Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - kordhumbla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kordhuiubla
G85
korpor
broiler bäro nagar bana vapen ined sick til gildos som
är yxo körda eller langh knyff SO 205.
kordhliutbla, /. ett slags klädesplagg, confero . ..
margareto i blauoam kordhumblo yrska SJ) 6: 214
(1350, gammal afskr.). Jfr thordlllllhla.
korel, n. [fnor. koreli. Jfr Mht. koralle, koral,
korel. Lat. corallum, coralium] kurall. aff korel malno
l’M xlix. ib XLII, Jfr korl.
korelband (korelbond. korill band), n.
korallhand. etb korill band Fil 5: 229 (1516). om tbet
korelbondot ib.
korganger (koregonk), m. [Jfr Mht. körgauc]
eg. gäng i koret; säng i koret! ban bawer vnt ocb
gitfuet .. . fem (5) mark owigo ärlige rento till koregonk
i bykirkuna SJ 325 (1465). vm saa kunno fallo sik ath
theiino korgangen afflades som nw vptagen är ath then
bliffwa icke saa fiilkomelige ib 326.
korgher (-ar), m. [Isl. korf, f. Mnt. korf.
Lat. corbis] korg. syndir lösa the korgha (sportellas)
som han hafdho förra saman bundit oc annan tiuia
samau binda KL 2ul. ib 251. lagdho köt j korgon
(canistro) MB 2: 85. twå korgha mz fikom ST 426.
ib 328, 385. lät han göra oou starkan korgli aff iäm
. . . oc satto sik sielfwan j korghin ib 530. Jfr
bak-, brödh-, liiatu-, ris-korgher, äfvensom
karver.
korgolf (chor gwlff), n. korgolf. wp wndir
systranna chor gwlff Bir 4: 84. ib 85.
korhiirra (koor-), m. [Jfr Mht. körherro]
korherre, kanik. Lg 3: 172.
koriander (cariandar LB l: 98), m. [Mnt.
koriander. Lat. coriaudrum] koriander, blanda tor tiil
uaguu stöttan coriandor LB 7: 267. dricko fröotb aff
coriander ib 272. ib 1: 98, 7: 297.
kork, m. ? [Mnt., Mnl., Nht. kork. Spanska corcho.
Lat. cortex] — korka barker, m. [Jfr Engelska
corkbarko i en skrift frän 15 årh., enl.
Grimm-Hildebrand, Deutsches Wörterbuch 5: 181l] kork. wm kringh
benno fästis ön triudher oc bredber korka bark PM 14.
korkapa (koorcapa. choor kapa FII 6: 4o
(1453). korkopa ib 4 : 84 (1499)), /. [/s/. kdrkàpa]
korkåpa, vnam cappam dictam koorcapo SJj 5: 191 (1343).
Fil 4 : 84 (1499), G: 40 (1453). Lg 3: 501. TK 272.
korl, m. och n. = korel. hoo som ydkelica
stryker sin ögon mod röth korl LB 7 : 206. stöter man
rött korl sniaa oc gnider tenderna ther mz tz pwlucr,
tha förgas wcrkin oc the bliffwa hwiita, oc tz styrker
tenderna ib 214. byndcr man korl om hennes laar: ban
aff sin natur liielper at föda sakteliga och snart
ib 277.
koril, fi. [Isl. korn] L. 1) granum, korn,
sädeskorn. sadlio hona fulla mz reuo hwote swa thraukt
at ey waro atskilnadhir mällan korn ok korn Bir 1:
382. ib 2: 9. tho wridhu kornit w axomun Bo 50. aff
hvilkoin thianda han ey vilde upbära til sit behoff
oth niitizsta korn Ånsg 245. 2) frumentum, säd. ban
skar mära korn Bu 101. gryn kwärn inaal alla handa
korn GO 154. stiälä korn Pa (Tung) 30. MB 1: 256. 3)
hordeum, korn, bjugg, korn ok roogh HK 1: 2086. ib 2:
3839. Mü (S) 286. taka ... aff kurneno til malt VKR
41. ib 36. SD 5: 637 (1347), NS 1: 36 (1401). BSII 4:
318 (1502). i pund rogb oc 11 pund sweusk korn FII 6: 34
(1452, afskr.). MB 2: 210, 342. RK 3: (sista forts.) 4593.
