- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
533

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - hvardagher ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvardagher

533

hvarghin

då. ey kom än landz thinghin älla radhstofwo daghin
hwar (placüum generale ubi) tlio magho höras Bir
1: 74. — hvar a, interrog. hvarjxi (jfr a 117).
i dir. frågesats, huar htixin ij swa stadhelika a
FI 893. Al 181. — hvar af, 1) interrog.
hvar-af pä grund hvaraf (jfr af 11). i dir. frågesats.
hwar aff scal jak thz vita Bil 892. 2) rel. a)
hvaraf i följd hvaraf (jfr af 11). judhano soaudes
konungxsins owinneliga makt oc otalighen almogha
tall, drogh[o] sin här them uaghot fiärro hwar
aff konungxsens män täss trüsteligaro vp foro mot
iherusalom MB 2 : 238. ib 287. Su 300. b)
hvaribland (jfr af 17). thz första hemanet . . . ther
j öffdhos alla hoklika konsther oc ämwäl alla
wärdzs-lika konsther huar aff oc philosophi oc andra dyra
mästara öffdo sina konsther Su 224. — hvar foro
(hwarföre. hwor fore FM 281 (i506). hwar
for Ber 167), 1) interrog. a) hvarför, för
hvilken orsak (jfr for I 12). i dir. frågesats, hwar foro
hiolt thu mz mik tha Mil 99. hwarföre äru fötherno
aat hans waghnom swa senfardugho MB 2: S3. ib
46. — hvar foro hvi, d. s. hwar före hwi förswara
thu tik Su 12. — i indir. frågesats, vmlradho tho
alle. hwar foro war herra lät thorn ther sampnas Lg
38. b) hvarför, för hvad (jfr for II 9). i indir.
frågesats, jak ey woeth hwar föro jak kan hänno
halla RK 3: 2480. 2) rel. hvarför, för
hvilken orsak, derför (jfr for I 12). konungh karl
mykit om riikith wogli hwar föro lian hor tordh tiil
marsk togh RK 3: 8. hwar föro (itaijue) giorde jwdei
storan skadha owir syna owenir MB 2: 194. ib 318.
SJ) KS 1: 317 (1404). FH 5: 59 (1471). FM 274 (1506), 281
(1506). Ber 167. Su 194, 201. Lg 3: 155. LfK 7, 45, 110. —
hval" i fra, rel. hvarifrån, aff vnguonom hwarifra
diäfiillin gaff andswar Bir 3: 198. — hvar illlie,
rel. hvari, j eth closter hwar june war en häloghor
abotho Lg 3: 326. — livar lllädll, 1) interrog.
hvarmed, i dir. frågesats, hwar mz hafwir iak thz
forthiänt ST 355 . 2) rel. hvaraf, atir bära ängin
sötma älla hpnagh. hwar mz the skullo framlcdhis
lifwa Bir 1: 257. — hvar til (hwars tyl),
interrog. hvartill, för hvad ändamål, i dir. frågesats.
huar til skolom vi längir äruodho Bir 3 : 407. •—
i indir. frågesats, sik . . . tala (för lata) i hogh
koma . . . hwar til hon gaff sik i kloster Ber 213.
ath hwar monnisko granth spörgies foro ok weth
. . . hwars tyl en är pliktoghor ok hwar til ekko
Gers Frest 59. — hvar Ulll (huar om), interrog.
hvaröfver, hvarför, i dir. frågesats, huar om syrgher
thu FI 592. — hvar li[) a, interrog. hvarpå, i dir.
frågesats. hwar thänkiom vi saliigha quiunor op a lv
4261. — hvar äptir (hwar äpter. hwar epter),
interrog. a) hvarefter,, hvartill, i dir. frågesats.
hwar epter torff mik tha langa It K 1: 2683. b)
hvarför, för hvad ändamål, i dir. frågesats, hwar
äpter war thu hingath fws Al 8894.

hvardagher, m. hvardag, tu par mässu clä[ie.
som presten scal hawa annat hwardagh oc annat til
högtiþes daghä SD 5 : 566 (1346). — hvardags altara
kHiþe (hwardax altarä claþe), n. altarkläde
som hvardagligen nyttjas, hwardax oc fastu altarä
cläpe SD 5: 564 (i346). — hvardags folk, n. [Jfr

