- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
672

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - kola ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

köla

672

koma

L. kol. swart som kol Bil 719. Bu 2os. Al 0367, 9474.
Lg 3: 377. lians ryggir är swa som bränt kool Bir 1:
68. bans bakir är swa som kol. hulkin som tho skulle
wara swa som fils boen ib 70. ib 71, 188. tha koliu
äru vpnöt ok malmin fiytir j eldenoin ib 328. ib 2: 161,
162. hwa som androm afhände kul SD 5: 638 (1347).
pläghar kooll ath bränna RK 3 : 3023. Di 121, 123. för
än thz war brunnit alt i koll ib 66. i tho faghro
ser-mone . . . ther fullir är mz sötmans ok älskoghans
kulum Bo 176. — kolabriinnare, m. = kolbriinna.
ss tillnamn, üdmundcr kolabronnaro PK 233. —
kolakarl (kula-), m. [Isl. kolakarl] kolare, ss tillnamn.
jäppe kolakarl SD KS 2: 209 (1409), 212 (1409). jappe
kulakarl ib (1409). — köla vidlier (kolawedh),
m. ved som användes till kolning. DD 1: 168 (1499,
gammal qfskr.).

köla, v. köla, bränna kol. theres kolare skulu köla
IIII mila Tör v lispund DD 1: 168 (1499, gammal
tf-skr.).

kolare, m. kolare. SD 5: 637 (1347), 638. Bir 2:
161, 162. DD 1: 168 (1499, gammal afskr.). BSH 5:
512 (1512, nyare afskr.). — kolara dränger
(ko-lare-), m. kolarpojke, kolardräng. i föraktlig
mening. tho kolare drängia tiil ryggia driffua RK 3:
1518. ib 1524.

kolbriinna (culbrenna L.),f. [Jfr Isl. kolbronna,
f. brännande af kol] L. kolbrännare. ss tillnamn.
amund kolbrenna RK 1: (LRK) s. 224. folk kallar
mik kolbrenna ib. PK 255 (i var.). Jfr
köla-brännare,
kölder, se kulder.

kolelder (kool-), m. koleld, oppo con sakta kool
eld LB 7 : 326.

kolliuppadlier 1 adj.? tha äter herra abote fäm
eg stekt och fäm sudhin och fäm giord i gryto och
fäm i panno och fäm sudin i kale och fäm
kolhup-pad (annan läsart: kolffhuffwdli; för kalhovudh’i)
AS 60.

kolill, adj. kulen, frusen, af köld hopkrumpen.
lior-dhan wädhrädh hwilkit som är kält och gör man kolnan
och walin (in frigore constringit et torpentes facit)
Ber 182.

kolker? m. ? [5». dial. kolk, m.] i
laxfiskebyggnad nyttjad not utan kil. Se Rietz s. 378 f. forfiske
göra med kolkwm näthiom ollor uothom SD 5: 729
(1347, gammal afskr.). hade . . . screfuet ther wti
nodh for kolcko Fil 1: 52 (1484, nyare afskr.). ther
som scrifuot är nodh for coleko ib. ib 5: 11 (1453).
mod lippo nooth kolk fara ib 8: 9 (1463, afskr.).
kolln, se kulle.

kollekta, /. [Isl. kollekta. Mint. collecta] kollekt,
bön som i messa läses el. sjunges näst före episteln.
thon andhrä collectan skal wara aff jomffru mario
be-dröfwelse then trodie af sancto birgittä then fjärde
aff allhelgon then fämpte fore liffuandcs ok dödha
Fil 1: 54 (1485).

koller (coleer), n. [Mht. kollior, koller. Franska
collier] halsbeklädnad, till rustningen hörande, af tjockt
läder förfärdigad betäckning för halsen och bålens
öfre del, kyller, partes cuiusdain armature Tidelicet
. . . coleer SD 3: 287 (1316).
kollotter, se kullotter.

kolmule (kwl-), m. [Ar. kolmule] m. gadus
me-lanostomus Nilss. I vorde kwlmwle HSll 19: 166 (1506).

