- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
480

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - helbryghþo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

helbrygliþo

480

helsa

the barnet liffuandes ok holbrogden bolda sik vedh
en stolc Lg 3: 579. skal ey batzstuffua forbiwdhas
ämwäl helbrygdom människiom Bir 3: 65. thän
heel-brogdhe weth oy huru thöm siwka edher GO 591.
manga helbrygdha mäuniskior Bir 2: 72. aff wngom
oc helbrigdom människiom PM xxix. Bir 3: 133, 5:
5. Su 216. Lg 3: 367, 579.

helbryghjio (heelbrygdho Gr 316; KL 362.
helbrygdha Bir l: 74, 99, 2: 267; KL 63, 322.
hel-brygda RK 1: 1679; Bir 1: 160, 5: 5; MB 2: 29, 289.
helbryþa L. helbrydhä FII 4: 69 (1459).
häl-brygdha I’a 5. hylbrygdha ib 16. helbregda
Mr 1: 64. helbrögda Va 24, 29, 50. helbrögde
ib 16; LfK 242. heelbrögha Bil 227. hölbrögho
SD NS 1 : 613 (1407). helbrigdho MB 1: 220;
Bir 2: 153; Lg 42. helbrigdha Bir 1: 218, 257 ; lf K
40; Lg 221, 331, 674. helbrigde ib 3: 367, 369.
hil-brighdho MB 1: 107. hilbrigdho ib 159, 422;
Al 2397, 8121, 8385. hílbrídha SD NS 1: 526 (1406).
helbregdho Bir 2: 26. helbrägdho ib 221.
hel-brugþu SD 5: 56i (1346). helbrugdho KL 71;
ST 464. helbrugdha Lg 3: 208, 226, 239.
heel-brogdho SD NS 2: 169 (1409). eg. dat. s. n. af
hel-bryghdher, adj. el. dat. s. af helbryghdha, /.),
adj. (oftast predikatet; kan i flere af de anförda
språkprofven fattas ss adv., en användning som får
anses ss mera ursprunglig) L. 1) helbregda, frisk.
vi . . . györuin . . . helbrugþu til hugh oc
!i-cama . . . war t bäggiä testament SD 5: 561 (1346).
konnis jak . . . mik hela oc hilbridha badho till
skäl oc til likarna ib NS 1: 526 (1406). ib 613 (1407). än
tlioc iak soo kränk til licaiuen, tho . , . helbrygdha
i mino samuiti ok skälom ib 71 (1401). tha matte
ban länge hilbriglidho liwa MB 1: 107. laban war
wäl helbrigdho ib. 220. staar helbrygdho for idher
KL 137. þw oc Jiin man skulin wara helbrygþo ib
184. opstodh beel ok heelbrygdho ib 362. piltin min
vardliir väl bolbrygdho Bo 67. färsk natur ok wäl
helbrygdha Bir 1: 74. j helbrigdha likarna ib 218.
thz gifwir . . . helbrigdho mannom mannelikit
b i är ta ib 2: 153. Bo 122. Bil 227. I’a 5. KL 63,
71, 106, 322, 366. MP 1: 61. Bir 1: 99, 160, 257, 2: 26,
221. Ansg 207. Lg 42, 331, 3: 208, 226, 239. MB 2:
289. — helad, botad (från en sjukdom), helbrygdho
aff sinne sot KL 57. ib 184. ST 464. 2)
incolu-mis, oskadd, välbehållen, i behåll, som ey gato
gömt min barn helbrygdho Bil 463. stodli ther
. . . lieel ok helbryghdo ib 542. fa mik han
bolbrygdho (incolumem) atir Bo 221. at han kom ater
hilbrigdho Al 2397. Gr 316. Pa 16. MB 1: 159, 280,
422, 2 : 29. Al S121, 8385. — okränkt, jomfrudomenom
heloni ok helbrygdha Bir 2 : 267 . 3) i välmåga, i
välgång, lycklig, helbrygdo at liffwa oc säle at wara
MB 2: 3os. — Jfr ful-, väl-helbryghdho.

helbryghdhogher (heelbrygdogher: -oghan
Lg 3: 105. holbrigdogher: -oghast SD NS 2:
169 (1409)), adj. helbregda, frisk. SD NS 2: 169 (1409).
Lg 3: 105.

