Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - ikorne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ikorne
589
ilgärning
ikorne (ykorne L. ekorne L. ykurne), m.
[Isf. ikorni] L. ekorre, aspinlus. ikorue GU 7. — í
ortnamn, ykurnahult SD 4: 595 (1338). icornathorpp
ib XS 1: 602 (1406). — ikoruft l||[inier, m. L. —
ikorua skin (y korna-), n. ekorrskinn. foilrat mz
ykorna skin RK 1: 2197. — ikorna skoglier, m.
skog i hvilken ekorrar fångas el. jagas, ikornaskoga
ok fl s kew a til Porthans Skrifter 1: 71 (bref af 1390.
gammal afskr.). — ikoi’lia tiikt, f. L.
ikt (iikth. yckth LB 2: ll), f. [Fdan. ikt. Jfr
Mnt. gicht] gikt. ST 269. LB 2: 11, 3: 33, 5: 77. iikth
i fothoui ib 7: 37. ikt in pcdibus ib. ictb, tz iir ön
soth som iir i mellan hiilleth ocli skynnetli ib 52. ib
127, 284, 285, 286. for ten flygande ickt som lüpcr aff
eno siido til to andra ib 338. for ickt eller annan tor
verk j ben eller andra lenimor ib 339. — värk. ikth i
üghen LB 6: 105. — ikt a värker (ickte werker),
m. giktvärk, for ickte werk oc popilszio LB 7: 338.
il (yl. frf. vok. i änd. il-, ill-: illia Bir 4: 110.
-iar), f. [ls/. il] fotblad, fotsula, iwi lionna ilia Bil
542. kyste bona vndir sina ilia kl 331. af fotanna
yliom ok til howdzsins iiissa Bir 1: 52. MB 1: 362,
429. Iv 2209. Bir 1: 153 , 328, 2 : 94, 176, 3 : 338, 435, 453,
4: 138, 140, 153, 158. Su 39, 205, 401, 459. Jfr fota il
samt ili.
il (iill)j n. [lsl. el] il, stormby, the styrto nidlier
foro swiirdh ok piil riit som liaghil wt aff et iill Al
5294. Jfr iil.
ila (ijla. yla RK 2 : 9323), v. [Mnt. ilen] ila,
skynda, the danske fnit snart at slotet ijla RK 2:
2186. ib 3527, 8638, S668, 8842, 9323. Jfr illltlitll ila.
ila (öfverallt skrifvet yla, men förekommer endast
i rimslut med hvila, RK 3: 101, 188, 3987, 4087, och
med mila (skrifvet mylaj, ib 3985), t’. [<%. dial. ila,
yla] dröja, uppskjuta, the plägha i theres raadh ey
üingo yla RK 3: 101. ban wille oy liingre mz
för-rädhri yla ib 188. ib 3985, 4087. — dröja, rasta, saa
motto the thor yla RK 3: 3987.
Ila (yla; öfver allt i rimslut med hvila), f.
dröjsmål, uppskof, thz motto wara wthan yla RK 3: 1444.
ib 1145. — rast. gaffuo siik inga yla RK 3: 1771.
ilail (ijlan. ylen), /. dröjsmål, uppskof, at wij
varde jw vndsatto i tiid oc tima medh thot aldra
första wtan ijlan eller skotzinaal bsh 5: 13 (1504).
at i wille oss sitnda wndsittning oförtöffrath wtan al!
ilan medh thet aldra första ib 190 (1507). vil jach vthen
alle ylen och forsymmelse komma til oder ib 241 (1508).
ilbraglidh, ». L.
ildor (ijller RK 3 : 3038. ylder: ylth ib 882),
adj. [Isl. illr] L. 1) ond, svår, smärtsam,
obehaglig. dö illom döpa Bu 526. fingo allo illa gudhz
hämdh Bil 734. lians siäl vndirstar thz illa som j
häluite är Bir 2: 163. alt ilt haffwir iak fangith foro
tliässa kono Lg 90. wäderith thz war ilt ok waat
RK 1: .1613. toldhe ther mykot ilt Pa (Tung) 35.
