- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
471

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - hatfulder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hatfnlder

471

linra

hatfnlder (hatfuller), adj. knif ull, hätsk, cxnsus,
imtfullor. GU 7. Jfr hats fulder.

liatilso, n. p!.? hat, afsky, for syndanna liatilso ok
Iedho Bir 1: 313.

||ailiIwl, adv. [hl. hatrliga] på ett förhatligt el.
afskyvärdt sätt. thorn (de ting) . . . iiiilkin gudhi
waro hatlika gonwärdhogh Bir 4: (Bikt) 249.

Iiatliker (hatlikin. hateliker: hatelica Bir
2: 7o; hatelik ib 193. hadzlig), adj. [hl. [-hatr-ligr]-] {+hatr-
ligr]+} 1) förhatlig, motbjudande, vedervärdig, med
dat. huru vi ärum gudhi oc hälghoni änglom hatliko
KL 224. iordhrikis thinga giri iir swa hatlikin gudhi
j manncnoui. swa som orens ok fulika luktande watns
v renlikhet war noo i sinno ark hatlikit Bir 4: (Bikt.)
219. ib 229. sighiaiide at syudin iir ey swa thung ok
gudhi swa hatlikin som six ib 1: 112. liwsit iir
altidh hatlikot kraukom öghnm Sn 27. Bir 1: 18, 2: 193,
3: 459. Ber 110. Su 86, 257. 2) vederstygglig, nw iir
sorgli at see ämuäl thera rcghlo vmskipta j hatelica
(detestabiles) osidhi Bir 2: 70. o hatlike (abominanda)
dagher Ber 93. gömilso luvars ens fugils orrene oc
hadzlige (odibitis) MB 2: 360.

liatter, »». [hl. höttr] L. hatt, manshatt, aloxander
sa then biskop biira en hat a sit howdh Al 1090.
hvatte hyl hattär ällä buua SR 53, 55. mz hath
eller lwffwo SGG 131. — ss fredstecken uppsatt halt.
tho stungo en bat vppa eno glaffwa RK 2: 2047.
dagben giik wth och hattin full nidher ib 3: 919.
— hatt ss symbol af själfständighet, wille ban ogh
sig wiinda rat thaa hauy oppaa sill egin hat (må det
vara på hans eget ansvar) Ml) (S) 233. —
qvinno-liatt. ey ma hruþgumi Here förningä förä sinno bru[i
än här sighs: en gangarä, sa[ml, betzil, iirmakapo
oc hatt (mntsv. ställe i MELL G 7 pr har hätto) SD
5: 479 (1345, nyare afskr.). — Jfr hiilgll-, fllt-j iäl’11
thova-hatter. — hatta baud, n. L. Jfr
silf-hatta band. — hatta söker (-socker), n.
topp-socker? ii ellor iij lod hatta socker LB 7: 48.

hatuglier (hatogher: -ogh Bir i: 304, 2:

13l), adj. förhatlig, motbjudande, vedervärdig, med
dat. ormon är styggare ok människioinen hatughare än
nakar annor diur Bir 1: 70. thotta liusit är mykit
hatogh (för batoght) giroghom ib 304. ib 2: 131.
145, 197, 3: 116, 117, 244. — abs. vm han hafdho
syndena swa lodha oc hatugha Bir 3: 58.

liava (pres. -er. har BSH 4: 343 (1503). haar
KS 25 (64, 27). impf. -J)e. hagde (i rim med vpsagdoj
RK 2 : 6341. hadhe KL 43. hadhä SD NS 1: 519
(1406). hade RK I: 824,1320; FM 249 (1505). liadde ib
369 (1508); BSH 5: 423 (1510). haddä FH6: 47 (1457,
daniserande). pl. i pers. hafdhom SD NS 2:117. hadom
BSH 5: 11 (1504). 2 pers. hadhin ST 442. 3 pers.
hafþo Bu 64. hafdho MB 1: 112. hado RK l:
1514. hadhä FM 28i (1506). haffuadhe Di 244.
haffwade SJ 273 (1459). part. pret. -ader.
haff-wadan Bir l: 274. n. hauat Bu 4i8. hafuat
TB 71. hafwat BSH 2: 73 (1309). hafuath Iv
1843. hawidh SD NS 2: 117 (1409). haft. hafft
MB 1: 112. haat FM 242 (1505). pres. refl. hafs
SI) 5: 477 (1345, nyare afskr.); Bo 93; Bil 917.
haffs Bir 2: 127, 3: IM), v. [Isl. hafa] L. 1)
hålla, hafva, hafdho gyltan wand j lnindo Bil 282.

