- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
536

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - hvashet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvashet

B3G

livat

kniffwa äro slio ok warda aldrig hwasso MD (S) 222.
mz liwassom (tinto stoniini Bil 370. Bir 2: 3. mz huafisom
nafwor ib 5. tho bitarlico hwassasto thorn in Bo 195. eth
högth bärgli, hwilkit mykyt biigth oc hwast war Lg
3: 652. ä thäs höghro hon opp kom thiis hwassare
wart bärghet, swa at hemia föther alla söndhor
riff-nadlio ib. 2) sharp, genomträngande, iak bawir
hwassare syn Bir 1: 213. LB 5: 80. sinap gör man
hwast wit (sensus exacuit) ib 4: 344. ib 2: 50. 3)
genomträngande, stormande, häftig, i eno hwasso
wädhro MB 1: 186. 4) ifrig, een hwas kättare
Bil 641. gör mannen . . . hwassan j gudhz thiiinist
Ber 88. 5) asper, sträf, för känseln, päl som är
hwast at tola MB 1: (Cod. B) 489. hwassasta
haar-cliidhe KL 334. hoas clädlio MP 1: 20. kumingxens
gardhcr lustas af blötum klädhum än christi kirkia
af liwassom ok ödhmiwkom Ber 28. letar biit andra
yrt nakat huassa Bir 3: 118. Lg 46. — för smaken.
hwassa brödbit KL 42. lithot swart brödh, aldra
hnassast Lg 3: 401. hwast oc kält är watnit, wtan thz
siwdz Bir 4: 63. thera gärninga frukt äru onyttelica
oc sura ok hwassa at äta MP 2: 191. — skarp,
sur. wm tw wilth thz hwast ha|fwa LB 9: 107. i
hwasso ätikkio Or 277. 6) ojämn, oländig, aat
mykyt vilsamum vägh. myrkau oc skoghughan. hwassan
ok obyggelican Bo 13. til ena andra ökn, mykyt
hwassa Lg 3 : 388. 7) svär, besvärlig, mädh ingho
formagliom vi göra diäflenom huassare sorgha värkä
MP 1: 45. var ängxins värkir huassare ib 117. tho
thing som hardli oc hwas ärw j rcghlona VKR 63. ib
10. Bir 4: 16. 8) skarp, sträng, barsk, han war
huas (rättadt från hardher) j prädikan Bil 659. swa
som kämpe, hulkin som är rädhelikin ok starkir
ok hwas Bir 1: 200. mz liwassom ordhom Lg 3:
198. ib 287. rädde mik mz wredhe syn oc hwasse
röst KL 290. 9) ? tho ära bradha hwas som pläga
kransas MD (S) 221. — Jfr ftllhvas.

llVasllCt, f. 1) hvasshel, skärpa, det som är
hvasst. diursins swärdh oc hiiashet (det scm på djuret
är hvasst) skat äntighia böghias älla ingaa j diursins
hiärta Bir 2: 5. iak skal opp stigha a bärgxsens
hwashet (det hvassa el. af hvassa ställen uppfylda
berget) Lg 3: 652. 2) sträfhet. för smaken, aff
brödzsons huashct oc hårdhet sarghadis hon jnwortes
i mwnnon Lg 3: 401. 3) skärpa, stränghet, mz
qwemmeliko hwashet näpsas Bir 5: 8.

llvaslekor, m. [Isl. hvasslcikr] hvasshel, sträfhet.
för känseln, ey g i ta tholt swa storan hwaslek KL
334.

ltv.islika (hwassolika), adv. [Isl. hvassliga]
1) ifrigt, häftigt, girnas kötit hwassolika mot
andanom Ber 231. 2) skarpt, strängt, prcdikadho
liuas-lika Lg 659. iak . . . affuite thorn huassolica Bir 3:
57. ib 89.

livaslikhet (hwasselikhet), /. 1) hvasshel,
skrnflighet, hårdhet, hardha golfsins huassolikhet Bir
3: 281. 2) austeritas, stränghet, pawin milladhe
them roglonna hwaslikhet Bir 1: 361. at hon taki
nakra hwasselikhet j klädhabonadh ib 3 : 208. 3)
svårhet, vidrighet, bitterhet, atirgömdo thik swa storan
fatikdom, smälikhet oc hwaslikhet (asperitatem) Bo 35.

