- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
687

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - korsfästilse ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

korsfiistilse

r,87

kostolika

korsfiistilse, n. »ing. och pl. somt f. korsfästelse.
thz som händo i vars horra pinooc korsfäst ilsoni Ho lso.
thz som hällde i korsfästilsinno oc dödhonom ib 198. th
202, 205. lian bär ... i sik . . . mins korsfestilsc
beläte Su 192.

korsförare, m. korsriddare, medlem af orden
Maria de mercede. Se Duranti not 5 till Revelatione«
S. BirgiUte lib. 2, cap. 19. tbe korsförareno
(cruci-feri) sculin wara tliolik byi Bir 1: 264.

korshiirra, m. korsherre, korsriddare, medlem af
af Tyska orden. Lg 3: 564, 565, 567. thou tiid lians
koniingligo maicstat. kry och örlig förde och hade mcdh
korsherreno i prytzen FH 1: 120 (1493, gammal
afskr.).

korskysililljT (kars-),/, kyssandeinf korset. FH
7 : 78 (1509). hor är giort fredb och korskysningli
mellan boden landhon FM 410 (l509, samt. afskr.). mcner
theris stare förstho skulle liolde syn breff och
kars-kysningh widh makt.li ib.

korskyssilse, n. pl.? kyssande af korset, thot jach
sworith hawer pa kors kyssilsso BSII 6: 118 (1506).

korslagdher, p. adj. korslagd, mz korslagdom
handom Su 287.

korsmiirkc, n. [Isl. krossmorki] korstecken, giordho
tho kors märko mz fingromen a sinom tungom KL 404.
MB 2: 398.

korsiniirkter, p. adj. märkt med kors. bittis annar
ston vndi hanum ok corsmärkter Bil 708.

korstekll, n. [Isl. krosstäkn] korsets tecken,
korsmärke. gat aldro tholt at kors tekn laa vudi fotum
manna Bil 708. syntis war herra ihosus christus
hanum mz kors tekno KL 49. giordhe kors tekn owir
karit ib 46. signadhe sik mz kors tekne ib 50. ib 54.

korsträi, n. [Isl. krosstro] kors (af trä), binda
hanom bandar ok fötar vif cors trä (cruci) Bu 140.

korsvis, /. läge i kors. josep wille; omskipta sins
fadhers händer aff korswisinno MB 1: 259.

korsvis (-wiis Su 316), adv. korsvis, läggiaudo
händrina korswis for brystit Bo 206. Su 316.

korsvisa (-vijsa), /. läge i kors. iak räkker
swa mina händer a korseno, som thu räkto nw thina
a korswiso (korsvis) MB 1: 326. leggya iiii bandh j
korswisa (korsvis) LB 2: 61. fira (näml. lampor)
sattos i nidra cirklonoin i korsvijso huart moth andra
TK 270.

korsyrt, /. senecio vulgaris Lin. ienosion (för
senosion) siuo cardo benedictus thz är korsyrth LB
3: 197.

kort («. kort. korth. koorth FM 687 (1517)),
adj. [Mnt. kort. Lat. curtus] kort. jnnän koorthä tidli
FM 186 (1504). innan korten tiidli ib 333 (1507). jnnan
en kort tiid RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6388.
i en kort tid BSH 6: 227 (1507). huilket mich
omögo-ligit var i sa kort tiidli at göra HSH 20: 151 (1507).
tidben är kort FM 363 (1508). tidhon är gansze kort
BSII 5: 325 (1508). med korthom ordhom (i korthet
sagdt) ib 4 : 252 (1500). — n. adv. kort, tvärt, fulle te
godo män thor vtii korth DD 1: 182 (1503, ef t. aftr.
hos Langebek). segio wii niedh tliettc wart breff korth
ney moth konwngh hans BSH 4 : 220 (1497). ib 5: 153
(1507), 463 (1511). FM 687 (1517). — Jfr for körtel-,
korta (-adlier), r. — korta in, draga inf

wij haffwc kortath promen iu iiarth wnder litzla
holmen BSII 5: 272 (1508). —- Jfr af-, for-korta.

