- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
521

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - hundare ting ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lmndare thing’

521

Jníndrndhafalder

kirkia, /. L. — liundaris uiän, m. pl. L. —
hniidnris nämd, /. L. — liundaris nöt
(hunders-), n. nötkreatur som (till ett antal af fyra
årligen) lemnades af hela häradet ss skatt. BtFII 1: 317
(1413, nyare afskr.). — lllllldaris rätter, m. L.
häradets andel i böter. SJ) 5: 606 (1346). — lllllldaris
syn, /. L. — liundaris þing (hundaretz ting),
n. L. häradsting, a varo rätto liundaris tliinge SJJ KS
1: 66 (l40i). a satto hnndaretz tinge ib 32.1 (1404.
nyare afskr.). ib 336 (1404), 370 (1404), 536 (1406).

hundare thing, ». = liundaris thing. a satto
hundare th inge SJ) KS 1: 265 (i403).

|||||id hit (-beet), n.[Fgutn. hund hit] hunds bitande,
hundbett. dömdes . . . oleff oleffsson for sak til iij
m. for hund beot BtFII 1: 298 (1509). Jfr llUllda-,
hunds-bit.

huuder (honder: -omen Bo m. -ar), m. [Isl.
Iiundr] L. hund. hwat iir niiudra wärt j liuseno än
hundin älla kattin Bir 1: 141. liundin skal thiäna
lierran ok katthin frwnno GO ill. hundhir löpir om
hrödhith ok härin om liwith ib 177. hundher är hcnia
diärwastir ib 59. hema är hundir rikast ib 243. thz
är seent at taka hunda sidhan hiortin är lupin gynom
hy ib 756. thz skadha rakkan thz han leeker mz
huudum ih 197. frändher äru wslum wiirst saghdhe
räff til rödha hunda ib 1086. hwat giwor jak vm at
hundin göör ok bitlier lian mik ey ib 821. han lät
. . . hunda quli[ia Bu 101. hunda dragha . . . bäter
wädher än mannen MB 1: 80. latir hundir idhis
ey vpsta oc göö nar thiufuin kombir Ml’ 2 : 206.
thera ben laglio vj dagha for hunduin ok ramnum BU
449. kasta wt hans lik for hund oc rampn ib 473. riidh
oc sök mz hund oc hök MD 394. Di 14, 280. thu
skalt . . . sendo mik xl falkä oc xl hwndä the wäll
bette äre, then boszte liwnd skall liaffua ön toring
aff gwll ib 9. the . . . slogo theris liwnda lösä ib 14.
tw wilt lata tina hunda bita min biörn ib 108. hertogh
fräderik pläghadhe hunda Fr 55. the slogho thera
hunda ok loto them löpa ib 67. diäfwllin iir suasoin
hundir (canis venaticus) sloppin v bandom Bir 2: 34. koma
jämsköt diäfla j hunda liami a mot petri|ni Bil 103. Bu
137. skapadhe ban (djäfvulen) sik i ens swartz hwndz
liknilse Lg 3 : 690. — ss skymford. rendo han vndan
som en onder hund. oc lot falla sit banner nid Di 200.
saa tu huru then ondhc liundh vidcke velanson drap
hertogh nordungh ib 217. vtan jach far hcmpth pa tin
ondlia hwndh ib 218. tw onde hund oc mördare ib 80. ib
293. — Jfr fä-, gar|i-, liiorþ-, liälyitis-, ikorna-,
iniö-, okynnis-, vedhe-hnnder. — hunda bit

(-byt. -beth), n. hundbett, sår uppkommet af hunds
bitande, netzle hon . . . vrokor bort . . . hunda
beth LB 7: 69. liigx vid hwndabyt ib 11. lägx tz
vid hundabit ib 71. läker hunda bit ib 5: 81. ib 2:
40, 3: 63 , 74, 78, 4 : 351, 8: 50. Jfr hund-,
hundsbit. — llUllda blodll, n. hundblod. LB 7: 33.
— llUllda Augila, /. [ Äldre Dan. hundefluo. Jfr
Mht. hundsvliege, huntvliege] musca canina, hundfluga.
sände gudh offwir landit fiärdha plaghona, thz waro
. . . hunda flughur (hundsfliegen) ST 332. — hunda
lliiirta, ». hundhjärta, aff orenastom präst hulkin
som hawir hunda biärta Bir 2: 112. ib 114. — llUllda
hoper (-hooper: -hoop M 410.1), m. hop af
Ordbok.

hundar. Al 4103. — llUllda llOYlldll (-hwffwd),

k. hundhufrud. eth brent hundahwffwd LB 7 : 233.

