Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - ilzkas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ilzk.i*
591
111
war i iordhrike MB 1: lf,7. ilzka foruindir ey andra
ilzko KL 282. mz godlie gärning forvinna annars ilzko
ib. Bir 1: 51, 3: 33, 4: (Dikt) 223. ther äptir af liit
ey diäfwllin at orogha ok frestaa mannin än moor
v tan gik til hans mz twem androm ilskom (malitiis)
först insände han honom wantro annantidh wanhop
ib 1: 252. mz thorn kronadhis aff ilsko brädlio MD 66.
2) vrede, raseri, grymhet, wredlie ok ilzska i.j honum
röt A1 4418. vptändher j yldzsko Mli 2: 319. ib 358.
Sn 453. L(J 436, 3: 147. riis vp j thin wiirsta hugli ok
allo pino ilzska Bil 472. at oprifwa thässa gadzsins oc
ormsins ilzsko Bir 3: 77. bläste han (draken) . . .
gen staþenom etar ok ilsco Bu 490. — il/ko folder
(ilzskofulder. ilzsoo fulder. iltzskofulder:
-fult MB 2: 394. ilskofullir. ilzscafullir Ml’ l:
so; -fuldz ib 87. ilzskafulder: -fult ib 86), adj. [hl.
UlskufullrJ 1) ondskefull, ond. är han awns fullir
ok ilskofullir Ml’ 1: 45. aff ilzskofullom mannom Bir
3: 217. ilzkofulle thanka KL 262. ib 182. vi thänktom
ilzsco fult radh a moto tliik ib 400. MB 2 : 394. Ml’
1: 80, 86, 87. Bir 1: 189, 2: 158, 3 : 393. ST 148, 43,8.
2) vred, förbittrad, wardh ilzko fullir oc wredhir ST
509. — ilzkofiillelika (ilzkafullelika Ber 233.
ilzscofulleka Bir 4: (Dikt) 223), adv. ondskefvllt.
Bir 4: (Dikt) 223. Ber 233. — ilzkohet (ilzskohet),
f. ondska, ganiblo oc snödhe owenen haffwer jngha
clokare ilzskohet Lf K 35. — ilzkokloker
(ilzsco-klokir), adj. illslug, listig, slipad, han war swa
ilzscoklokir (versutus) oc ordhfullir. at iac formatte
ey forvinna han mz ordhum KL 192.
ilzkas (ilzskas: -adhis KL 157; -adhes Lg
3: 682. jlzakas Bir 3: 77; -andis ib 331. ilzscas:
-adhos KL »i. ilskas, -as, -adhis), v. refl. [hl.
lllskaz] ondgöras, förbittras, böriadhe folkit ilskas ST
18. ilzkadhis j sinno höghfärdh ib 341. jlzskandis mot
sinom jamcristne Bir 3: 331. jlzskas ... ok afwndas
mot valloghom gör forrädhilse ok opnäkke örlögh ok
kiiff ib 77. KL 141, 157. Ber 39. Lg 3: 147. ilzskadhes
han mz största wredhe ib 682.
iizker (ilzsker. iltzsker. ilskir), adj. [Äldre
Dan. ildsk] ond, ondskefull, ilskir thräl MP 1: 339.
j sins ilsko (mali) hierta vranglikhet ib 68. gudh
. . . frälste tik aff waro iltzsko (maligno) radhe (motsv.
ställe KL 400: af vara ilzsco radhej MB 2 : 394.
ilzkin (ildzsken Su 166. ilsken Di 122), adj.
Usken. Di 122. Su 166.
ilzklika (ilzsklica. ilzkelika. ilzlika MP 2:
143), adv. med ondska, thu gik ilzsklica til gud MP
1: 70. ib 185. thu fram gikt til van herra ilzkelika
ib 2: 70. ib 143.
ilzkoglier (ilskogher), adj ond, ondskefull, mz
. . . ilskoghom fundhom Su 125.
i läto, ii. det hvari något lägges eller ingjutes,
förvaringsrum, kärl. the ]lä]to j lätit Bil 211. ,j läteno
liälto ib. hwa som gooz wil köpa. han skal mer
soudlia, hwat ,j är j läteno (för är j j lätono) än i lätit
siälft ib 236. hiniiltuiigol äro liwsins iläte MB 1: 60.
