- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
682

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - konunger ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

konuiiger

r.82

konvent.

Jfr konunga-, konung-säte. — konungs
thinv-pr (kunungx-), m. kungstjuf, kronotjuf, den som stjäl
frän konungen el. kronan, dömdes dftuid i kcltis til cn
ful kunungx tiwffer für lian egnade och stal konungx
ingold HtFll l: 289 (1509). — konungs thridhiunger
(kununx thriidhiungher. konungz tridinger
IS Sll 2: 65 (1399, nyare afskr.)), m. konung »treding,
(i Götaland) konungen tillkommande tredjedel af
alt-männingsjord. Se Styffe, VAII 24 : 234 f. at twna i
rydzstadha sokn ... är gamalt (för gainal) konungx
thrithiunger i waro hiiratho SD NS 1: 438 (1405).
dömer jac . . . tliiin forscripna konungx thrithiung
. . . hiirscapino oc krononna i swerike til ib. en 0 i
biaberk [o: brawik] heter swindia . . . dömis til
ku-nunx thriidhiungh oc häratz almänningia al thidh at
blifua ib 2: 218 (1409, nyare afskr.). BSII 2:1.xx (1413),
65 (1399, nyare afskr.), 201 (1413). the forscripna konungs
thrithiunga ib 68 (1399). Jfr konungs luter. —
vattendrag (el. del af sådant) som i likhet med
tredjedelen af allmänningsjord betraktas ss konungens
tillhörighet. tomabiik . . . dömis til konungx thrithiung
BSII 2: 71 (1399). then samo fierdhadolen i fornempdo
iaxa fiskerino hafuer warit aff aldcr . . . herrana
siolff agha . . . oc war aldrigh konungx thridhiung
äller häredz almänningh ib 73 (1399). kennomps wi
tildömpt forscriffno wreta clostro awerkin aff them
ström i duwodal ligger som bygder är a kunungx
thridhiung VAH 24: 31S (1414). nämpden wi timade ath
ströniin är konungx thridiunger ib 319 (1414). •—
konungs lltgärdll, f. utskyld till konungen. TB 71.

— konungs utskyld (kununx-), /. utskyld till
konungen, kronoutskgld. DD 3: 12 (1378, nyare afskr.).

— konungs val, n. konungaval, vm sama konungx
valet FM 57 (1457). ib 59. Jfr konunga val. —
konungs vatn (kunungx-), n. konungsvatten,
vattendrag el. viss del deraf som betraktas ss allmän el.
kunglig egendom och icke får stängas, hafdho stämpt
alt landith for:da närko wt til nitrio aa at rensa for:do
kunungx vatnen VAH 24: 320 (1422). — konnngsviiria
(-ware BSII 4: 113 (1486)), /. konungens el. kronans
förvar el. besittning, dömdo . . . thoras retta egit
i kon[un]g[s] wäria BSII 4: 112 (1486). ib 111, 113
(1486).

konuilgpr (kunungher), m. koning, origanum
vulgäre Lin. origanus konungh LB 6 : 284. origanum
kunungher ib 5: 81. origanus thz iir konunger ib 3:
131. mz onno yrt som hether origanus som kallas
ko-nungher oppa swänsko ib 4: 340.

konuiigiuna (köningghinnä), /. drottning.
waldhe ban tich til köningghinnä MD 54.

konungliker (-liclier: -lich SD 4: 467 (1335,
nyare afskr.); -lichum ib 466. konunglig: -lige
FII 1: 120 (1493, gammal afskr.). konnunglig: -lige
SO 122. konungeliker: -likom BSII 1: 194 (i3s7).
koninglig: -lige FM 636 (1515). konglig RK 3:
(Till. om Chr. II, red. B) 6211. kongelig ib 1: (Yngre
red. af LRK) s. 282. kongeliig ib 3: (Till. om Chr.
II, red. A) 6211. kunungliker: -lik KS 27 (68,
29); -likt ib 10 (24, 11), 11 (26, 12), 27 (69, 29); -liko
ib 14 (34, 15), 15 (36, 16). kununkliker: -likan
ib 66 (163, 72)), adj. [Isl. konungligr, kongligr]
konungslig, kunglig, en konung tillhörande el. tillkom-

mande. aff allum aarlikum konunglikum wtskulum SD
4: 407 (1335, nyare afskr.). bauer kununglikt wald
KS 10 (24, u). vnder war konnunglige nepst SO 122.
kongelig mact.li RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 2S2.
kongeliig cedh ib 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6211.
then tiid hans konungligo maiestat kry och örlig
förde FII 1: 120 (1493, gammal afskr.). SD 4: 466
(1335, nyare afskr.), 467. BSII 1: 194 (1387). KS
11 (26, 12), 14 ( 34, 15), 15 ( 36, 16) o. s. v. FM «36
(1515).

