- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
607

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - invaþi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

invn]n

607

iordsliker

wtan dom oc allan rät inträngt pädher smedh til
ad widhcr kännas for:da half öres landh iordh SD
KS 2: 184 (1409). naknn intränghia til kirkionnes
in-geldh BŒK 321 (1483, nrig.). — iuthriingia sik,
tränga sig in. herra iwan tho sik ther in thrängdo
Ir 759.

ilivaþi, wi. L. intaga på allmänning, sna witt hans
eghor landwasse oc inwadhi til räkker FH 3: 10 (1382).
ib 158 (1466).

invanare (inwanere. inwonere), m. [Mnt. [-in-wonor]-] {+in-
wonor]+} invånare, inbyggare, ath thet mone bestho,
tessc iij (3) rikenes och inwaneres, jw matthe berames
BSll 5: 72 (1506?). mz menige rigsens inwoneres beste
B/RK 379 (1501). Jfr innevånare.

invara, f. innevarande, inneboende, gör iak ]iätta
hus . . . rent af diäfla sör ok inuaru Bu 208.
in var]ia, v. L.
invarþer, m. L.

inviþar (inwiþar), f. pl. VML II Ä 12: 5.
inv i j) er (ack. pl. inwiþi VML 1 þg 5: pr.), m. L.
inviþior (in viþio. inuithiur L. inuifrar L.
inwiþor L. inwidhu L.), f. pl. [Jfr Isl. innviflr]
L. husgeråd (eg. af trä), bohag, inventarier, tillbehör.
quatuor marchas denar, pro in (torde böra utgå)
jn-widhium SD 3 : 325 (1317, samt. afskr.). husin oc
gardliin motli allom inuidhiom ib KS 1: 580 (1406).
skuþi sin egin garþ oc hans in viþio, sua sum är i
gullo oc silfe, diurum oc kläjium Bir 4: (Avt) 179.
thera äghor är licaminans frälse ok världinua
vmgang-ilse ok alla tho inuidhio hänno til höra (cum omnibus
sihi attinentibus) ib 2 : 256.

invigllia, v. [Äldre Dan. indvigo] inviga, latha
sik för joniffru jnwighia Lf K 75. thil tlien dagh hon
wardhor inwiigdli ok tagher wiil ok krono met systrom
i sama clostro Fil 4: 5 (1441). inuigdis ok innelyktis
systrana VKB 36. inuigdis brödhreuo ib. tridia aarith
äptor the hälgha frw war dödh jnwigdhis eonuentith
oc siwndha aarith äpther ath conuenthin war jnuigth
th a war canonizaccio giordh ib.

invisa (-wiisa), v. [Äldre Dan. indvise. Mnt. [-in-wisen]-] {+in-
wisen]+} invisa, gifva anvisning (med afseende på
penningars lyftande), hwilka forscrifna fämtighi marc . . .
orniogardh ... os om inwiiste til ... drötuing
niarga-reta ... aff the fyra hundratha marc som . . .
dröt-ning margareta geldskyldugh war . . . ermegardho
SD KS 1: 243 (1403). ib 244 (1403), ib (1403). —
invisa, gifva rätt (att förfoga öfver något ss säkerhet
för fordran), i luilkit itrffdhaskipte ingomar
fornemp-der inwiister war SJ 27 (1425). the wordho in wiiste
i thoris liggende grund ok lösöra ib 192 (1450). — Jfr

visa in.
iuvistar, f. ? pl. L.
invistar hus (invista-), n. L.
ill vita, v. vetta in el. inåt. läg thz pa spoghil
glasit pa then waghen som jnwither PM xliii.
in vitna, v. L.
invrak (invräk), n. L.
in vräka (-vraka), v. L.

invüfia, v. invefva, insvepa, skulu tho falla mz
sinne byggilse ok in wäfwias (involventur) j
storme-nom Bir 1: 226. — invefva, inveckla, jnväfrande (för
jnväfiaudej ok nidirkastande sik . . > j grymmasta

högferdhina ok girinna ok orena kötzens lusta bölghior
MP 1: 76. nar judha folkit forsmadho min budhordh
ok inwafdho sik blandadhos (för ok blandad hos VJ mz
ondzsko ok omilhot Bir 3: 187.

