- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
546

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - häfþa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hiifþa

546

hiighna

åkoma war häfd ok handawerk (som vi ej skola taga
i besittning och bruka) KS 61 (151, 66). meth swa längdh
oc brcdh som gambla häfdhin wt visar SD AS 2:
114 (1409). SJ 109 (1441). 2) häfdvunnen rätt. att
the m&ghe ee niutta theros gambla häffdh af the lappar,
som ther boo och byggia, huilkett theres gambla
för-eldrer och tilforende hafft haffua BSH 29 : 32 (1498,
nyare ifskr.). — Jfr ålder-, furu-, gUjisiria-,
iorj)-, lag-li-, laglia-, omiiinis-liiif|i. — hiifþa
eþer, m. L. — hiif|ia mal, n. L. — hiifdlia
skipte (hafdhe-. hefdaskipfte. hefdaskipftä),

n. [Fnor. hefftaskipti] 1) fördelning af rätten att
innehafva och bruka egendom, för viss tid gjord [-fördel-ning]af-] {+fördel-
ning]af+} egendom, quod castrum lithosie . .. fijholm ot
thiust . . . titulo divisionis dicte hefdaskipftæ
us-que ad quinque aunos integros a data presencium
numeraudos, nobis duci erico et nostris heredibus
codere debeant pacifice et quiete SO 3: 228 (1315,
nyare afskr.). simili divisiono dicta befdaskipfte ib.
2) jordbyte som afser endast brukanderätten (icke
eganderätten), iak . . . hafuor vndt ok tilsagt . . .
gunar gylto mitt gooz . . . till rätt häfdhc skipte,
swa längo som oss badhom at nögier, för thot goos
som han i wärando hawer SD NS 1: 228 (1403, nyare
afskr.). til hulkins laghu ok häfdeskiptc mere wisso
ib. wi . . . kennoms oss hafwa giort eeth
hefdha-skifte meth . . . honeko bekmanne swa ath wi hafwa
lakt hanom ok hans dotter . . . een gaardh i
skäresta-dha sokn . . . foro en gaardh i myrasio, swa länge
som oss ok them atnögher ib 2: 174 (1409). Fil 1: 46
(1477, nyare afskr.).

llSifþa (-ar, -aþer), v. [lsl. hefia] L. (på
orättmätigt sätt) sätta sig i besittning af. at kunungur medh
sitt wald taki ey älla hilfdi sina vndidåna godhs KS
73 (180, 80). huar som taker älla häfda annars godhs mote
almoghans wilia, thz är rån älla tiufnadhr ib. —
genom (orättmätigt) innehafvande förhålla eller
undanhålla. som them (godsen) her til vndan krononna
skat hefdhat oc hollet hawa BSII 2 : 46 (1397). thet
thenne gods och torp . . . wåro härodz jordh . . .
och olaghlika häfdat från häredheno ib 65 (1399, nyare
afskr.). thot var härndzsins almenninge oc
olaghlika hefdhat fran häradheno vnder wrota clostor i
frelse ib 66 (1399). at hon hafdhe than forscrefna
större gardhin . . . for klostreno häfdhat oc hindrat
i swa lan gån tima SD NS 2: 236 (1409). — Jfr af-,
for-, lagh-liiifþa.

liiifjpaii, /. L.

]mila (hävia: vphävia KS 62 (i56, 68).
häf-wia: vp häfwia Bil 86i. pres. -er. impf. hof.
hooff MD 189. part. pret. hävln), v. [Isl. hefja] L.
1) höja, lyfta, häfva, se lliifla Sik. 2) börja.
han hoff (började berätta) sith äuintyr Iv 78. —
part. pret. lliivill, svullen, är modren häffwen LB
7: 29. — lliifla sik, 1) höja sig, lyfta sig. hans
hiärta . . . häfuir sik ok hoppar Bil 652. 2)
börja, ther hoff sik tha en digher ofridh RK 1:
423». — lliifla nidlier, kasta ned. hoff han nidor
wnder sik RK 1: 3854. — lliifla up, 1) lyfta
upp, höja. hoff han vp sina hand KL 56. 2)
börja tala, upphäfva sin röst. hoff vp mz höghe
röst ... ok sagdhe Gr 323. MD 189. hoff han wp oc