Iielbryghdhoghet,/. 1) helsa, gaf
helbrygdhog-het enom motstolnum månne, som hafdhe ligliat wppa
sänginne i try ar Lg 3: 491. Ber 39. 2) lycka,
medgång. gudhz thiänara glädhias mer af wärldinna gen-

wärdhoghwm thingom än tho lustas af helbrygdogliet
Ber 21.

helbryghdhohet (helbrugdohet), /. helsa.
takor hon bort . . . siwkdom oc giffuer liffsiris
hel-brugdohot LB 3: 46.

helelika (helika), adv. [Isl. heilliga] helt, okränkt,
orubbadt. thinom iomfrudom helika (integraliter)
göm-dom Bir 4: (Dikt) 220. gömde . . . holelika (kan fattas
ss adj.) rätta tro ib 265.

heleliker (heliliker), adj. [Isl. heilligr] sund,
friskt hiärtat, hu]kit färskast oc helilikast (motsv.
ställe 1: 98 samt 347 har hedbirlicast, hedhirlikast)
war MP 2: 287.

lielelikliet (helikhet), f. okränkt tillstånd.
iomfrudomsins helikhet (integritas) Bir 4: (Dikt) 253.

lielevagher m. och helevagh, /. heilivágr.
Jfr Mht. heilawäc, heilwàc] helande välska, balsam.
jach wil idher drikkä giffuä hele wagli ther aff
liikes all idher sar Va 26. at clarina wilde . . . giffua
nampnlos drikkä aff sinä helcwagh ib 27. ib 29. jak
vil gifwa honom . . . ämuäl gul äta ok drikka
hele-wagli (balsamo) Bn 131. liten belewagber (modicum
de balsamo) iir dyrare ok gäfware än mykin ätikkia
Su 389. sötare ower alt hanog oc holenagh (för
helevagh) ib 179. — lieleyags flaska (helewagx
flaska), /. flaska med balsam, gaff honom drikkä
af then helewagx flaskän Va 43.

helgli, helgha o. s. v. se hiilgh, liiilgha o. s. v.
lielhugha? adj. [Jfr Isl. heilhugaJr, adj. och
heilhugi, Wi.] uppriktig, til helhugha oc obrutlika
aff-lagning alz ouilia BSH 1: 181 (1381).
helika, se helelika.
helikhet, se helelikhet,
hel, se hal, /.
bel, se lliil, m.
hella, se liälla.

hellebardh (helle baardh. hillebard, pl. f.
-ar), ff och n. (BSH 5: 595 (1517)) [Mht.
helm-barte, hcllcbarte] hillebard, korsgevär, ett slags
hugg-och stickvapen, bestående af ett långt skaft,
nedanför hvars spets är fäst vid ena sidan en bred hvass
yxa, rid den andra vanligen en hvass nedåt krökt
tagg. latha nidherfalla j sändher alla sins folks
helle-barda oc Iwrangla PM 2. ath twå helle baardha
räkkia samman ib 3. viij (8) hillebard vordlie stunghon
genom bonum BSH 5: 595 (1517).

hellest, adv. eljest. Di 51. Jfr älligllis.
holmium (hälnampn: -et Lg 3: 597), n.
lyckligt namn. Lg 3: 597.

hellias (-adhis), v. refl. läkas, vm tho sarin
holnados VKR xiv. tho saar som senth helnas LB 7: 3.

helllillg,/. läkedom, lisa, hugnad, pctro min brodher
... ok mins hiärta helning Lg 117.

helpiiimingsland (helpäningx-), n. =
piin-niilgslaiid. iij oros- oc sex lielpäningxland jord
SD NS 2 : 220 (1409).

helsa (heelsa: -o FH 3: 5 (1353). hilsa BSH
4: 279 (1501). hilsä Di 189), /. [Isl. heilsa] 1)
helsa, helsotillstånd, alt kropsins godha är
lieel-brygdhan oc holsan Bo 131. skadde hanum hwarte til
liff älla helsu Bil 245. spadho hwilkin wädher skullo
koina, oe hwilkin aar ellor helsa, thy at wädher radlior

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free