Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - hirþe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lilrþo
495
hitta
3664. kallar mail annan tiuff. härinson. öller annat
oyuädhins ordh, är lian knape eller skytta ligge innan
tornenom en manailh ok ätlii vatn ok brödb. är
han hyrdränger eller annar minne man ligge j
stokk-enom ellor j kistonne samulcd. är ban smaswon wardhe
hwdstruken MEG (red. A) 54. ib (red. b) 59. EG 63.
är han hördrängir ellir annar ärfuodhia man ib 64.
hirþdriinger than sinn slikt talar a mot riddärä äller
swenavapn SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). Jfr
Maurer anf. arb. s. 14. 74, 75.
hir|ie (hyrdhe Bo 100, 120; Bir 1: 204; Al 1972;
-in Bo 18S; -en ST 263; Ansg 239; -an ST 263; -a
MP 2: 36; -omen KL 17; MP 2: 37; Bo 10.
hyrde: -a Bir 4: 113. hördhe: -in Lg 3: 243.
herþe, se fara hir|ie. herdhe: -a ST íkí ; -in GO
386; -en Lg 3: 265. herde RK l: (LRK) .«. 219.
heerde Su 16l), m. [lsl. hirftir] L. herde, när
berdhiu ok wlwin draglia ens tba liawcr hiordhiu
tappat GO 386. hyrdha älla fftgömara MP 2: 36. ban
bödh thon hirdha ower ga Al 1971. bidhir som troili
hyrdhe fore sinom farom Bo 100. jak iir godher hirde
Bir 4: 47. MP 1: 25, 2: 37. KL 17. Bo 10, 120, 188.
Bir 1: 204. Iv 253, 378. Al 1968, 1972, 1977. ST 263.
Lg 34, 3: 243, 265. Su 161. RK 1: (LRK) s. 219.
thou hälghe hyrdhen ansgarius Ansg 239. —
tjenstgosse,, dräng? than som jak kallade min son är
wor-dhin olydogher likare enoni hyrda (puero disculo), än
lydoghom son Bir 4: 113. Jfr fara-, fii-,
syina-hirþe, äfvensom hirdkir. — hirdha hus, n.
herdeboning, herdekoja. Bir 1: 204. — hirdha skilll
(hyrdha skiwl Bir 3: 352), n. herdeskjul,
herdekoja. fult hirda skiul Bir 1: 400. ib 3: 352.
hirþgarþer, m. L.
hirþinge (herþingi L. hyrdinge L.
hördinge L. hiordinge L.), m. [F«or. hiriingi] L.
herde. Bil 373.
hirdhir? m. [hl. hiriir] herde, faar vtan birdlio
MB 1: 420. Jfr hirjie.
hirdhis lös t (härdislös. härdi lös), adj. L.
liir]iiiian, m. L.
hirs (hers), m.? [Mht. hirs] milium, hirs. millium
hors LB 6 : 284.
hisna (hiisna. -adhe), v. hisna, häpna, rysa.
jak swa som hisiiadhe ok slionadlio at köt ok blodh
miild ok thräk vsul initnniskia åstundar swa lofwas
Bir 3: 327. tok ban til at hisna (terrore horribili
palpitaret) Pa 16. — opersonl. med dat. el. ack. togh
honom hiisna widher MD (S) 301.
hissande, n. vind! gudh so loff, i flnghe göth
hiss-andhe i dag, i foro aff BSII 5: 541 (1514).
hisset (hiissed), adv. [Dan. hissot. Skånemålet
hissed] der. ath wij skolo mistä baade her och
hiissedh HSB 20: 290 (1510, daniserande). Jfr llilzig.
hit, se hingat.
liita (-ar, -adhe), ?>. [JV. hita] 1) upphetta.
belägger han (0: skör lnsto) sköt allan kroppin och hita
brännö, och wptändo . . . kötit Ber 232. 2) varda
het. at j skulin damba och hita af wineno Ber 87. —
ref. hit,1S, upphettas, varda het. bildl. the som källo
waro wärmdos oc hitadlios Bir 4: 7. skynda mz alle
akt til gudh som thu älska astunda ok hitas ok
iingxlas (ad Christum r/uem diligis, tota mente
suspi-res.ferueas, anheles, anxieris) Ber 17. — Jfr heta, v.
