- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
568

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - häver ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

häver

5fi8

liöghboriii

en kappa äller liätta aff twädoblath skin äller lädhor
swa ath hon räkker nidher affwer axlana PM 13.
oppa hofdheno tha hafujn (nämt. bröderne) ena graa
hette aff klädho ellir wffllhmal medh enom stakkutom
strwt I ’KR 12. alle prästene oc brödrenc magho
hafua ... en kiighul af graa watmale oc hättan
wari siimadh vidh kughulin ib 70. ffocarij sculu ekke
hafua kufla vtan mantolin vtan ofnir kiortelin huilkom
vari hettan tilsömath som andro roenlifuis män ib
3. naar the ärfuodha läggin aff mantolin oc hafujn
for han hettona tlier til skipadha som the aff sancti
benardi oc benodictj ordin ib. t.il wiilhirkonnilso tekn
hafujn (nämt. stechirhws quinnorj skaplara vtan hetto
ib. ib 23, 43, SO. ]Iir 4: 24. 101. KL 81. — bildl. han
haffwer en dywpa hettho i hryst.li radh BSII fi: 20
(1504). — Jfr bingh-, malma-, ]iriista-,
skarla-kaus-liiitta. — liiitto hrödlier (hetto-), m. pl.
hällebröder, fetnliebröder. höriado lliii i stokholmo et
selskap, oc thet, kalladhis hettohrlldher OB 212. Jfr
fetlllia. — liiitto kliilMie, ». klädning med
rid-fogad mössa! elli hättoklädho aff kvmist SD KS 1:
594 (1406).

häver, adj. [lsl. hæfr] dugtig, han vart häffuer
inader Ml) 318.

hitvilse, n. pl.? srnllnad. tz horttagor then
lieff-uilse LB 7: 29. ib 246.

häzla (hädzla), f. [Jfr lsl. lieita i hem. lofva]
L. löfte, på löfte grundad gåfva till kyrkligt
ändamål? ath . . . herra nielis ärkebiscop j vpsala
... a sinne kirkio viigna aff ola|fs hädzloo ok lös th
(för löfth) sancte olaffue giordc när edlier ok ränta
lo ff mule for hans hedher oc högtydolieana dyrkan
jnnan varth riko eller vtlian ökande oc wthiudamlho
(för wthuidandhe) som honom synes nyttog wara lnaa
skikka oc radha (de rotis beati olauj regis et
mar-tyris gloriosi, vobiscum prouenientibus, pro ipsius
honore et celebriari cultu infra regnnm nostrum rel
extra ampliando, prout sibi videintur expediens, ordinet
et disponat) SD 3: 132 (öfvers.).

llö (höö), n. [lsl. hey] L. hö. SD 4: 465 (1335,
nyare afskr.), 5 : 375 (1344, nyare afskr.). eet, las hö
BSII 1: 196 (1387). räfsadlio höö Ansg 247. brände
thot hiiüdli alt i asko ib. tliok lit.ith aff höö Bo
(Cod. B) 344. vppa höllo ib. Al 9325. viisnadhir som
hö MP 2 : 260.

llöhol, adj. behäftad med bråck? iin ball är
mwsk-ögdhov öller kroplyttor ollor höbnl (si gibbus, si
lippus, si albuginem habens in ontlo, si jugevi
sca-biem, si. impetiginem in corpore, vel herniosus) MB
1: 370.

llöhos (hö boos), n. höboss, boss af hö, groft
hö (som ratas af boskapen), war thor jiita äller
krubba bygdh huar asnano atö w oc thor war vti litit
af hö boos som annat stalz wrak b nast oc groft som
diurimim ofuer lop thor hafdho iitit w Lg 46.

hölty» (-dös. höödöss BSll 5: 4os (mo)),/.?
höstack, boteck[t]e . . . hödösen med wat ocledo BSll
5: 155 (1507). ib 405 (l510).
hiifang, n. L.
höfjia, se liof|ia.

llöfdlie? n.? [Jfr llOVU|l] upphof, ursprung1 —

llöfdhis ålder (höfdes-), m. ursprungslid,
begynnelse? thes mera huatna skils aff höfdes åldri, thes
mera thz fördärvas KS 7 (17, 8).