som ilt halua i hals sin KL 374. for man ilth i
öron LB 7: 4. ilt är yffrith ont GO 930. ilt skal
moth ondo ib 1002. ilt är oy göth for än wärra
kom-bir ib 185. hwi menin ij swa ilt (motsv. ställe: MB
2: 381 onth) at göra ihesn KL 386. wardh hans
hus-frv swa ilt foro (det smärtade så mycket hans hustru)
MB 1: 191. saa ylth giordo honum (smärtade honom,
förbittrade honom) thz homodh RK 3: 882. — svår,
påkostande, mik thykkor ilt fra |länna skilia FI 209. the
liggia ok sofua swa sötelik, ij annars arm huar ligger
sik, at man thykker ilt at viikkia thorn ib 1532. 2)
svår, besvärlig, barder oc stärker oc iller at widorfas
Di 127. ilt är siwkum at faktas GO 80. ib 546. ther
war ilt at stånda i geen RK 1: 3087. 3) skadlig,
förderflig, olycklig, pän fiken är a pänigen. takar tu
il (onda ting) ok tapar i köpo tu gop Bu 153. jllum
tima (i en olycklig stund) äst thu här komin Bil 326.
thz är oy for thera il lo (för deras förderf el. olycka).
vtan them til mero äro Bir 1: 188. 4) n. abs.
svårt (att få), ondt (om), med prep. til. ther war ilt til
stena RK 1: 3227. ilt iir til vagn tha alle aka GO 539.
5) i sedlig mening: ond. bapo gopo ok illo Bu 21.
cngin man wiinto ban godhan ok rätfiirdoghan wara
thy at han war sielfuir ful ok ildor Bil .107. ille män
laghom spilla KS 67 (165, 73). tw hin ille huudh Vi
220. ildar iliäwl Bu 23. fik . . . frälse af illoin gaste (rf.
r. s. djäfvulen) ib 205. som mykit ilt hanar giort ib 28.
alla vändo pä t til illo (gåfvo det en ond tydning, vände
det till det värsta) ib 30. mädlian mannin rätte ey sit
ilt inädhnn han liuer Bir 3: 195. the som härdha sik
mot mik ok staa j sino illo ib 1: 200. j girughet
ilt klok (för j girughet ok ilt klok? för j
girug-hot ilklok?) ok swa swar MV (S) 308. — hin ille,
hin onde, djäfvulen, tha öpte hin ille som i eldo
laglio Bil 115. MB 1: 276. tho bedhya hyn illa liaffwa
wart järn VV 1: 214 (1510? eft. aflr. hos Langebek).
G) ond (på), förbittrad, hätsk (mot), med dat. hwarce
iller eller godher iwdhom MB 1: 26. war aldrigh
godhom ijller 11K 3: 3u38. attw wast mik ill oc ekke
godh ib 1: 1391. Iv 2728. — arg, argsint, är ildcr
innan sik FI 1023. ban är halla ildor ij sik ib 1163.
— Jfr ful-, iäm-ilder. — ilz dome, «. L. —
il/ fundogher (ildz-), adj. — ilfiiiidogher. mz
. . . ildzfundoghom parom Su 420. — ilz iikei n.f
Jfr v ilz öko.
ildiiirver, adj. [lsl. flldjarfr] djärf att göra del
som är ondt. ondo ok ildiärue ronliuos män Bir 3: 6.
ilfuilder, adj. Hlfundig. aff koningh hans ilfunda
tilskyndan BSII 5 : 83 (1506).
ilfiiiidogher (ylffwndoger: -aste Su 44), adj.
[Äldre Van. ildfundig] il fumlig, listig, klokir oc
il-fundoghir ST 359. Su 44, 153.
ilflllldogllliet, /. illfundighet. Lg 3: 414.
ilgärning (ilgärnigg (frf. vok. i änd.)), f.
[Fnor. illgerning] illgärning, ogärning, missgärning.
hans ilgiirnigga varo flere än hans gopgiirnigga Bu 20.
hauar pu trägha pinna ilgärninga ib 141. MB 1: 261,
271, 440. KL 243. — ilgiil’lliugn limbei’, m.
ogärningsman.’ lätin ey lifwa ilgorninga lini
(crimina-torem) Bil 126. — ilgärninga mail
(jllgärninga-MB i: 338), m. ogärningsman. MB 1: 338. Su 35, 118.
Jfr ilgiirniiigis man. — ilgiirningis folk
(il-gernigis-), ». ogärningsmän. ST 514. — ilgiirningis
man (KL 8; Bo 189; MB 2: 305; -manz Bo 217.
ilgerningis man. ilgherningis man MB 2:
378. ilgärniggis man: -män LfK 116.
ilgär-niges man Bu 494. ilgernigis man: -men ST
295. illgärniggis man: -män Lg 3: 391.
ylger-nyngx man: -men ib ss), m. L. = ilgärninga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