kouilllgslika, adv. konungsligt, på ett säll som
anstår en konung, halt thit änihite ok stadhga
lto-nungxlica (regaliter) Bir 3: 321.

kouuugsliker (konunkxliker: -lika l’l íeio;
-lik ib 1680. konungxlikin (ack. sing. m.) Bo 94;
(nom. sing. f.) Al 8057; -likit Bir 3: 52; MB 2:

241. konungxligin ib 274. konungxlig: -lige
SO 123. konungsleker: -leka S1/ 5 : 606 (1346):
-lekom Bil 840. konungxsleker: -leka ib 844.
konugxliker: -lika ST 517. koningxlig: -lige
BSII 4: 44 (1476). konnogxliker: -like Su 176; Lg
3: 276. kongxlig: -lige FM 250 (1505).
kunungs-liker: -lik SD 5 : 378 (1344, nyare afskr.).
kununx-liker: -lika ib 638 (1347); -likan KS 58 (144, 63)),
adj. L. 1) lik en konung, i kunglig värdighet,
kunglig, bäträ är wara könlik än kouunghxlik (af
yngre hand rättadt från kouunghlik; stirpi tnalo pari
quam regibus assimilari) GO 935. — konungslig, af
konungslig natur el. värdighet, min licamme som är
konungxlikit (regale) offir Bir 3: 52. konnogxlike
pro-photen dawid Lg 3: 276. 2) konungslig, kunglig,
en konung tillhörande el. tillkommande, kunungslik
räfst SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). hedrade hwar
thera annan mz konungslokom gafwom Bil 840.
thakk-adho mykyt hans konungxsleka waldo ib 841. at fly
konungxlikin liedhir Bo 94. göma ok wäria . . .
gainblan kununxlikan rät KS 58 (144, 63). medh alle
konungsliko renta oc rottogheeth BSII 4: 77 (1481).
for tbina konungxlica släkt Bir 2: 27. satte ban sik
a sin konugxlika stool ST 517. SI) 5 : 606 (1346), 638
(1347). Bir 3: 305, 316. FI 1596, 1610, 1680. Al 8057. Su
176. MB 2: 241, 274. SO 123. FM 250 (1505).

konungsyii (kwnnwngh syn), f. = konungs
syn. FH 8: 8 (1463, afskr.).

konungsäte, n. = konungs säte 2. att ko-

nwngsätitt skulle bliffua i gambio wpsale RK 1: (Yngre
red. af LRK) s. 256. Jfr koilllllga siito.

konvoilt,/. ( VKR 1, 3, 13, 25, 26; LfK 5; SD NS
2 : 228 (1409)) och n. (/(i/794; SD NS 1: 230 (1403); VKR
26, 63, 73, 76, 77; Bir 5: 71; Lg 3: 582; Su 56; LfK4, 82;
FH 4: 42 (1455)) [Isl. konvoilt,/. Lat. conventus] konvent,
samling el. samfund, af till ett kloster hörande munkar
el. nunnor, a]t conuontit vard väl mät Bil 794. wtan
förnianzsens loff oc conuentzsens samtykkio Su 56.
tileghnar jak thot försagdho sancti martins closter ok
conuento SD NS 1: 22 (l40l). ib 230 (1403), 379 (1404).
i risaberg clostir ok conuent ib 2 : 228 (1409). meth
synno conuent staa ok ]iwa i gudz thiänist ib. wndir
risaberg clostir, abbatissa ok conuent ib. at the haffucn
bäggias conucutzsins witnis byrdh Bir 5: 24. wardh
thot antwardliat confessori oc conuentenne j watzstene
VKR 13. ib 1, 3, 25, 26, 63, 73, 76, 77. Bir 5: 71. Lg 3:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0692.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free