- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
657

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - kiva ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kiva

057

kiöt

kiusajäms tompt SJ 192 (H50). lauronz kiuseierns
torapt ib.

kiva (-ar, -adhe, -adher. imperat. kifwa.
kyfwa), v. [Fnor. kffa. Mnt. kiven] L. 1)
kämpa, strida, swa kifwadho tho optelica Gr 262.
kifwom vi badho ensampne ib 267. the hafwa swa länge
kifwath oc strit Al 9721. ib 5369, 9715. o herra gudh
. . . stark]ikhät allra thera som for thit hälgha
nampn kifwa Gr (Cod. D) 379. mädhon tho katta om
hona kifwa Al 9695. kifwa ey längir mz mik Gr 262.
kyfwa thy mannelika mz teridacio ib (Cod. D) 380. ib
381. jac forma ok ey tha mot honom kifua RK 2:
6673. jak kiuadho (certavi) got kiiff KL 207. 2)
trista, twe kifua mällan sin bir 2: 190. SO 14, 24. MP
1: 92. kiwa älla thrätta KL 234. ey kiuadhom wi älla
deldom mällan os ib. wi pläghom ey kifwa äller
thrätta Al 6277. wi kifwom hwarto om iordh äller goz
ib 6276. the kiwadho vm siäliiia KL 89. Iv 5155. mik
hör ey widher thik at kifua ib 125, 584. thz är ey
göth at kiwa wid sin domara GO 608. tha stekaren
k iwar ib 413. — Jfr liiote kiva.

kivo lliib (kiiftlinebb (frf. vokal i and.),
kiif-■ue neeb. kiffwanebb (frf. vokal i and.),
kyffwe-nabb (frf. vokal i änd.). pl. -ar. -er), m. och n. [Jfr
Mnt. kivenibbe, grälmakare] ett slags skansverk af trä
som af de försvarande uppfördes till ytterligare skydd,
utanför hufvudfästningen. gawgnelikith är ath
capithe-uaren gaugher wth wmkringh stadhen äller slottith . . .
bcskodhandis . . . hwar fiendana kwnna ha|fwa tilfälle
göra skadha mz bysso skoth, äller stegha, oc ther byggis
j moth kiffwo näbba. jordkwpor, bolwärke, kärffwa,
torn mz androm bygningom PM 4. brendhä op
kiffwe-näbbeth 1ISII 20: 124 (1507). soin skulle haffue brutit
op the kiffuinobbor som han oppa alle sider om
slot-tit hade bygt emot mich och sworigos almwge ib 24:
85 (1516). haffwo ... thee pa slotteth intageth allt then
wed och kyffwenäbber wtan slotteth waare ther nest
om kring BSII 5: 139 (1507). oss hopis, ad then kiffuo
neeb skall fornimme tidcndo ib 154 (1507). engin vedhen
är her inkomen eller tymber, ey heller nogen
block-hwss eller andre kiffwanobbor opbygdho ib 237 (lsos).

kiäke (käke. keke), m. [Isl. kjalki. JV. kjake]
käk. hu]th honom j sin käka (mann, sannolikt läst
malo el. maxilla) fasth MD 304. nar man haffuir
sa-dana höldh vuder kekan LB 7: 219.

kiiilke (kelke), m. [Isl. kjalki] kälke, vpa kolka
häfde marskon byssor thäro RK 2: s. 347. Jfr
harva-, harvu-kiälke. — kiiilka drät (kiälkä-.
kälea-), f. L.

kiiipter (käpter. käfter: käft MP l: ut.
käfft-er: käfft T K 273; käfiftana Bir 5: 5; käiftom Su
149. käfther: käfth MP l: ist. keffter. -ar), m.
fIsl. kjaptr] 1) käft, käke, munnens öfre el. nedre
del. hans haka mz käptomen (maxilla ejus . . . cum
faucibus) ok halfwom läppomon är nidhir fallin höghra
wäghin Bir 1: 68. ib 3 : 372 , 5 : 5. Al 7575. som skola
gita atirböt käptana (palatum reparent) Bo 134. in [i]
then nidra kefftana Di 83. med sanctæ katharina) haka
eller käfft TK 273. — bildl. käft, mun, trut. höghfärdogha
oc hoghmodogba oc ordblulla quinnor the som ondan
käpt hafdho Bo 14. — ss tillnamn, bero kiepter SD
2: 378 (1303). 2) svalg, gap, klyfta, jordin
rif-Ordbok.

