Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - höghfärþ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liöghfárf)
571
liöghmäktogher
nidcr RK 1: 1268. ib 1898. högha altarit Bir 4: 83, S4.
Jfr höghaltare samt thz högha altarit under
högher. — högha kur (högekor), m. högkor.
hwäluith oc högekoron RK 2: 7340. Jfr högllkor.
höglifär]i (hoghfärdh Lg 3: 192. hogfärdh
Bir 4: so. hogli färpe ib (Av/) 180. hogfarþe
ib i8i. höghfärfe (för -farþej ib lso. höffarþe
ib 179), /. [Mnt. hochvart] 1) högfärd,
öfvermod. höghfärdhin är alra synda vpliof Bo 33. fallir
hon ij hoghmodh oc hoghfärdh ib 95. for tryzko ok
höghfilrdh wilde han ey skripta sik KL 10. Bir
4: (Avi) 179, 180. Bil 225, 383, 794. KL 108, 186, 188,
189. Bir 1: 51, 4: 80. LfK 45. 2) ståt, prakt,
prål. foor til horghonna mz myklo hoghfärdli Lg 3:
192. aff storo högfärdh oc onyttogho Bir 4: 80. koma ti!
liakau hcdhir älla wärldinna höghfiirdh (mundi
super-biain) ib 1: 90.
hüglifiir|in (hoghfärdha: -as Ber 51. -ar,
-aþe), v. högmodas. aff henne (dygden) högffärdha
(för -as?) LfK 47. — ref. ]löglllar|ias, vara
högfärdig, högmodas. abs. han höghfarþaþis KL 185.
hwat höghfärdhas thu Bo 42, 124. kan äkko
högh-färdhas ib 89. ib 105. KL 189. Bir 1: 90, 2 : 239. LfK ii.
— med prep. af. höghfitrdhadhos somo aff sino myklo
witi MB 1: 155. MP 1: 17. Bo 73. Bir 1: 12, 301, 2:
127. MB 2: 154. Su 171. — med prep. i. nar hon
hüghfärdlias j sino grymmelikhet Bir 3: 76. Ber 51.
Su 440.
höghfitrdhelika (höghfärdeliga MB 2: 288,
306. högfärdeliga ib 88), adv. högfärdigt, med
högfärd, med öfvermod. MP 1: 188, 2: 105. Ber 112. MB
2: 88, 288, 306.
högllfiirdlieliker, adj. högfärdig. Su 226.
llögllfiirdhor, adj. högfärdig. MP 2: 211. Al 6551.
Lg 3: 538.
lliigllfär|ioglias, v. - llögllfiir|ias. med prep.
af. nakat ... af hwilko i]iir þikke at i maghen
lowas älla höghfärfoghas aff KL 189.
höghfiirdliogher (höghfärdhugher.
höffär-dogher: -oghe MP 2: 32. hoghfärdhogher:
-Ogha Bir 2: 106), adj. 1) högfärdig,
i/fvermo-dig. mz ödhmiuktiuna swärdhe dräpa höghfärdogha
owijiin Bo 31. höghfärdogha oc hoglunodogha oc
ordh-fulla quiunor ii 14. ib 233. Bil 602, 651. Bir 1: 52, 2:
106, 239, 3 : 228, 327, 4 : 78, 79. gifwa högfiirdhoglio
högh-färdhinna äptedömo ib 3: 135. the som göra tholik
högfärdhogh ok höghbällis thing ib. j höghfärdogho
hiärta ib 1: 331. mz höghfärdhoghum wilia KL 10.
höghfärdhught lilfworuo A! 6186. högferdogho, girughe,
skörlifnadz ok hukfyllis älskara MP 1: 11. ib 2: 32.
2) prålande, swa liöghfärdoghan fatabwrs redhskap
Bo 141. Bir 3 : 327, 4: 78, 79. VKR 76.
höghhet (höghet, högheet MB 2: 100), /.