kolua (kulna Lg 3: 517. kwlna: -er LB 3: 83.
-ar, -adhe, -adher), v. kallna, slockna, eg. och
bildl. allo mins sons limi harnadho ok kolnadho j
dödhononi Bir 1: 268. ib 85, 2: 244, 266, 4: 135, 148. Lg
3: 517. fothen kwluer LB 3: 83. för än han (o:
likamen) ware alstingx kolnadher KL 317. then man
som kolnadho j allom limom Bir 3: 36. kolnadhe
man-nin aff räddogha ib 2: 287. smidhin glödgar tho thing
som slionadh oc kolnadh äru ib 4: 99. ib 3: 173. häuna
hiärta kolnadc ok sloknade j tliiune thiäuist ib 1:
105. huru thera hiärta kolliar swa ib 149. skörlifnadhz
luste kolnadhe i hanom KL 210. mangra manna
kär-lekir är kolnadhir Gr 301. Bir 1: 314, 2: 33, 59, 3: 64.
Su 260, 381. thänne gudeliko kärleken haffuer swa
kol-nat i manglia manna hiärta ib 2. ban . . . kolua
allir i gudz kärlek Bir 2: 52. ib 1: 394 , 2: 113. al
thin makt skal kolua oc forgaa ib 37. togh hau nokot
litit . . . kolna i sino gudhlikhoet Ansg 177. innan
thäs at han sva kolnade i gudhlikom kärlek ib. hon
(själen) kolna af wrangom lusta (d. v. s. den onda
lustans eld dämpas i henne) Bir 1: 371. iak slionadho
och kolnadho aff hönauna och taranna hita Ber 231.
— kolna ater, afkylas, solinna giisla the sias ator
op aff iordhinne som kolliar (Cod. A kokiar 122J ator
aff mwr oc borghe MB 1: (Cod. B) 537.

koluisker (kolnesker: -eska SD B: 208 (öfvers,
fr. si. af \m-talet); -eske LB 3: 191. kölnisker.
kölnescher. kölnossker: -osska SD Ars 1: 59
(l40i)), adj. [Isl. kolneskr. Mnt kollensch, köllensch,
kölnisch] Kölnisk, gifuer iak herra biörno . . . mill
kölnescha klädhesäk SD NS 1: 514 (1405). wägen
kölnisk mark HSll 19: 14 (1497). ij kolneske pennighe
wokt LB 3: 191. iij ok xxx tusandh lödugha mark j
kölnisk vikth RK 1: (sfgn) s. 172. ath betala j
kölnisk wikt fryi iijM [3000] lödhogh mark ok femty ib.
lotodh j kölnisk vykt betala ib s. 173. SD B: 208 (öfvers,
fr. si. af \m-talet), NS 1: 59 (1401). Jfr
Schil-ler-Liibben kollensch gowicht.

kolorter (kooloorter), m. kolort. trysta lagin
aff een kooloort LB 7: 295.

kolsesters lakan (-laken), n. et j (’/») kolsesters
lakon SJ 191 (1450).

kolsvarf (kol suarff. kulsuarf. kul suarf),
n. L.

kolunga! /.? ko-lunga? kastade honom mz rothua
kolungha RK 1: (sfgn) s. 181.

kolver, m. [Isl. kolfr] pil (utan spets), war hans
häst rispa sa snart ther ouor. som kolff i skute (sen1
ko/vi scyti) Di 90. han flögh för stangona som cn
kolff for oth arborsth ib 298.

koma (komma RK 3: 115; Val 37; MD 388;
Di 117; MB 2: 128 o. s. v. kuma Bu 205; -um
SD B: 639 (1347). cuma Bu 489. komba: komben
RK 2:8064. pres. komber. kombar Bu 102.
kommer LB 3: 68. kumber SR 13. kumbär ib 13, 14.
kumbar Bu 5, 183. eumba (för oumbarj ib 489.
kummer Fil 3: 66 (1445). imperf. kom. kam Bu
102 (jfr s. 948,); It K 2: 4914, 7483. kaam ib 8991. pl.
komo. kommo RK 2: 6752, 693i; Va 45; Lg 3: 392; MB
2: 281. cumo Bu 500. part. pret. komin. cvmin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0682.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free