liöf|iingo (hofdinge Lg 3: 526. hoifdinge Lf K
236, 239; -a ib 237. hofthingc: -anom KL 75.
hyfþinge: -in ib 184. hyfdhinge: -a Bo 58, 72;
-ane ib is2. sing. oblik kas. höfdinga.
höfdh-ingia MB 1: 384, 385. höffdliingia ib 227, 339.
pl. -ar. -iar: höfdhingia MB 1: 3ss, 385;
höffdliingia ib 291; Lg 34. dat. höfdhingiom MB 1:
383), m. [lsl. höfiingi] L. princeps, höfding, förste.
fangaþo . . . kiiiiugon af bene[m]arin ok hans son.
matugho quinnona. ok andra flere höf[iinga Bu 177.
bögbborcn böffdbingo erik . . . swerikos danmarks
noriges rika konunger BSII 2: 35 (1396). ens landz
höft.hingc KL 75. potriis war . . . apostolorum
höfdhingo Bil 110. war höfdhinge oc hortoghe ower
sina släkt MB 1: 290. 11111 styrilse kunuuga ok
höfdinga KS 1 (l, 1). girughe ok odygbdelike k 1111
-unga ok höfdinga ib 29 (74 , 32). af enom
gir-11 gli0111 ok oriittom höfdinga ib 30 (76, 32). ib 1 (2,
l), 5 (12, 6) o. s. v. Bo 58, 72. MB 1: 227, 291,
383, 384, 385. ber vlff lagman ok hofdinge ouer alt
närikä hälädhe Lg 3: 526. ey skal thu banna thinom
höffdliingia (principi) MB 1: 339. the oniildo
hyfdli-ingane (principes) oc pliarisei Bo 182. ib 195. lät
ban (llerodes) sampna alla höffdliingia (principes
sa-cerdntum) saman Lg 34. een höf[iinge (tribnnus) baþ
at hans hustru matta fa seo ban KL 1S4. o sancte
stephano, iak sor tik wara en storan höffdinga när
thinom gudhi Lg 294. figli . . . seo mörkrenna
boffd-ingo LfK 236. ib 239. saagh hon hoiuitis lioffdinga
luciferum ib 237. wrodbinna höffdhinge Bir 4: 76.
tlienna bygninganna höffdinga (föreståndare) ib. Jfr
iliiiila-, (liir|iuiigs-, härads-, liögli väld is-, lands-,
priista-höf|iinge. — höfdhiuga barn, ».
hqf-dingsbam. KS 51 (i29, 55). höfdhiuga domber
(höfdhingia domber), m. [/.?/. höffingjaddmr]
höf-dingerülde, herravälde, makt. wars herra höfdhingia
doinbor ower alla män MB 1: 473. — höfdhiuga
ilöiiie, n. 1) = höfdhiiiga domber. Bir 1:
256. MB 2 : 246, 308. 2) höfdingedöme, område
öfver hvilket någon är höfding. Bir 3: 75. — |löf||
ll-illga lös, adj. [lsl. höfàingjalauss] utan höfding.
rikit war höffdinga lOsth Di 281.

liöfdhiiigor, ?». L. = höfdhinge. huru
kon-unghir älla höfdhinghir skal styra laiidli älla almogha
KS Fragm. 14. haua kunung älla bilfding enwaldughan
KS 9 (22, 10). Al 7994. — llöfdllings inan, m. man
som tillhör en höfdings omgifning, hofman. KS 42
(109, 45).

höflika, se hiivelika.
hiilliker, se liöveliker.

högöra (höö-), ». göra hö, ansa slaget och till
torkning utbredt hö. fan jak thor en jöus nilosson
landboo . . . som höögiordo FII 7: 56 (1476?).

höghaltare, ». högaltare, högaltaret j aho
dom-kirkio FII G: 20 (1449). Jfr högha altare.

höghborin (höghboren. höyboren.
hog-borin:-bornom Bir 5: 109. höghburin), adj.
liögboren, högättad, allom scal gifuas liika godh
pro-uenta höghbornom som laaghhornom fatigliom som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0578.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free