nadho ... ok vpleth sin käfth MP 1: 131. heluiti
vp-lät sin käpt ib 2: 105. ib 1: 158. 3) pl. käftar,
våld. dragha them til siin wt w ouinanna käptoui
(faucibus) Bo 148. Bir 2: 74. Su 149. — Jfr asiia-,

nidher-kiiipter.

kiäpthardher, adj. stor i truten, han öpte
siluo-strum yfrit ordoghan vara ok kiäpt liardan, ok enghin
til nokra gorninga Bil 85.

kiär (kär. käär RK 1: 718; Lg 3 : 472. frf.
vokal i ändelsen: kärr-, kaar (för käär) Lg 3 : 458),
n. [Jfr Isl. kjarr] L. 1) kärr. kär (paludes) oc
sioa MB 1: 294. änkte är skapat vtan sak ok nytto
... ey kär (lacus) oc ey diwr Bir 2: 315, mos ok
kär Al 4136. the . . . söchte bade skogh oc kär RK
2: 3926. ib 1: 718, 3012. Su 247. Lg 3: 458, 459, 472. MB
2: 246, 247. widh iebusei kär äller mosa (orig. har
Iatus, som väl blifvit läst lacus) ib 49. j kärrit
(stag-num) fult mz brännande eldo oc brännestens ib 364.
ib 365, 406. — i ortnamn, exceptis tantummodo
qui-busdam paludibus dictis miskær SD ß: 185 (1350,
gammal afskr.). 2) vinpress, ängillen . . . vpbörgde
iordhona wiugardh oc sände j stora kärrith (lacum;
tydl. har öfversättaren ej känt ordets betydelse här)
gudz wredlio MB 2: 356. blodit wt gik aff kärreno
ib — jfr pors-, riis-, iile-kiiir. — kiiirra yrt
(kärrä-), /. = kiiiryrt. kärräyrt som opgraffwon
er om waren i tyäledragiit, for en leggen vpwexer LB
7: 163. — kiiirsiykkia (kärs-), f. odling som
upptagits och inhägnats å kärrmark, tua akra, som callas
kärslykkior SD KS 1 17 (l40s). twå lykkio, som
kallas kärs lykkior ib 25 (1408).

kiiirna (kärna), v. uttaga kärnen el. inkråmet
af. thak i [l] brödh . . . oc klyff thz i tw ok kärne
thz twiirt ok ände lankt LB 3: 199.

kiiirnc (kärne. kerne. kenia MD (S) 282 (i
rimsl.)), 7/i. [Isl. kjarni] nucleus, kärne (i en frukt).
ätir äplisins kärna Bir 1: 37. ib 131, 2: 328. Lg 92.
kernen aff hassla nyttor LB 7: 32. litith är vm een
noth ok än minna än kärnin är w GO 861. the hafdho
skalona oc ey kärnan Bir 2: 106. nw hawom wi brutith
skalina nw wiliom wi äta kärnan MB 1: 309. — kärne,
det inre rf sädeskornet, säd. korn oc kärno MB 1:
300. GO 450. MD (S) 282. — medulla, kärne, märg (i
ett trä), waandir hulkins kärno (medulla) . . . bleff i
himeriko Bir 4: (Dikt) 243. ib 244. — Jfr
kirse-bära-, kirsebiirs-, mandol-, mandola-, nut-,
nuta-, piona-, ploui-, valnnta-, iiple-kiärno.

kiiiryrt (kerörth), f. poterium sanguisorba Lin.?
pipinella kerörth LB 6: 284. baldimonia käryrth ib
5: 81. käryrth dygdh ib 8: 44. kcryrth swm graffwen
äro om voren i tielgongen för en leggen wpvoxer aff
henne ib. Jfr kiärra yrt.

kiöl (kiol, se flatkiol. köl. köll), m. [Id.
kjölr] L. köl. tälghia bordhwidh til skip oc köll MB
1: 445. skip herra hulkin som latir watnit ingaa
gy-nom köl in Bir 1: 36. Jfr flatkiol.
kiöl svarf (kiol suarf. kiolsuarf), n. L.
kiöt (köt. kiot MP 1: 29. kyt KL lO. gen. kötz.
köz Bil 679. med art. kötzsins Bir 1: 77, 5: 52.
kytsens KL 231. dat. köti MB 1: SSl; MP 1: 201;
Bir 1: 44, 5: 31. kioti Bu 504. köte MB 1: 159, 362.
kyti Bu 505; MP 1: 79, 2: 151; Ber 253. kyty ST

83

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0667.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free