Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - isa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
isa
611
iu
sen RK 3: 1232), m. [Isl. Iss] L. is. var hon (bron)
sua haal sora en halasto ijs lä 19. äldre kombir lughi
af isonom Bir 1: 149. at iis älla vwiither kunno tliem
hindra BSII 1: 187 (1386). Bu 489. KL 101. Iv 355.
A! 2181, 2184 , 2165, 2200. RK 2: 8072, 8090, 8095, 8655,
8657, 3: 1232. Lf K 229. SO 198. isä raällum (ifra våren
til hösten isen läggs: Bure) SR 49. — isafulder
(ysa-), adj. Juli af is. j thy ysafullo kerreno
Lf K 230.
isa (ysza), v. [Dan. ise. Mnt. isen. Jfr Isl. isa]
isa, hugga upp is, göra vakar, på aswndhen lath iag
fwllwell ysza liK 3: (sista forts.) 6116.
Isbilder (yssbylder), m. isbill. VII yssbyllar
FH 4: 84 (1499).
isbiiirgll (jsberg), n. isberg, tho stora jsbergen
RK 2: 8076.
isfogkate? (ysfogate: -ens SO 188. yss
fo-gate: -ens ib 198. yssz fogete: -en ib.
ysfo-gitte: -en ib 198. De anf. formerna kunna dock
föras till isfogliat), m. och isfogbat (yssfogit SO
198. yss fogit ib. yszfogit ib. yysszfogitb ib
188), m. isfogde, den som inom dragareämbetet i
Stockholm valdes att hafva tillsyn (ifver isen i hamnarna.
huilken broder i embetet sora aff inene brödranar
vordh-er til yszfogit walder SO 198. then som til yss fogit
kester warder ban schall dagelycha til soe hure starcker
yseen är ib. naar oldormannen yssz fogeton til segiende
worder till ath weckia waken ib. skeor schada offuer
waaken aff yss fogatens forsumelso ib. ib 188.
isgata (ÍÍS-), f. isgata, lf som bildar väg. thz
watn hafdhe sina iis gato Al 2190.
isikil (ysykil. issikil), m. [Äldre Dan. isegel]
istapp, stiria, issikil GU T. tha ysykil hänger wte
GO 1000.
islosuiug, /. islossning. BSII 5: 124 (1506).
isniugs klii|je, ». L.
isuiug (isnyngh), f. upphuggande af is. at i
komme sielff oc komme almoghen til brothningh oc
isnyngh, som gamble sydwane or BSII 5: 433 (1511).
ista}> (izstadh. y stad Di 137. ystad: ystadit
ib is. istädh. istäd. jstädh Bir 3: 385. ystädh Di
293), n. [Isl. tstaí] L. stigbygel, hiolt . . . norgis
konungh hans istadh nar han stogh pa sin hest PK 248.
sölghior ok izstadh värö aff gull FI 535. hioldo frvr
och jorafrvr hans istädh Fa 21. sprang opp j sadlin wtan
stigläder eller istäd ib. Bir 3: 385. Di 18, 59, 137, 293.
istaþa man (istadliä-. istaþu-), m. L.
istadhuglier (istädhugir. ystadoger), adj.
istadig, er hästir istädhugir Hästläkedom i AS 137.
at hösten er ystadoger LB 2: 70.
ister (histir {lästläkedom i AS 137 två gånger.
iister MB 1: 476, 477. ysthir LB 4: 354), n. [Isl.
fstr] 1) ister. suþiu i uällaudo oleo ok tiäru ok
istro satnan blandat Bu 532. Bil 449. Hästläkedom i
AS 137. MB 1: 476, 477, 2: 76. Bir 1: 180. LB 4 : 354.
