Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - havande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
havande
474
lieþer
thor som thit. liggianda fàii är älla dyra hafwor thor
är thit hiärta ib 183. skulu haua thz liggiaude fä ok
dyrasta hafwor ib 3: 151. jorda godz oc farando
hafuor SD AS 1: 171 (1402, gammal afskr.). consorti
moe raugfridi . . . hona mo a melrunggi assigno jtem
omncs res meas. færændæ haghur. et cappellam meam
cum omnibus suis pertinenciis SD 4: 105 (1329). haua
giri til jordhrikis thinga liawor (jordiska egodelar)
Bir 3: 245. Jfr kosta llttVOr.
havande, st hava.
havnndslös (hawanzlös. hafuanzlös.
haff-wanz lös Lg 3: 4o), adj. fattig, nödstäld. swika
fatikan oc liafuanzlösan MP 2: 224. gangande
barfötter thunklädder oc alzstingx hawanzlös Lg 3: 218.
ib 40.
liavandslösa (hawandzlösa. hawanzlösa.
hauanzlösa. hafuanzlösa. hafwandzlösa:
-onne Su 386; -an /6 421. hafandzlösa: -onne ib
418), f. egestas, brist, fattigdom, at ey sculi
liafuanzlösan finnas i thorn stykkiom som tha sculle oppaa
haallas VKR 33. hon som stad var i swa mykle
hawandzlöso Bo 16. som sagho hänna fatikdom oc
hawanzlöso ib 18. thänne fatikdomen är äkke
dygdhe-likin ok thäkkir . . . vtan hiillir pinsam oc tharflüs
hawanzlösa Bo 127. mz fatikdoms hauanzlöso MV 2:
137. Bo 60, 88, 89, 104. SD AS 2 : 222 (1409). Su 386,
418, 421.
haveska, se höviska.
liehrezka (hebreska: -o Lg 291. hebresca:
-o KL 377. hebreiska, hebraiska: -o MB 2:
373, 396), f. [lsl. hebreska] hebreiska, hebreiska
språket. vende [le läst sanctus matheus skrivar af hebrezko
tel indye lans tungo Bu 210. a hobreisko MB 1: 219.
ib 2: 373, 386. KL 377. Lg 291. Jfr ebrezka.
hebrezker (hebreisker. hebraitzker:
he-braitzk MB 2: 171. hebraisker: -o ib 1: 209;
-an ib 2: 375. n. hebrezst KL 379. kebreeozst
ib 377. hebreist MB 1: 4. hebraist ib 2 : 373, 375),
adj. [/si. hobreskr] hebreisk, en hebrezk mö Bu 182.
MB 2: 171, 375. KL 379. kallas thz gambla maalith
nw hobroist maal MB 1: 4. ib 2: 373. KL 377. a
hebreiske tungo MB 1: 208. ib 209, 319, 409. Jfr
ebrezker.
lieþ (heedh. dat. och ack. heþ. heedh iv 388i;
Al 3772, 33S9, 5405, 5570, 5660. heed. hädh. hedhe.
hedhä. pl. -ar), /. [lsl. heiir] fält, slätt, hed.
iordhin tok al til at iämkas oc vardha slät swa
som hcodh Gr 298. a po hcþ som bufera hoto
Bu 176. Bir 3: 370. Al 2772, 3389, 5405, 5570, 5660.
wi hafwoin här liedho (för hedha?) ok stora mark
ib 6199. ower borgh oc skogha oc hedha ganga ib
76G6. Iv 3881. likir thy blomstre som eukannelica vi.xir
a hodhinno (campo) Bir 2: 51. Ber 8. seer . . . fagran
oc lostolikan skog ällir heed Su 342. loot sik thädhcn
lidba a ena hedlie mykith widha Al 9478. a the liedho
viidh Fr 2728. fly aff thänno hodhä Iv 3306. een gardli,
ligghiandhe a hedhcne wit falabroo SD AS 1: 419
(1405). — i ortnamn, jn maiori stupa filungx hcdhe
SD 2: 21 (1287, i afskr. af 1337). coloniam dictam
sighurdhæ hædh ib 3: 69 (1312).
iie]ier (hädher lter 270. hädhir Gr (Cod. D) 356),
m. [Isl. heiir] L. 1) heder, ära, hedersbevisning.