[Mnt. hochoit] 1) = llögll|) 1. i sinno längdh
ällar höghot Lg 3: 456. — bi/d/, wil aldra dygdcnna
höghot opstiga Su 180. 2) höjd, högt ställe, hög
trakt, bärgannas höghot MB 2: 99. ib 100. 3)
topp, spets, the som wilia liaffua aff nakors liögx
trä frnct the wardha räkkia sik op äpter henne oc
bögia sik äpter träsins höghet Lg 3: 14. 4) spets,
ände. fran höghhethenne (summilate) beskasta haffsens
MB 2: 41. dalons raphaim höghhet ib.
liögliia (höia. -ir, -dhe, -dher), v. L. 1)
höja, förhöja, öka. bölghiona högdhos Bir 3: 177. —
bil dl. tha höghis min ronlifuis krona mz thwäfaldom
lönum Bil 557. i kununx riitviso höghis kununx
wald ok ära KS 48 (122, 52). Fr 1673. Bir 4: 142.
kiäude han sit hiärta höghias Bil 785. ib 112, 383.
högho huargen sin hugh ella åthäue KS 49 (125,
53). 2) upphöja, höia sik ok sina äät MD (S)
270. ösgöta mik til konung högde RK 1: (LRK)
s. 226. — llügllia sik, upphöja sig. at vi höghin
os ey mera än skiäl siighia KS 36 (94, 39). oy är
siiiloune skadeliket . . . hwrw mykyt hon nidhrar
sik wndher sik, wtan thz är storlika wadhelikit, om
hou i nakro höghor sik ower sik LfK 45. —■ högllia
HJ), upphöja, upplyfta, thz står oy alt a storom krop
at een wardher högdher op MD (S) 254. folsker man
högher wp (exaltat) sina röst i latreuom Ber 175.
Jfr uphöghia. — Jfr forliöghia.
höghilse (höghelse), ra. pl. t upphöjande,
uppresande. aff . . . kostolika mwranna högholse Bir 4:
80. Jfr nphögliilse.
höghinde (VKR XIV, 11; Bir 4: 10; SO 66; -it
KL 334. höghiande VKR 57. högiende SO 112.
höijande Fil 5: 237 (1524). höiendhe ib 3: 101
(1447). hygiandhe BSll 5:529 (1513). hyande: -om
TK 274. hygende HSU 19: 165 (1506). hyghynde
Lg 3: 445. hoyandh ib 549), n. [Isl. hægindi] L.
eg. lättnad, beqvämlighet; hyende, dyna. hafdhe hon
. . oth höghinde vudir sino hofdhe VKR xiv. ib
11, 57. KL 334. Bir 4: 10. FH 3: 101 (1447), 5: 237
(1524). SO 66, 112. Lg 3: 445, 549. TK 274. IISH
19: 165 (1506). BSH 5: 529 (1513). Jfr gulskilis
höghinde. — liöghindis var (höghändeswar),
n. var på ett hyende, dynvar. soptoni hoghændcswar
SD 4 : 710 (1340?).
högllkor? m.? högkor, i högkoros bygningh FM 253
(1505). Jfr höglia kor.
höghleker, m. [Jfr Isl. hàloikr] 1) höjd,
utsträckning uppåt, vt riikkc sik j höghlek ok vidhlok
owir annor blomstir Bir 1: 392. ib 3: 471. 2) topp,
spets, sa han ot trä mykith högbt at thäs höghlokir
togli op til hiniilon Lg 91.
höglimal, n. L. — höghniala balkor, m. L.
höglnuo[i, ra. 1) = hoghmodh 2. försmå
itngin modh högbmodho ella vndrlatom tinom KS 25
(61, 27). Bu 153. 2) = hoghmodh 3. gör honom
. . . hoghmodh, wåldh öller skada TS 24.
hüglimodher, adj. högmodig. Bir 1: 348. Jfr
lioghmodher, hughnmodher.
höglimodhogher, adj. högmodig, högmodogt ok
stort hiärta Bir 1: 36. Jfr lioghlliodliogher,
hög-möfioghcr.
llöghiuodhogbhet (-heet),/. öfvermod, mod
högin odogheet kom han mz mykit bram RK 3: (sista
forts.) 5661.
höghniäktogher (-igh. högmektig.
hög-mechtig), adj. högmäktig, stormäktig. i titlar, hor
abiörn hügmäktigho liorris hertwgo i svorigbe
hoffmäster SD 3: 121 (1313, afskr. fr. senare hälften af
1400-talet), wor koristo hügmochtigo hcrro (d. v. s.
konung Hans) FM 107 (1498). wij screffuo edor nåde
högmektig til BSH 4: 223 (1497; till konung Hans).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
