Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - höghborinhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liöghborinhet
5G9
liöglielikn
rikom VKR 16. Bir 4: 3G. höghbornom qvinnom ib 3:
206. swa mykyt rikaro ok höghbomaro th v äst swa
mykyt hardhare rckinskap kräffs aff thik ib 2: 283.
thu äst höghborin aff godho iiät Al 10493.
fatigh-niau högliburin är laghir i hedher GO 378. läten
siwiikä idhrä wredä, som j haffuin til then vnga
hcrrin och högboruä Va 17. o huru hSgburnir män
pät äru hälst SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). Ber
292. aff hogbornom förstom konungom oc rikissons
raadb j swcriko Bir 5: 109. höghborins (illustris)
herra konungzins i sworighe drodhsätte SD G: 168
(öfvers, i vidim. fr. 1441). idher hüghburnan herra
oc första herra albrict . . . swoya oc göta konung
hel som wi BSII 1: 187 (1386). höghborcn höffdhingo
orik mädh gudz nadh swcrikes danmarlcs noriges rika
konungor . . . oc höghborcn förstinna . . . drotning
margarota ib 2: 35 (1396). höghburcns herra oc första
mins herra konung erikx dombafuande SD NS 1: 9
(1401). ib 14 (1401), 400 (1405) o. s. v. EG 67. erligh
och höyboren furstha och strongho riddhare her
swantho nigelsson sweriges rikes forstandaro BSII 5:
197 (1507).
liöghborinliet (högborenhet), /. högborenhet.
ss lilel. idors naadis högborenhet FM 97 (1497-1501).
högllbälde (-bälle MP 1: 284; Bir 1: 339, 2 : 70, 3:
258. högbälle ib 4: 53 , 54. högbelle MP 2: 260;
Bir 4: 80; MD (S) 243; RK 1: (Yngre red. af LRK)
s. 283),/. och n. (Bir 4: 53, 54; Il K 1: (Yngre red. af
LRK) s. 283) pompa, härlighet, 3tåt, prakt, merkes
ther mz (med guldkronan) stortt konwngx högbelle II K
1: (Yngre red. af LRK) s. 283. — vanl. i /adlande
mening: prål, skryt, högfärd, hwar iir thin höghbällo
ok thina dyro hästa Bir 1: 339. för än thossa
värld-inna högbelle är forsmadh MP 2: 2G0. världinna
högli-filrdh oc höghbällo Bir 2: 70. ib 3: 258, 4 : 53, 54, 80.
höghbällo af licainans fiigrindh ok störk oc rikedomuin
MP 1: 284. draghor honom (konungen) . . . offuor
land och slot til högbollo MD (S) 243. — gen. med
adj. bem. prålande, öfverdådig, göra tholik
högfärdh-ogh ok höglibällis thing Bir 3: 135.
höglibyrdhelikhet (högbyrdelcghet.
liög-bördlegheth. högbördlegheet), /. högborenhet.
ss titel, som edher högbördlcgheth oc well botänckic
kan BSII 5: 75 (l506, till riksföreståndaren), oder
herredömö och högbördlegheet ib. hermcd oder
högbyr-delcghot thon alzinektog gudh befalandos ib.
liöghbyrdhoghet (högbördiglieet), /. =
llöghbyrdhelikhet. tala wiidh edra bögbördighoet
BSII 5: 75 (1506, till riksföreståndaren).
bögllþ (högþ. höght MP 1: 272; Bir 3: 336, 435, 442,
4: (Dikt) 247; ST 26; Al 5051. högt Lg 636; Su 249;
Lf K 215. högth Lg 3: 136, 152, 398. hökt MP 1: 50,
272; Gr (Cod. D) 365; Su 44, 63; Lg 3: 387. högh KS 85
(20s, 93). hödh 11K 3: 613. -ir), /. [Ar. liøgd. Jfr Isl.
hæit] 1) höjd, utsträckning uppåt, hans hügdh
liingdh-cn oc broddin waaro all lika MB 2: 367. tha iir thinna
siäl vidhlokir tliolkir som himilsins oc högdhin oy
oiämpn Bo 78. flög[io nipar at eno siaxtighi alna högþ Bu
168. 2) höjd (i motsats till djup), riktning uppåt,
ofvan marken rarande rymd, högre del af
luftkretsen. en ändo af thcm twem wäghomen bare sik rät
nidhir j nidhirsta ok annor vp j hügdona (tendebat
Ordbok.