hans blyght skal ändas mz hepar Bu 4. bap bana mz
heþcr hela sitia ib 12. iir thz diglier hodhr kununge
ok höfdiuga haua faghran sal KS 41 (106 . 44). thot
är ok kununx hedhr ok ära haua vitra ok rönta
syslomän i huarro syslo ib. äller almoglien hiolt
thorn likerwis j hedher som the hade warit giula PK
226. gvpi tel heper Bu 3. byghpo rika kirkio i varia
fru hoþar ok sancti georgii ib 492. hon fik hanom þan
hepar mz sins sons ängle ib 24. giorpo hans mopor
mykin hopar ib 9. giordhe hans hedher gerna Bil 345.
bywd thinom ängil hädher oc vyrdhning Ber 270.
at ther halle frip ok hether oc wyrdning sijn i
mällin SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). jak . . .
halfwer vnth och giffwith paa rotthom hinderdagh
mynne . . . hwstrv ... til liodher och
morglion-gaffwo thessin myn godz ib AS 2: 78 (1409). giordho
honom hodhirsins höghtidh (festum honorificum . . .
facientes) Bu 247. 2) ansenlighet, rikedom? gudh
gaff lienna hare swa mykin hedher (tantam densitatem
capillis ejus deus contulit) at thz hulde alt hiinna liiff
Bil 570. 3) godhet? at thu for hedher skuld mödli
thik til hans Lg 3: 227. — Jfr iordhrikis-,
konungs-, van-, viirulds-heþer. — liedhers arf,».
ärofullt arf. Lg 1003. — lieþers fra, f.fru el. qvinna
som är hedrad el. värd heder, vördnadsvärd qvinna, om
Jungfru Maria. Bu 22. — om Maria Magdalena. Bil
270, 275. — hedhers gava, /. hedersskänk. MB 1:
228. — liedhers giri, /. äregirighet. Bir 1: 301, 353.
Jfr hedhergiri. — liedhers giiirn, adj. äregirig.
Bil 112. Jfr hedhergiiirn. — hedhers liiilgh,
f. högtid till .minne af (någons) heder, for thy at tha
burdhis kirkionna hedher ok hänna formanna, balder
hon gärna thässa högtidh ok hedhers hälgh (Petri
Cathedra) Bil 118. — hedhers hiilglulll, /. =
liedhers liiilgh. Lg 118. — liedhers härra, m.
herre som är hedrad el. värd heder, wm all annur mal
war adrianus hedhers herra Bil 376. ib 117. —
liedhers krona, f. hederskrona, hederskrans, ban
är wärdhor ena hedhers krona Al 2734. — liedhers
luste (-löste), m. äregirighet, for manna lof oc
hedhirs lösta KL 213. — hedhers mark, n.
vördnadsvärd! tecken, hederstecken, ban hafdho eet hedhirs
mark oc eon gruuual (d. v. s. tonsuren) j sino hofdhc j
hulkom som äronna krona hafdho bort sta Bir 3: 88.—
hopers nampil, n. hedersnamn, hederstitel, lieto pera
prigia stapa biscopar hopars namne patriarcho Bu 195. —
lieþers spiäl, n. vanära, af giri ok lusta likamans
kumbar hopers spiäl (hepers sedermera utskrapadt) Bu
183. — liedhers stadhghe, m. ärofull el. förnäm
ställning. bliua j hedhirs stadhga Bir ä: 323. — liedhers
stol (-stool), m. hederssäte, hedersplats, bygdhe tha
christo kirkio ok hedhers stool (cathedram) petro Bil
118. saa . . . vara frw sitia höght a hedhors stolo
(in excelso throno in gloria residere) ib 832. Sn 433.
— Il o]le rs siita,/. hedersplats, biscopen skipapo liänne
hepars sätu Bu 144. — hedhers Slite, n. hederssäte,
hedersplats, iak hä|fde mik saat oc tilreet eth hedhors
säte Su 162. MP 1: 34. — hedhers tekll,’ n.
hederstecken. Bil 119. — hedhers vald, n. ärofull makt,
högt ämbete, gafwo hiinuo (högtiden) for thy liampii
aff hans hedhers valde Bil 119. — pl. sättu ban aff
hedhers waldum (a principatu) som för war en af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