Fnor. hversdagsfolk] menniskor med hvilka man
dagligen är tillsamman, daglig omgifning, huru tho skulu
styra sitt huardaghsfolk ok härskap KS 1 (2, l). —
li vardags härskap (huardax- KS 4o (io4, 43)),
n. hofstat som dagligen är tillstädes, ständig hofstat.
huru han mtl dygdolika sitt hvardaghs härskap halda
KS 12 (29, 13). ib 4o (io4, 43). — hvardags kliiþc
(huardagx eledre SJ 3io (U67)), n. pl. [Jfr lsl.
hversdagsklæii] L. hvardagskläder. SJ 340 (1467). Lg
3 : 377. — hvardags koster (hwer dags coster),
m. dagligt lefnadssätt! huru runit oc kostolikit lians
palacium war til hwer dags cost Bil 307. —
hvardags offer (hwar dagx offer), u. dagligt offer.
MB i: 4929. — hvardags sånger (hwardagx-),
m. daglig sång, sång som sjunges om hvardagarne.
magho the j större högtidhom längor framdragha
hög-tidhelika sangin, äu the göra j hwardagx saugcuom
Bir 5: 69. — hvardags sveii (hwardagx-), m.

tjenare som är dagligen tillstädes, hustjenare.
riik-liadho ban oc hiirklädde sina hwardagx sweua
(ver-naculos) MB l: lso. — hvardags tidhir
(hwardagx-), ,/’. pl. dagliga bönestunder, daglig gudstjenst.
j storom högtidhom . . . j hwardagx tidlioin . . . j
största högtidhom Bir 5: 66. — hvardags thiällisl
(hwar dagx-), f. daglig gudstjenst, hunt systrana
skulu sik haffua oc göra siin ämbitc . . . j hwar dagx
thiänist. oc j mindre högtidhom oc j storom Bir 5: 66.

hvardaghlika, adv. [Jfr lsl. hversdagliga]
dagligen. jnnan thz annat rwmit som östir visto gingo
allo prcstir hwardaglika in MB 1: (Cod. B) 488. thz
som ban skapadho i siäx daghuin, thz styrer hau
huar-daglilika (Cod. A hwar dagh daghlika 158) epter sill
wilia ib 543. gauge wt folkith huar daghlika (Cod. A
hwar dagh 322) a mar kin a ib 558. offras hwar
dagli-Iica (Cod. A hwar dagh daghlika 378) ä thz sama ib 561.

hvardaghliker, adj. [Jfr lsl. hvcrsdagligr]
daglig. äpter thy som nw balder kirkian hwardaghlika
tid ha hälikt MB 1: 497.

hvarf, ii. [/si. hvarf] hvarf, omgång, tå som
stadhsens arbete skal göras, ta må wärkemestareu
ingen broder tilsäya för än alla haffua gåugit hwart
sitt daxworke, och hwaruith är omkring kommit
TS 28. Jfr liiärn-, hiiirua-, sol-hvarf.

hvarghin (hvarghi L. hwarghen KL 225;
MB 1: 51; SJ 170 (1448). hwar gen Di 78, 150, 151,
152. hwarkin Iv 4952, 5(101, 5208. hwarken LfK
226. huarken lv 493.9. huärkin Bir 3 : 383. n.
hwarte KL 370; Bo 140. hwarce MB 1: 76, 94;
Fr 1124. huarce FI 150. huarkin ib 1247. hwatzske
Su 344. hwazske Bir 2 : 307. hwarghit KL 53.
Jfr hvarte, konj. gen. m. huarghins Bir 2: 93.
Iv 4964. huargens Bu 4. dat. m. hwarghom Bir
l: 46. hwargom (pl.!) lv aisi. ack. m. hwarghin
Bil 86. huarghin Iv 2744. f. huargha KS 55
(139, 59)), pron. indef. [7s/. hvårgi, hvàrgin] L.
ingen (af två), ingendera, utan förening med subst.
hwarghin hafdho äinno at giälda Bil 264. tho värö
badho stolt ok rika huarghin vilde for annan vika
Iv 725. Di 150, 151, 152. är then lof värdhir ther
hwarto bristir Bo 140. Iv 727, 4952, 5208. MB 1: 94.
Bir 2: 307. Su 344. huarce är glat vtan annath seer
FI 150. äst thu komiu hor foro swik? . . . äller äst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free