— hafva på sig, bära. thu liafdhe . . . särk ok
kiortil skoo ok mantul ok braz j thino bryste Bir 1: 19.
hafwa dyra krono a sino hofdlio ok vträkt liaar owir
sina skuldror ... ok forgyltan kiortil ... ok b]an
niantol ib 94. — bildl. haffio for skämptnn opta diäw[l]s
namn i munno (nämde djäfvulens namn) Bu 497. —
hafva, vara försedd med. ii täs flore s]indohorn wik
iilla utskäkla borghamur banor, täs fastaro är thet
hus til alla wärn ... ok täs flere barfridhi tän mur
bauer, jwi allom pörtom, liornom ok wikom, täs fastare
är tätli hus, til alla wärn ok sikrlok KS 85 (108, 93).
godli ware tiwgha ok liaffdo hon twå grena GO 43. —
hafva, hysa, innesluta, bauer ey borgh älla
bårgha-stadhr watn innan sik KS 85 (209, 93). then bruna
nöten hawer then söta kärnan GO 12. 2) hafva,
innehålla, mönstrit hafdho j höghdhinne thyughu alna
oc hundradha ST 417. hwar stäng hafwcr fäm alna
SD NS 2: 99 (1409). 3) hafva, behålla, ati hafwo
hemmeligo lioss eder thet jach vill then wägli ned till
lincöpingh BSH 4 : 254 (1500). thetta haffwer
lieme-ligan widh idher sielff ib 352 (1503). 4) hafva,
hafva stäld el. placerad, hon . . . fördho iacob i
esau bätzsta klädhor som han liafdhe hema MB 1:
213. hawer jak pänning i punge tha hawer jak math i
munno GO 257. hwar i wcle mik hawa, ther wil jac
wara BSll 5: 423 (1510). 5) hafva, innehafva. then
prästin som hafdho sancti desiderii kyrkio KL 17.
hafua thet i wärio hafwat BSH 2: 73 (1399). thz
fästa hafdo groeffwa liannws Ti K 2: 1390. i mino vpno
dombrewe som then förnempde iöniss panzäre aff mik
hafuer Fil 3: 7 (1369). gifuer iak swart, brödhrom j räflä
stadh en gra häst som diinhoff kalle aff mik haucr FH 6:
40 (1453). hado sik t.il weldat for:de joordli vtan ]agha
doom och haffuer haft j mangh aar fran clostret ib 5:
125 (1488). — innehafva ss län (af någon), innehafva
för någons räkning, som slottet hafdo af kongen thäre
RK 2: 1345. ib 972, 984, 1392, s. 334. — hafva,
hafva sig anförtrodd, hafva i uppdrag, sum varn
doom hawa SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). konungx
dom hawande BSH 2 : 38 (1396). 6) hafva,
innehafva, ega. alt vart gooz j helghaa sum wi hertil
raþit ok haft hawum FII 3: 5 (1353). iäc skal haua
thettii sama goz j minä lifdaghä SD 5 : 293 (1344).
iäc hawir egh inzighlo ib. hafdhe af världinna ägho
enkto Bo 74. — hafva till äkta. hauande laggipta
hustrv Bir 1: 325. hans magher, som hans dotter
hauer SD 5: 477 .(1345, nyare afskr.). han liaffde
konung sigmunds syster Di 115. 7) med ett obj.
som mera allmänt betecknas ss på något sätt varande
till för subjektet: hafva, hawer han dotter SD B:
476 (1345, nyare afskr.). at nakar {lyänistonian hawer
son äller syni ib 477. hawer riddare äller swen barn
äfftor sik ib 476. ban haffdo fam barn modh sin eycn
hiistrues söstter BSll 4: 159 (1493). iak hafuer ena
systor her skampt ij fra FI 180. hon hafdhe ther
hwarce vinor äller fränder ib 42. han hafdhe syw
hundradha kronadha drotninga oc thry hundrat amior
ST 422. hafdhe han xiij thusand stenhuggare ib 416.
at alle som formochte suena holda haua en suen
huar thera SO 21. the sum ey haua kunung älla
höfding cnwaldughan KS 9 (22, 10). han . . . affdhe
(för haffdho) engin lofwandz man honom sätliia ST

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free