Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - harmeliker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
harmeliker
469
harver
433, 424. härmeleca. harmeliga. harmelik),
adv. [Isl. hürmuliga, hermiliga] 1) sorgset, med.
sorg, med smärta, sagdhe tha swa harmelik FI
1270. 2) med harm, med förtrytelse, tha kronan
kom owor hans howodh tha kastadhe han hona
härrno-lika widh iordh MB 1: 278. 3) sorgligen,
jämmerligeH, bitterligen. kärdhe sik swa hiirmelika Iv 5095.
swa harmeligä (Cod. A iämirlika) lata Fr (Cod. B,
C, D, E, F) 1474. grät harraolika famarissime) Bil
117. ib 648. ST 38, 349 . 4) ömklige», grymt,
förskräckligt. grep diäfwlin en hans greua ... swa
harmo-lica (crudeliter) at han slet sik siälfwan mz tannnin
Bil 114. lät hu[þ]stryca hana sua härmeleca Bu 504.
KL 211. ST 80, 174. Bil 413, 423. hemnaudis harmelika
euac ok hans släkt Gr (Cod. D) 357. S) svårligen,
högeligen, bannadhe äkenum hermelika Bil 424. ward
tha sa harmeliga wied RK 2: 7176.
harmeliker, adj. [lsl. hörmuligr] 1) sorglig,
förskräcklig, svår. fingu all syskiuo harmelika hämdh
j samustundh aff gudhi Bil 289. 2) ondskefull.
gür mik alla the pino som titli harmelika hiertha
kan nogheil tidh tenkia Lg 3: 124.
hariiifulder (harmfuller Bil 447), adj. full af
harm, harmsen. Bil 447. Di 220. — argsint. MP 1: 364.
— Jfr liarinsfnliler.
haruiliet, f. skada, oförrätt, kränkning, thot woro
migh en stoor forsmädilsso ok harmhoth] FM 567 (1512).
harmslagllill, adj. träffad af harm el. förtrytelse,
vredgad, förbittrad, deciauus harinslaghin lagdho
wt-lägha biscopin Bil 471. ib 557. KS 30 (75, 32). ST 257.
Lg 8: 198.
harmiiggia, v. reta. harm äggia sina husbönder
til mångt thet kununge må koma til gonvärdo KS
59 (147, 65).
harnisk (harnisch: -ischet SD A’S 1: 533
(1406). harnesk BSH 3: 190 (l46S), 5 : 361 (1509).
harnesch SD AS 1: 514 (nos), härnisk SR 49;
BSH 5: 483 (1511); -om Bu 496), n. och m. f (Fr 341)
[Mnt. harnisch, hernesch. Ffranska liarnas, harnois]
harnesk, en af två delar —• bröststycke och ryggstycke
— bestående metallrustning som betäcker kroppens öfre
del. hingest oc harnesch SD AS 1: 514 (1405).
her-tugh fräderik sik hiälpa badh aff siin harnisk Fr 341.
man saa ther margt eth harnisk blangt ok margha gäwa
plato ny RK 1: 2659. SR 49. Bu 496. RK 1: 2346. SD AS
1: 533 (1406). BSH 3: 190 (1468), 5: 361 (1509), 483
(1511). MD (SJ 239. MB 2: 170, 172, 237, 268, 271. Su 31.
RK 3: 1150. gaa tiil harnisk war hwars mans ydh ib
820. ib 1144. at embetet görs ponniga bohoff i nakar
matte til vtlogning til harnisk SO 80. giffua vth . . .
halff ottunda ortig peninga thoras harnisk mz rociit
at halda ib 63. jfr hiirniske, hiirniskia. —
liaruiska kista (harniskä-), /. kista hvarest
harnesk förvaras, vapenkista. Di 15. — liariliska
pänniiigar (harneske peningar SO 213), m. pl.
harneskpenningar, afgift som af ett skrås medlemmar
vid vissa tillfällen, i synnerhet vid inträde i skrået,
gafs till harneskens vidmakthållande, thw borgans
män haffua ... for thwa mark harniska poninga til
stadzsins nytto SO 62. ib 48, 63, 81, 87, 96, 103, 146,
185, 192, 213. BS 36. Jfr vapna piiiuiiiigar,
Tiip-iiara pänniiigar.