sursum) Bir 1: 214. rökilso röker vpfar j hökt MP
1: 50. vpuändhe thit iinlito j hökt ib 272. rät vpp
thit hierta j höght ib. hulko som . . . hauando spiwt
j bandoin halla them op j höght Bir 3: 336. käldo
watnom vpspringandom j höght ib 4: (Dikt) 247.
ib 3: 435, 442. ST 26. Al 5051. saagll op i högth
cpthc honom Lg 3: 136. loot konungän han vp
hängia j hökt Gr (Cod. D) 365. ömin scc aff
högdli-inno hua hans vnga vil skadha Bir 3: 222. —
(himmelens) höjd, Guds och de salige andarnes boning.
gudh fadhir j himerikis högdh MP 1: 3. ib 24. vm
dominicus fore nidhir af hymorikis hügdh Bir 1; 357.
til the höghdhina ther ängin gitir begripit ändan j
guddomsins valde ib 2: 268. ära wari gudhi j
luighdh-inno Lg 69. VNB 2. 3) höjd, högt belägen mark.
the liaua dighran förmon, å mera höglid äru stadda KS
84 (206, 92). ib 85 (208, 93). 4) det öfversta (af något),
topp, spets, nar thu kombir j träsins högdh Bir 1;
270. lians (stegens) högdh (cacumen) hannadhc himillin
Ber 143. bärgauua högdhor Su 40, 164 . 5)
ofvan-våning, loft. lat raab männcno vpstigha j sit loffte
älla högdhona j sino huse MB 2: 6. con fyrepiil kom
i hödh (i slottets öfversta del) ther füro the oppe
waaro kommo i nödh RK 3: 613. 6) i
förbindelsen: up i bögdh, med hög röst, högt. Jfr Aasen, Norsk
Ordb. hogd, bem. 5. thontidh thu thzta talade wp j
högt Lg 636. ropa op i hökt Su 44. ib 63, 249. Lf K
215. tywtha op i högth Lg 3: 152. ib 387, 398. lo vpj
högth JP 10. — Jfr biiirgs liöghdh.
llöghe, /. ? [Mnt. hogo] höjd, utsträckning uppåt.
hundradha fampna hafuer ban (0: mwr) til högbo
FI 973. (höghina MP 2: 149 iir sannolikt en
miss-skrifning; sammanhanget fordrar ett ord med
betydelsen: jordagods, gård, Lat. villa, nyss förut
återgifvet med by.)
höghelika (höghelieha VKR ie, 19,33.
höghe-ligha RK 3: 895. högheliga MB 2: 327.
högeliga ib 284; Di 198. höghölika ST 97.
högh-lika KS 71 (174, 77). höglikä Va 17. hofflig
FM 215 (1501)), adv. [Jfr Isl. håliga] 1) högt,
swa höghelica vpfara Bo 254. vp lypte min son mina
siäl . . . högholikare allom androm Bir 1: 23. iak sit.il’
höghelika ib 89. 2) högeligen, i hög grad, mycket.
som i]iär myok högholikä varjiiipc SD 5 : 636 (1347).
höghelika warna vm rikosins wärio ok fiisto KS 74 (182,
8l). ib 71 (174, 77). thetta är thorn höghelieha forbudhit
VKR 16. ib 19, 33. ST 97. Va 17. FM 215 (1504). at
huars ecns hälga mans sinne oc wndirstandilso mykit
höghelika (för högholikare) owergaar hwars öns wisasta
mästara wndirstandilso än mästaranna wndirstandilso
owergaar hwars ecns olärda oc fakunnoga manz
wmlir-standilse Su 270. liüghelikast godher Ber 15. är renlikin
höghelicast baliande (summe studendum est munditiæ)
Bir 2: 106. godho kronas höghelika (sublimius) ib 1:
261. ib 2: 38, 68. han vt rönte högoliga sin wisdom
(mngnifice . . . sapientiam tractabat) MB 2: 284. aktliar
thz högolikast (förnämligast; orig. har dock non
quidem, hvilket kanske af öfversättaren blifvit orätt
läst) j tässe book, tliem at lära, swa som fakwnnoglia
Su 2. — mycket, ifrigt, innerligt, thz är thz iak
höghelika bidher Al 3118. Ber 286. takkado hanum
högeliga Di 198. hügholiga gliidhiandis MB 2: 327.
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
