), n. [lsl. hagl] hagel, skyn vp
ga j hymlana mz hitanom af iordhinna wädzsko ok
thiokna ther ok swa wardha thädhan af thry thingh
som är rägn ok haghl ok suio Bir 1: 278. tha wordho
lywngelda oc rösthcr oc iordhön oc stort hagell MB
2: 351. ib 1: 300, 2: 345. Bil 878. Bir 2: 159. Al 5294.
Su 118. Jfr stcnhaghl.
haghlskur (haghel-), m. hagelskur, för barda
haghel eller rengskura PK 225.
haghlsten (haghel- MB 1: 301, 2: 79), m. [Isl.
haglsteinn] hage/sten. MB 1: 301, 2: 79.
hagllthoril, m. [Isl. hagporn] hagtorn, eth trii
som kallas rampnus, thz är hagtorn then som är
laghor oc hwas MB 2: 98.
iiaghthorn blad Ii (haagtorn-), re. hagtomblad.
tagh haagtorn blad LB 7: 220.
hak, re.? klander, hån, begabberí. awund ok nidli
lyghn ok hak thz görs marghom a hans bak Al 2695.
drotningon bar oc widher them hak (gjorde dem till
föremål för begabberi) RK 1: 554.
baka, f. [7s/. haka] haka. tha fiöl hans haka ok
skäg nidhir a brystit Bir 2: 134. ib 1: 68. Iv 266.
Al 97. Di 60. LB 2: 63. — liaku boll, n. hakben.
Bil 275. Lg 940.
hake, m. [Mnt. hake] eg. ett visst mått jord (i
Lif/land och Estland); pä ett sådant område bosatt
bonde, ss beteckning för lifegen. tho andre äro i
dan-mark, ga thräla och oppa gotlandh som esthor och
haka BSH 5: 226 (1507).
liaki, m. [Ar. hake. Äldre Dan. hage. Mnt. hake] L.
hake. 1) båtshake, mz een haka greop han thou riddar
rik Fr 2508. Jfr hats liaki. 2) dörrhake. dörrin
sprang aff hakumen ST 268. — hake hvarigenom ett
lock är hopfogadt med tillhörande skrin, gångjärn.
j hans skrine. hwars look häugiando war swa som
vppa fyrom axiom älla hakom (rardines) Bir 1: 61.
— bi/dl. hopit hafwo twå axla älla haka Bir 1:
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