pinonna hwasselikhet ib 108. sorghinna hwasselikhet
Bir 4: (Dikt) 264.

hval (hwatt RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 275,
282. hwath MB 1: lio, 112, 241; Al 9936. hwadh
Lg 3: 61, 371; Di 263), adv. neh konj. [ hl. livat.
samma ord som livat, n. af pron. hvar] L. 1)
huru. i dir. frågesats el. utrop, hwat west tw thz
Lg 3: 28. ib 61. hwat aluorlica oc viislica hon swepte
hans spädlio liini Bo 5. a hwat rädhclikit skat idhir
vsloin än thätta howdhit oppenbaras ib 195. o hwat
gärna hon han söfdhe ib 5. o hwat säl iak ware Su

13. o hwat wndhorsam iir kärlokxsins makt ib 14. Ber
212. Su 12. MB 2. 174. huat iak ville thz nöduger lata
RK 1: 306. — i indir. frågesats, skodha oc äiiiuäl hwat
blidholica varfrw gangir fore oc thiänar Bo 60. ib 5, 152.
2) hvarför, i dir. frågesats, hwat (guid) höghfärdhas
thu Bo 42, 124. Su 170. 3) månne, i dir. frågesats.
hwat (numquid) iir jac nakar jwdhe MB 2 : 379. — livat
. . . älla, månne . . . eller, vm fadhir oc niodbir
gafwin sina dottir nakrom vngom man ok jomfrwn vilde
haua ban ok vngo mannin atspordhir suaradho ey huat
hällir han ville haua jomfruna älla ey huat vare
jomfrun fäst älla ey (utrum esset virgo desponsata vel
non) Bir 2: 136. — hvat hälder . . . älla, d. s. huat
hällir (utrum) var thässa helsonna makt aff ersins styrk
älla (aut) aff ormsins likiiilso älla (aut) aff moisi
godhlek älla (seu) aff lönlike gudz dygdli Bir 2: 113.
hwat heller wiltw fylgia mik eller wara konung attilia
frilla Di 169. hwat hällir hawir thu stadhgat i thino
hiärta thiäna mik . . . ällir wtualde thu äpte manga
pinor af ränas thässa blomstrandis lifwouo Gr 274.
hwat nil burdlie hällir lians siäl j mina värio takas
älla oc j thina liändir gifwas Bir 3: 264. — hvat
eigh, månne icke. i frågor på hvilka väntas
jakande svar. hwat ey (numquid non) spillis thz ok
forfars som osköniogbom oc othäkkom gifs Bo 153.
j hulko hiiso borran forsmas ok trällin bedhras hwat
ey är thz ohöuislikit ok omanlikit Bir 1: 121. KL 111,
112, 124, 138 o. s. v. Bo 14. Lg 824. Ber 57, 208. Su 13,

14, 30. 92. — månne väl. i frågor som innebära en
ovisshet el. på hvilka väntas ett nekande svar. hwat
ey son min giordho iak thik nakat at mono Bo 26.
hwat oy äst thu störro ok möre man än var fadhir
abraham ib 153. hwat mi||lde oy varfrw läggia thz
nidhir. ther thz var väl beuarat ib 3. hwat ey
(numquid) är thz höuislikit. at mannin äruodha af
morgli-nenom ok til quällin ok hustrvn vpnötir j enue
stund alt thz som saman sankat war Bir 1: 121. hwat
oy tilbör swa ib 120. Bo 9, 42. Gr 291. Bir 1: 352, 3: 194.
4) om, huruvida, i indir. frågesats, eigh vir]ier iak huat
allo þine guþa äru vrcþo Bu 504. Ber 249. Su 195. IH 136. —
hvat .. . älla, om . .. eller, til thäs iak prüwar hwath
i Urin falsara eller sanninda män MB 1: 241. iäwghir
. . . hwat han sculde bortgå allas ey KL 43. for thy
at hon ey vndirstar hwat hon skal koma til huilo
äptir ronsilsin älla vm hon är fordömd Bir 2: 20.
SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). Bil 126. Bir 3: 419.
RK 2: 8881-2. Su 297. Lg 3: 371. — hvat hälder
. . . älla, d. s. tha rnaga i so hwat heller jak är
dwcrg eller man Di 60. at spöria, om the barn som
tha hafdho warith föd, hwath hälder tho hafdho
hafft fulkomen krapt oc mägliin at styra sik eller ey

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free