las tässin ordh Su 263. — Jfr lip lliifla. — lliifla
sik up, 1) lyfta sig upp, höja sig, stiga, thin
ande häfwer sik thäs höghra vp at thäukia aa gudh
Ber 246. tha modren heffuir sig swa op i quinnona
LB 7: 31. häffuir modren sig op ib. ath hon (o:
modren) häffuir sigh op moth hiertat ib. 2) börja.
tha hoff sik athor wp eth kiiff RK 1: 4158. — Jfr
upllüfla sik. — lliifla ut, kasta ut. häffuin wt
tha bausatta nistuna AS 60.

lliifla? (-adhe, -adher), v. sätta sig i besittning
af. kaytalabone gingo ofuer the fornempda ramorke jn
wppa kutala boanna eghit oc häfniädho (för
häfu-iädho? annan hds. har häfwiädhej met räto välde
thet som thöm war gifuit til rätä kununx täkta
gerdh, oc thera foräldrä hafdho hona fore thöm
häfuiät (för bäfuiät? annan hds. har häfwiät) oc
farit Fil 2: 7 (1374, nyare afskr.). Jfr hafnillg,

liara.
lliifli, m. L.
]läft, se lliipt.
lliifla, v. se liiipta.
häfta, /. se liiipta.
häfte, se liiipte.
häftilse, se hiiptilse.
llägbäl’, n. häggbär. LB 10: 6.
Ilägger, m. [Isl. heggr] hägg, prunus padus
Lin.? — hiiggia barker (hägge-), m. bark af
prunus padus? tagha häggo bark oc siwda lyctan LB
7: 319.

hiigha, v. Jfr mishiigha.
llügh|ja (-ar), v. [Sv. dial. hägda. N. hegda.
Jfr Isl. hegia] eg. genom stängsel freda, skydda;
spara. abs. rikar ärwfar ok quiþer at liäghja Bu 153.
— med dat. ban radher ey älla hägdhar päningenum
sik til gagn älla hedhor Bil 965. — Jfr forlliighjia.
häghdhail, f. [Jfr lsl. hegtfan] skydd. Bir 5: 130.
hiiglier, m. [Jfr Isl. hegri] häger, thz är onth
at binda hägher i mees GO 49. ä hwarth häghrin
flygher tha fölgher bonum stiärtin ib 50. — lläglira
hiärta (-hyertha), n. hägerhjärta, hägrahyertha
sudhit j watn LB 2: 58.

Ilägllll (häghen), /. 1) inhägnad, inhägnadt
område, buruledhis the sculu vtan clostersins hägn
ellir til landzherrana wt fara VKR 5. 2) hägn,
skydd, gudh som henne ... i sin eigen hägn ok föresyn
tagit Lg 3: 552. anamoin vi for:da naadhandals clostre
. . . j wara konungxligha hägn, boskärm ok
syndher-ligha forswar Fil 3: 124 (1448). tho fatighe brödhor i
crononäs häghen och beskerm äro BSH 5: 540 (1514).
SD NS 1: 381 (1404, gammal afskr.), 2: 93 (1409).
Bir 5: 110, 112. VM 1, 38. RK 1: (Yngre red. af
LRK) s. 282. — Jfr forhiighii. — hiighna
sko-glier, m. L.

hiighna (hängna: -as (handskriftens läsart enl.
uppgift af Br. C. af Petersens; tryckta uppl. har
hägnas j GO 377. hänghna RK 3: 1788. -ar,
-adher), v. [lsl. hcgna] L. 1) genom stängsel
freda, hägna, ther groor som hängnas GO 377. — (?)
at wi . . . hafwom . . . affhent os oc wara arfua eu
gardh . . . holehin minna hustrv modher orfdho epthe
marcus boosson oc en del hegnaat SI) NS 2: 12
(1408). — rfstänga. äghna häller hägna heller för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0556.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free