korteis, adj. [Isl. kurteiss. Ffrnnska courtois]
belefvad, artig, marghin stoltan franzeis thor fromo
äro ok kortois Fr 123».

kortrisker («. kortrist, kortrisk. körtist),
adj. från Kortrijk (Courtray). — n. i Kortrijk
till-verkadt el. efter denna stad benämdt tyg. xvi vinas
panni dicti kortrist SD 5: 152 (1343). ib 493 (1315),
5S3 (1346-50). vii vinas kortrisk ib 573 (1346). ipärst
oe kortrist ib 637 (1347). dcccm et octo vinas boni
panni kortrist ib 6: 143 (I34’.i). logo . . . ingemundo
quinquo vinas kortist pro kapa ib 219 (1350).

korver, m. [A" kurv. Jfr Isl. kurir] korf. man
skal äta korwin män han är heethor GO 226.

korygger, m. korygg. ii tunno korygb HSll 19:
166 (1506).

kos (koos), n. [Jfr N. kos, n. och N. kos, m.]
val, önskan, sträfvan? lopp, väg? til röweri stod alt
hans koos MD 212.
kos, se kus.

kosidlia (koo-), /. kosida. gild koosida GS 51
(1450).

koskaru, 7i. koträck. LB 7 : 245.

kosta (kaasta. kusta L. -ar, -adhe, -adher),

v. [Isl. kosta. Med afs. pri hem. 2, 3, 4 jfr Mnt.
kost-011. Ital. costare. Lat. constaro] L. 1) pröfva, sätta
pä prof, anstränga, kosta på. thz kostar boen at ridha
aa staaff GO 159. ib 472. — medtaga, skada, försvaga.
iacob kostadho sinunor tha ban hrotadhis mz änglenom
MB 1: 227. — opersonl. med ack. togh ban swa
starklika, at thz kostadho sinonar swa at iacob haltadho
MB 1: 226. 2) kosta, metl så väl personens som
sakens ack. eth belato . . . som hans fadher kostadho
cc pund gul Bil 478. tliässkyns trä waro hwariom
manno til rcdho i iorsala lainio oc mintzst kostadho
fatigha män MB 1: 499. thz kostade summa mon
götz oc liiff Ii K 1: 4159. thz kostar thit liiff FI 944.
Fr 2523. Va 17, 47. 3) kosta, bekosta, för allan
kostnath ok bygning, som ban thär a kostar SD KS
1: 448 (1405, nyare afskr.). 4) utgifva, använda.
tho haffuor thorn (penningarne) kaastadh pa th i store
klöcker oc then bigninge, som tho haffuo nw hafft
FM 256 (1506). ther sagdhe the then (för the) haffdo
kaasthet allo kirkiono poninge wppo ib. — kosta
sik, anstränga sig, bemöda sig. iiä huru mykyt thu
thräugir ok kostar thik Bo 128. ib 186. — metl inf. som
. . . litit toma sik sidlian eller kostha daghtinga for
hanum mz almosom ok mossom Bil 615. — Jfr
bekosta.

kostall, /. [Isl. kostan] kostnad, utgift, bethale ffrw
annä sinä kostan igen FH 5: 214 (1513).

kostelika (köstelik FI (Cod. B, C) 7io.
köster-lika lv 1985. lcosteligha RK 3: 1062. kosteliga
ib 2: 7413; Di 25, 29, 100, (Cod. B) 320. kostteliga Lit
7: 67. kösteligha Di 225. köstoliga RK 2: 7164,7224.
kösteligä Va 11, 20. kostelige Di 27. kosteliges
FM 62 (1467). kosliig 11SII 22 : 23 (1496)), adv. [Mnt.
kosteliken] 1) kostligen, kostbart, präktigt,
ha-wando hwazske manga rätte älla kostelica rodda Bo
34. kostelika var thz (slottet) forthäkath lv 1753.
thässe t.wa ther liiir swa kösterlika fara ib 1985. tho

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0697.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free