2) isterhinna. loth han skära op sinth (för sin) buk
ok windha Ihor istrith (istruna) wth Di 268. — Jfr
anda-, biörn-, biorua-, gält-, galta-, gasa-,
höusa-, mat-, riiva-, svin-, sviua-lster.
isterlever (ystir lover: ystir loff GO 359),
m. [Fdan. isterlev] i ister bakad el. med ister smord
brödkaka? han thänkir swiik som smcir ystir loff
(motsv. ställe i Danska texten: istherleewen 395\fraude
quid emungit quicunque popisma perungit) GO 359.
i Sviilgllia, v. svälja, sluka, han hade i swolgit
en wapnan man Di 83.
i siitia, v. insätta, infästa, skal hon hölya sit
hofwth medh hwif biskopenom j sätyando nalena VKR
67. Bir 4: 20. — insätta, inympa, gör jak sua som
godhir träplantare hulkin som i sätir (inserit) planto
quist älla telong j thorran stok Bir 3: 65.
i tällda, antända, sätta eld på. j tände han
stadhen oc vpbrändo MB 2 : 220. — antända,
upptända, anlägga (eld), jwdas . . . j tändhe elden oc
brände alt j röther MB 2: 233.
iu (iw. yw. io. ioo. yo), adv. [Mnt io, jo, ju]
L. 1) alltid, beständigt, thänk io thin ända ST
523. Al 3569. om daghin är thera sidher swa thz tho
iw owan iordhina sta ib 9388. thankin (näml. At) iw
reen ok äldre onder ib 6444. thyska fik jak land ok
sloth ok hiolth swänska jo foro spot RK 1: (LRK)
s. 230. — alltid, vid alla tillfällen, hvar gång. nödh
är iw enga koster Al 1969. then wäkker iw brunnen
ther först thyrste ib 2136. ib 2007. RK 2: 6489. i allom
tinghom oc görandhe ärandora. haff iw til föranna granna
förhwxsan Su 70. hwart thz sin hon skulde taka gudz
hälgha licamma. tha vättis ioo först hänna kindir
mz hetom tarom KL 344. the fila ware tame swa
at när man skulle til stridha ga tha waro the iw
först til redho Al 4415. swa widha thu hafwer örlögh
drifwith thu hafwer iw widh sighor blifwith ib 9780.
hwat ofögha ther skedhe thz hafdho io han giort
ST 337. oppa thz at ä uaar polagrima komo skuldo
tho ioo finna rodha päniga ib 488. Al 9937, 9943. RK
1: (Albr) s. 212, (sfgn) s. 190. ä hwar han gönom
rikit redh han hade jo raanga hesta ib 2: 7194. ib
8740, 9020. Va 28. tho dansko skulle the iw taga till
daga Ii K 3: (sista forts.) 5212. ban lagade thz iw
liwre han kunde ib 5239. — pleonastiskt: ä iu,
alltid, hvar gång. ey hwart the vildo färdhas tha war
ä jw herrans hand owir them MB 2: 73. — iu
al-tidh, alltid, hvar gång. the budho flere stadz a
landet gaa öningia thorn io altid aff sia RK 2: 9086. ib
9141. 2) allt jämt. thz diwr . . . stäk iw genom folk
ok häst Al 5166. konungxsons sändebudh stodh jw ther
oppa at thz skulle alt til konungen sändas MB 2:
286. mädher hans ysäld oc krankdombir j hwarie
stwndh jw ökadis ib 307. tha hon sagh at han io
hafdho sama acht oc wilia ST 444. 3) vid komp.
förstärkande: allt. jo fastara tho tho suensca höta RK
2: 2164. fik swar jo wärrä Di 117. hans priiss woxte jo
mer oc mor ib 159. ST 158. Lg 3 : 678. myn hwgh
op-tändes iw tha mera RK 3: (sista forts.) 5246. — iu
thäs, dess, så mycket, allt. marsken trodhe honom jw
tess bädher RK 2: 5559. Lg 3: 637. liffde jo hwar dag
tess werra (för hvar dag allt värre) RK 2: 6475. —
iu thäs ... at, dess . . .ju. en stor flodh iw thäs
min-dhre wardher, at hon i flere äär äldher bäkkia skifftos
Su 85. til huilka hwar en ärffwinge joo sik thäs
ho-telikaro skyndar, at han weth timan stäkre oc
wadhe-likare Lf K 71. — iu . . . iu thäs, ju . . . dess. VKR
44. yw tho til sängenna nämbor kommo, yw thäs mera
glädhi flngho the Lg 3 : 608. — iu . . . iu, ju . .
dess. jw flere ther är när jw liwffuare mich thz är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