4) hafref haffua vi wt giffuet xxxi twnnor korn for
hosta loop BSII 3: 146 (1463?). — Jfr bland-,
dudhra-, fodher-, frö-, liafra-, hvete-, hiista-,
mii[tal-, paradis-, paradisa-, paris-, pipar-,
salt-, saml-, sinaps-, spitals-, siidhe-, siidhis-,
vädlier-korii.
kornalid, f. bjuggand, den tid då kornet skördas.
Ml) 424.
kornar (-aar LB 7: 86), n. [Isl. kurnàr] (i)- med
hänsyn till grödan, årsgröda, ärirtg. tz teknar godh
korn ar LB 7: 83. ib 6 : 281, 7 : 86.
koniax, n. kornax, sädesax, som agna i kornaxom
sundirkrosas j trysningh MP 1: 140.
kornbyrdho, f. börda säd. mz onä korn byrdhä
Pa (Tung) 31.
kornfal, n. ett slags hästsjukdom, fori vatenfal oc
kornfal Hästläkedom i AS 137. for korn och watn fal
LB 7: 103. for watnfal och kornfal ib 2: 67. tik
skador ey mera thetta korn fal ib. for watnfal ocb
korn-ffal ib 69.
korilgilder, adj. [Jfr Fnor. korngildr] inbringande
spanmål i ai-rendei korngildoiu byiom SD NS 1:
297 (1403). i korngilla jordh FM 40 (1420).
korngiiild (-giald /..), n. L. betalning för säd.
MB 1: 245.
kornhus, n. [ Isl. komhiis] sädeslada. granarium,
kornhus GU 2. SJ 117 (1443).
kornhärbiirghe (-herberghe), ». L. sädeslada.
Lg 3: 381.
korilhiistor, m. [Isl. kornhestr] L. häst som
fodras med säd. ss tillnamn, misit fratruni mathiam
dictum comhest SD 2: 453 (1305).
kornlajia (koorn- SD Ns 2: 47 (uos)), /. [Isl.
kornhlaia] L. sädeslada. SD NS 2: 47 (1408). RK 1:
(Albr) s. 212.
kornladhniug, /. L.
korillös, adj. utan säd, i saknad af säd. nw
ärom wi päninga löse oc fälöso oc än kornlöse MB
1: 256.
kornskamma, f. L. Jfr koriiskiimma.
kornskyl, m. skyl, sädesskyl. lagdhe sigh til
sömpns widh korn skylon (acervum manipulorum) MB
2: 211.
kornskyld, /. L.
koriiskiimma, /. L. Jfr kornskamma.
kornspander, /. L.
kornsiikker, m. säck med säd. Pa (Tung) 30.
korutiund, f. L.
kornt iuude, f. L.
koruuta, f. [Mnt. kornuto, /.] älskarinna, mz
olofflikom kärlok til bwndhin eicno sinne kornuto Su
14. tha iak iämwäl mangha kornwtor baffdho ib 87.
Lf K 218.
kornute, m. [Mnt. kornute, m.] älskling,
älskarinna. saa nakon wärdzslikan älskara bära sins
cor-nuta (sponsæ) tekn ällir nanipu j sinom klädom Su
367.
koroinpa, /. kosvans. Bir 3: 137.
korper (-ar), >». [Isl. korpr. Jfr Prov. curb, corp.
Lat. corvus] korp. en heinatambir korpir KL 25. ib
26-skodhin korpana MP 1: 294. swartaro än korpir ib.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