inviilldelika, adv. [Mnt. inwendelik] invändigt, i
det inre. modh allo thy henne inwendelica til hörer
SJ 178 (1449).

iuvärtis (inwertia. jnwertes. jnwörtes Lg
3 : 278. jnuörtis ib 283. jnuörtes ib 405), adv. och
adj. [Äldre Dan. indvertis. Jfr Mht. inwertes] A)
adv. invärtes, i det inre. ther tolkith dyrth götz
waaro lönlika jnwortis (nämt. i skeppet) lagth PM
xiv. sagdo mz sigh jnwärtis j sinom thankom Lg
822. ib 292, 3: 278, 283, 405. B) adj. inre. jnwertas
ellen Lg 3 : 406. styrkya then inwertis verman LB
7: 184.

iniilvar (ynelffwar), /. pl. = iuiilve. syntis
som han ey haffde inälffwa i sigh Lg 3: 93. i gen
stoppar ynelffwanar LB 7: 78. — i andlig mening.
tha ropado rndräktelika alla inälffwanna Su 204. tha
gladdos alla inälffwanna ib.

iniilve (innälwe KL 46. inelffwer LB 7: 101),
n. pl. [Jfr Fdan. inulvo. Äldre Dan. indolve. Isl.
innyfli, iuny]fi. Ags. inelfe. Fht. innuovili] inelfvor.
tel inäluen teþos Bu 493. lät fiura starka män sua
han hujistryca at inälue mate synas ib 521. gör mans
inelffwe reen LB 7: 101. Pa 17, 22. KL 46. MB 1:
307. Bir 1: 3. taki sidhan en hwolp ällir en vng kat
ellir ön liana oc klyffuo mit sundher at ryggenom oc
kaste bort inälffwin LB 1: 96. for bwlin inelffwer
ib 7: 101. — i andlig mening, al hänna inälue gafwos
ther vidhir Bo 10. ib 168. thön som hona skodhar
granlica af hiärtans grund oc allom iniiluanua kraptom
(totis viscerum medullis) ib 180. aff allom minom
in-älffwom (viribus; af öfvers, läst visceribus, som
kanske är den rätta läsarten) astwndar Su 92. ib 216,
225. i föras miskunnenna inälfwe Ber 194. Några af
de anf. ställena kunna föras till jnHlvar el. inülvir.
— inälva värker, m. värk i inelfvorna. MP 2 : 244.

inülvir (inälffwer. ynelffwer: -ena LB 7:
7s. inälffue. inelffwe), f. pl. och m. pl.? (Su 210,
274) = iniilve. siwka inelffwer LB 7: 36. ynelffwena
ha|fwa swgit aat sigh groffwa och ondha vodzsko ib
78. grep han syna jnälffwcr MB 2: 325. — i andlig
mening, tha gaffos alla wara inälffwer Lg 3: 116. mine
inälffue oc idhra skuldo innerlikast röras at sörghia
Su 210. alla mina modherlika inelffwe gaffuos ib 213.
at . . . alle mine inälffwir kwnno nw sik böghia tik
til loff OC ära ib 274. ib 218, 240, 272, 278, 331.

ioinfru, se inngfru.

iordsliker (iordz-, iordhz-. jordz3- Bir 2: 7,

3: 191; Su 33C. jordhzs-. n. -likit Bo 66; Bir 1: 14.
ack. ting. m. -likin ib 350; Ber 95. ack.pl. n. -likin
Bir 1: 164), adj. 1) lik jord. hauando jordzlikin
lit Bir 1: 350. 2) af jord. jak arm synderska
. . . hwlkin som . . . hafwer jordhzslikin grwndwal
Ber 95. 3) jordisk, till jorden hörande, byt
iordhz-likit i himeriko Bo 66. iordzlik thingh Bir 1: 205,
249, 329. ib 164, 2 : 7, 44 , 3: 191. MP 1: 14, 2: 84. Bo
127. Su 460. mz iordzliko brödhe MP 2: 52. thzta
wsla, iordzlika hiärtat Su 42. alla iordzlika glädher
ib 193. ib 336, 389. tha taladhe gudz modhir maria

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0617.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free