liwsins iläte öller kar war giort för an liwsith ib
01. i thy owersto ilätino (eanistro) MB 1: 235. ib 236,
(Cod. B) 549, 561. — ilätis kar, «. =• iliite. iak
hafdhe tliry ilätis kar mz miöl (tria canistra farina;
Cod. B ilätä miöls 549J ower mit howodh MB 1: 235.
han fylto tio stoor ilätis kar (decem eoros; Cod. B
iläte 5Gt) ib 395. Bir 1: 394.
iinberdaglier (himberdacher), >». [hl.
iin-hrudagr. Ags. ymhrcndagas. Lat. qvatuor tempora]
qvatemherdag, en af de stränga fastedagar som i
de fyra gånger om aret återkommande s. k.
r/vatem-berveckorna inträffade på onsdagen, hvilken dag i
dessa veckor (jämte fredagen och lördagen som i
regeln alltid voro fastedagar) egnades åt fasta. Jfr
Bi! 389 samt utgif rårens anm. Lg 1146. the fira nezsta
synnodacha epter fira hiniherdacha SD JVS 1: 551 (1406).
Jfr homdlifastodagher.
iinpa (ympa. -ar. -aþe. -aj>er), v. [Jfr Fht.
impfitön, impitön. Mht. impfeten, impfon. Ag»,
im-pianj eg. ympa, inympa. 1) insätta, blamans hon
impa|ies i sama stajien Bu 515. — bild!, cristna thro
falsara som kallas hcretici inipatii (för impathu^
widha (Cod. C impadho widiia bantzat blandh 1005J
oc jnsätto innan hans bökir sina willu Bil 393. 2)
sköta (ett trä med ympning och annan vård), bringa
till full utveckling, swa som oth blomstrande trää,
tho oc ey än tilfulnadz ympat äller rotat (arbor
frondosa necdum mattira) Su 160. 3) plantera.
pastinare. impa Cl! 8. om än j ympadhin een qwist
j idhan trägårdh oc wni kring gerdhin han swa
th rank t at grenana fingo ey waxa ST 384. ey aftlater
at ympa ny trä (a plantatione non desistit) Su 147.
en faglior oc nyy trägardhcr aff är]ikom trääm oc
lustelikom hlomstroni, huilken iak aff inin barndom
ympat (plantaveram) oc örkt haffde mz mykyt ärwodhe
ib 162. 4) förädlaf ted (o: bronth wiin) ympar
outli win oc gör onth win bäträ LB 7: 130.
impotrera (in-, -adher), v. [Lat. impetrare]
utverka, friiheetir oc priuilegia, som the fornempde
borgmcstore oc raadhmen i stocholm . . . faangit.
forworfuet eller impetrerat liafua af herrom och
furst"-om BSII 3: 161 (1465). ware tliz och swa, ath nakor
broff äller privilegia ther oppa ärw inpetrerade äller
inpetrerath wordo Ht BK 321 (1483, orig.).
ill, prep. L. med dat. X) = i I 1. ärw kläddhe
ju äwerdelike clarhet Lg 3: 431. 2) = i I 4. in
sync welinaght SJ 178 (1449).
ill (ind RK 3: (sista forts.) 4555), adv. [hl. inn]
L. in. hon vilde sina dotter in liafua mz sik Fr
3171. tha lian sa in annath sin Lg 91. .jak skal i
ri-kit jn BK 1: 2230. wt aff stocholms hws eller stadh
i-nom i stocholme eller ther ater in BSIJ 1: 132 (1371).
Jfr liiir-, thvärs-, tliiir-iii. — in for (ja före),
prep. med dat. el. ack. 1) inför, gik han jn före
port,in til konungxsens palacium (usque ad föres
pa-latii gradiens) MB 2: 186. 2) innanför, at
ablia-tissan hafui ellir intaki . • . fyra stechirhws systra
in for poortin oc j systranna inlykke VKR 23. —
ill lliinder, prep. med ack. inemot, ware i thot
nesthe alle framkompne in hendhor jonifrwn BSII 5:
73 (1506). lopo tliee sin wäg inhäiidher skäggianäss
ib 168 (1507). iir dragen inhender arboge DD 1: 121
(1467, af skr.). USB 20: 123 (1507). Jfr hiillder under
haild ig. — ill i, prep. I. med dat. för att
uttrycka ett varande i det inre qf något: i, uti. som
äru jn j clostreno VKR 9. ib 31. FM 555 (1512). thz
skeer in i haliustadha by RK 3: 2541. ib 2559. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