harpa, f. [lsl. harpa] harpa, dauid mz sangarom
slo harpona (citharam percutiebatj ok alle lekto for
varom herra i sinom harpom oc tympauis Bo 251. MPl:
28. MB 1: 164, 2: 230, 354. ST 77. Su 77, 134, 286, 327.
Bir 4: 59, (Dikt) 246. Lg 811. Jfr krokharpa. —
liarpo lekare (harpa lekare, harpa leekare:
-an Su 338), m. harpspelare. rösten som iak hörde swa
som harpa lekaranna. lekande j theras harppom MB
2 : 354. ili 362. Su 164, 286, 338 , 435. — liarpo leker
(harpaleker Lg 3: 569), m. [lsl. liörpuleikr]
harp-spel, harpmusik. ST 426. Lg 3: 569. —■ liarpo lindh
(harpa lywdh Su 159), n. [lsl. hörpuhljöf]
harp-ijud, harpton. Su 159. — liarpo mästare, m. 1)
harpspelare ! god bir harpomästare (citharistaj Bir 4:
(l)ikt) 246. 2) förfärdigare af harpor. Lg 811.
— liarpo sånger, m. harpmusik. Su 441. —
liarpo striillger, »». [Isl. hörpustrongr] harpsträng.
Bil 214.
liarpa, v. [Jj’r Fnor. harpa, v., äfvensom A. harpa,
1;.] eg. spela harpa. — bildl. at the liarpa (dragaj
jw pa thou strängen, wclia haffwa konwng hans in i
riketh ighen BSH 5: 175 (1507). — allt jämt
upprepa? med prep pa. seer jak inghen förbätring, wtan
jw at thoo harpa pa thet gamble BSII 5: 168 (1507).
harpös (haarpöss), m.? [Mnt. harpois. Ffranska
harpois] harpojs, kokt gran- el. furkåda. hon ma
kasta haarpöss i eld och latha röken gaa in i halsen
ginom mwnneii LB 7: 30.
liarrep (haarrep), n. rep af hår. pilorium,
haarrep GU 8.
liarsald (haar saaldh. haar saall: -saallith
PM ll), ra. hår såll, hårsikt, siktis gönom oth granth
haar saaldh PM 9. ib 11.
liarskiu, ». L. Jfr liara skin.
harsiikker (haar-), m. hårsäck, klädnad af hår
el. hårduk. Lg 441. ekke hafdho hon oc linnoth klädhe
näst köthet wtan en bwassan haarsäk ib 3 : 405. Jfr
liarkliidhis säkker.
hartiiild (haartiäld: -tiäldom MB 1: 496), re.
tapet el. omhölje af hårduk. MB 1: 496.
liartopper (haar-), m. hårlugg. ban togh thz
barn j haar top MD 334.
haruud (horandh), f. och m. (MB 1: 430,
(Cod. BJ 547) [lsl. hörund, ra. och /.]
menniskokroppens yttre delar, hull, kött, kropp, the som hawa
blöt köt oc harund MB 1: 79. klenasta frwgha oc swa
stolt at hon gat ey stighit fullo fiäto, a iordhina,
fore sin blöta harund ib 430. widh hänna bara horandh
(af senare hand ändradt till licama; Cod. C harund
991) Bil 289. — hud, skinn, csau är ålder lodhin oc
iak hawor linna (Cod. B linan 547) harund MB 1: 213.
skipta om sina harund ib 214. seer prester malata
likno a hans hwdh oc harund (in cutej ib 361. aff
silke een särk hon hafdho op a man hänna harund
thor genom sa hwitare än nakar snio Fr 2004.
harva (härwa. här na: -o ÖGL B 49 »or.),/.
L. — harf. somo ärwodha iordhina siälwa mz plogh
oc liarwo MB 1: 135. rastollum, härwa GU 8. Jfr
harf. — liarvn kiiilke (-kialki), m. L. Jfr
harva kiiilke. — liarvn tindi? m. L.
harva, v. L.
harver? m.? Jfr akerharver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