— hnnda llär, m. här el. hop af hundar. Al 4107.

— hnnda ||||inder, m. hundmun. Bir 2: 244. —
hnnda pis (-piiss), ». hundurin. med liwnda piiss
LB 7: 193. — llUllda tall,/, hundland. GO 1070. —
llUllda lunga, /. hundtunga, cynoglossum officinale
Lin.? en örth är som hetlier hundatwnga LB 7: 4. ib
5, 293, 327. tagli hunda twnghas root oc siwd i vatn
ib 215. — taraxacum officinale Web.? lactuca
hunda-tnnga LB C: 284. — |||mila tungo rot (hwnda
twnga roott), /. rot af cynoglossum officinale? LB
7: 353. — llUllda öra, u. hundöra. Bir 2: 97. — h|inds
bit (hunzbit), n. [Isl. bundsbit. /■>;<)<.hunds bit]
= llUllda bit. hänna (nässlans) bladh stöt rensa
saar oc hoele hunzbit LB 5: 81. ban läker . . .
hunzbit ib. Jfr hund-, hunda-bit. — hundsliker
(hunzliker), adj. hundlik, af liundart. han (a: simon)
hafwir hunzlica (caninos) äugla: ok enga gudhlika
Lg 103. — hunds skill (hundz-), »». hundskinn.
mista hundz skinnit Bir 1: 141.

hundra]) (hundrath. hundrat. hundraþ L.
hundredt. hundraþa, hvilket eg. är gen. pl.
hwnd-rattä SD KS 1: 5 (i4oi). hunderdha ib 413 (i405).
hundraþe SD 5 : 478 (1345, nyare afskr.). hundradho
Bir 2: 72; ST 42l), n. num. [Isl. hundra}] L. hundra,
ss subst. eg. förenadt med följande subst, i gen.; oftast
dock i bruket närmande sig ett adj., då följande
substantivs kasus beror af ställningen i satsen, flughur
hundraþ riddara Bu 502. inöta . . . datan oc abyron
. . . oc mz thorn halffthridhia hundradlia främmärsta
manna MB 1: 404. thu atirgalt bonum hundradha for eot
Bir 3: 69. Bo 116. hundradha f.iar Ml’ 2: 152. liundradhä
mark SD 5: 160 (1343). hundrapa män ib 566 (1346). 011
stapar .. . mz hundra[i portvarjiom Bu 507. siu hundrap
ok famtighi ok tu aar ib 70. pusanda ok hundrapa arom
äpte vars härra pino ib 172. til hundraþa ok prittighi
arom äpte vars härra döp ib 189. thry hundradlia
aar Lg 69. döpte ther mera än hundradha tliusand
oc niotio tliusand folk Gr 314. tiwgliu hundrath bästa
FI 2035. tiwgliu hundrath pund Fr 3030. kom elder
. . . oc brände . . . halffthridhia hundradha män MB
1: 405. — i förening med ett följande ordinalt
räkneord. the vordbo pinte arom äpter gudz byrdh
fyra-hundradha oc vppa thridio arono oc siäxtionda
(fyra-hundrasextiotredje) Bil 913. arom epter gudz byrdh
tusanda fyrahundradha a sietta arena SD KS 1: 561
(1406). ib 56 (1401) o. s. v. — storhundrade,
etthundra-tjugo (ordets ursprungliga bemärkelse), i
stycketalsräkning. hundradh iärn, 120 stycken osmund. Jfr Falkman,
Om mått och vigt 1: 427 /. fore fyrahundrad iem DD
1 : 36 (1367). bergzgardh, som arliga läntar
sex-hundrat jern ib 113 (1464, afskr.). otta hundrat jern
ib. ib 3: 227 (1489). — stort hundradh vidh, 120
vedträn. ett stoort hundredt wodh SO 222. — llllildrads
tal (hundraztal), n. talet hundra, hundraztal är
fulkomit tal MP 2: 152.

hnudrndhafalder (n. hundradha falt Bo 116,
H7; Bir 3: 219. hwndrada falth LB 9: 96.
hundradha faalt Bo 116; Bir 3: 69. hundrafald
ib 4: (Dikt) 272. ack. pl. n. hundradha fald MP
l: 339; Bir 2: 20. hwndradafaal LfK 16. frf.

60

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0531.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free