llita, f. [lsl. hita] hetta, brånad, skörs lusta hita
wptändis af nakrom litloni tilfàllom Ber 232.
liiti (hyti MB 2: 344; -anom ST 14. hete
MB l: 73; -a MP 1: 66, 310; Lf K 199; Lg 674;
-an MB 1: 73; -anom MB 2: 357. hethi: -a MB
2: 118, 357. heette: -a RK 3: 3563), m. [/a/, hiti]
hetta, af solenna hita Bu 174. lius ok hiti skilias
äldre widh lughan Bil 81. sik wäria för . . . hita
ok ku Ida KS 40 (105, 43). hiti eller kyld MB 1:
236. ib 73, 108, 314. MP 1: 310. ST 14. Lg 674. MB
2: 118, 344, 357. RK 3: 3563. — bildl. brinner . . . j
giris heta MP 1: 66. mins guddoms hiti Bir 1: 55.
vptäud medh gudhelikx kärlekx hita VKR th. Su
201. tempradho oy i fastonne swatghsons heta Lf K
199. — feber, brenuo oc hitha LB 9: 105. PM 55.
— brånad, til moore skörs lusta hita Bir 3: 101.
— ifver, gabba thinom zolo. thz är thinom hita
Bo 136. är zelus liiti til at göra got ib. gladdis
mykyt af tholke iomfrunna åstundan oc hita KL 332.
— Jfr elds hiti.
Iiitna (hethna. heetna. -ar, -adhe), v. [hl.
hitna] 1) varda het, varda varm. folkit hethnade
j storom ho tha MB 2: 357. konungen drak manliga
got wiin, oc böriade hethna j skallan ib 188. tå hitna
thera blodh KS 55 (139, 59). — bildl. mit hiärta
hitnadho i mik Bo 232. ib 178. heetnar jak allir aff
gudhelika eldzsins bita Su 201. 2) glöda? halsin
(nänil. på fogeln Fenix) hitnar (af senare hand
ändradt till skiinj som gul Bil 306.
liitta (-ir, -te, -ter. impf. hite: -ez Bu 7),
v. [/si. liitta] L. 1) uppsöka, taga reda på, få
tag i. iak skall snart hitta them oc hängia thorn
bada twå Di 176. — hitta, finna, leta ok hitta . . .
gul ok selvor Bu 18. lät at hanom leta tel han
hitez ib 7. thor bitte ban thre telninga alna liögha
standa Lg 92. — abs. qiiirinus letar ok bitter Bil
113. — hitta, påträffa, med prep. a (up a), hitto
vpa hans liik RK 1 : 574. — finna, komma till.
med prep. a. hitto fulkompnelika a gudz rätta tro
MB 1: 178. — finna, befinna, vi hittom scrifwat
Bit 116. 2) träffa, nå. at wärlin skullo . . .
aff tholikt lifwerne ekke hittas Al 4002. — träffa,
råka. kombor tw sa långt vtaff sassen. til ot slot
som born beter . . . oc hittor ther didrik konung
Di 91. — med prep. a (up a), huru hafdho
stonn-in . ■ . bit oppa (attigisset) swa lärdhan Bir 3
408. 3) råka (att), hitto at skiwta cayn MB 1:
164. 4) uppfinna, han hitto först iärn smidlie oc
eersmidlio MB 1: 164. liitte göra först bokstawa ib
2. — liitta sik, befinna sig. nicholaus . . . hitte
sik som sol vpran ifwi brunnenom Pa 23. — refl.
hittas, 1) finnas, finnas till, vara. första
exoinp-lum hittes i siälcnuo Bu 185. hittas the thz huxa ok
segbia KS 6 (13, 6). MB 1: 102, 135 . 2) inträffa,
hända, thz hittis opta, at innan gul scrinum gömas
fatöko clute Bil 236. 3) befinnas, hittis piit. at
þat skal egli hardfäro plikt wära SD 1: 669 (1285,
gammal afskr.). hittes thz suä medh skiälum ok
äpte dömom KS 75 (185, 82). — liitta ater,
återfinna. näplika hittes askan ator KL 311. — hittas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
