- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
702

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - kunna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kunna

702

kuniiista

oy äruodha älla gitir (potest) ey Bir 3: 168. — med
inf. med at., hwat kant tw at loka Di 108. Da kuuna
står förenadt med inf., kan denna betydelse ofta ej
strängt skiljas fran den följande, hvilken kan anses i
viss man■ ingå qfven i de anförda ex. — abs. offuer
thorn tha kunde tu wel MD 28. 2) kunna, vara i
stånd, förmå, vi oy kunuoni älla gitoin lifvat vtan
thik Gr 31S. — med inf. ulan at. engen kunne finna
þän nian sijian. ok ängen kunne sigia af hanom si|ian
Bu 146. än thot iak kan alla (för älla,) niaa ey sörghia
Bir 3.- 119. hwa hafdho thz kunnit tro Bo 1. hon kunde
äkko längir töghiat ib 212. tå kunno barn ok ugur
magha kununga warda KS 10 (25, 11); jfr 3. — med inf.
med at. almogho kan sköt at finna . . . liuad ban redhis
gudh . . . o)In ey KS 15 (37, 16). — med inf. utan
at i förening med en superi, konungen lot sik sidan
lidlia alla raskasta ban kunne ridha RK 2: 7091.
sagde them at ban wildho til honom fara thz ärligästä
han kundo affstadh koma Va 4. — med underförstådd
inf. oftast i förening med en superi, kastadho wth j
syon som ban längsth kwnne Di 302. at fölia mz wapn
ok bäst vtan dwalu som ij kumlin bäst Al 832. Di 145.
koinma til thorn thz raskast ban kunde RK 2: 7964.
rände som hau kundo fasth ib 3: 1636. — kunna,
kunna Jinna sig i, kunna beqväma sig till. med i/f.
med at. modhorin kunne ängalund at lata forkoma
honum MB 1: 277. 3) kunna, vara möjlig, med inf.
utan at. ther af kan honom ängin frome tiluaxa Bo
88. i tom fallom, i bardagha kunno tima KS 82 (203,
90). thz kan ok ey wara, at thz barn bauer oy frender
älla bulla vini äptc fadhur sin ib 10 (26, ll). - med
inf. med at. the kunno längher at gömas LB 4: 353.

4) för att uttrycka ett antagande: kunna, med inf.
utan at. nu kan nokor seghia thot uåghat waro KS
10 (25, ll). kan nakor naklaghan koma offwor ban SO
15. SD 8: 377 (1344, nyare afskr.), 662 (1347). vm
kun-unger kan warda antiggia nidhingr ella vrgytia, suå
är vrgitia bätre än nidhingr KS 35 (90, 37). vm thäth
swa kan sko at the samu pätiingha kunnii igh in koina
vppa thüm daghonom SD 5: 558 (1346, gammal afskr.).
kunno fät swa vara ät han vildo Jiiir af fara ib 637
(1347). or thät ok swa at iak kan liännä liwo längor
liwä ib 4: 389 (1334?). o i hwat land i vart riki wir
kuunum i komä ib 1: 668 (1285, gammal afskr.). bwor
thot helzlä liggiä kan, oc hwor ban thot spUriä kan
ib NS 1: 5 (1401). j hwariom eon man golnas wt j
öller girnas kan MD (S) 288. alt thet hanz hustrv
fadher .. . mik skylloghor war i eno ällaz adliro ällaz
hwat thot hälst wara kondo SD NS 2 : 240 (1409).

5) lära, undei’visa. med dat. och ack. inästara tho
wäl moghu thera bamum kunna (Bure och Scheffer:
kännaj mz ordbum ok athäwum digdh oc snille KS
Fragm. 11. then som konunga ok hüfdhinga bamum
skal kunna (Bure och Scheffer: käuna) wisdom ok
digdbelighiu athäwo ib. — Jfr förkunna.

kunna, v. Jfr mis-, var-kunna,
kunna, se kynna.
kunna, /. L. Jfr fak unna.
kuuuadlier, p. adj. Jfr välkuiinadlier.
klinnist (MB 1, Cod. B i allmänhet då Cod. A
har konst; se MB 1: 568. kwnnist MB 1: (Cod. B)
534. kunnisth BSII 5 : 422 (isio). kunist KS 28

(7i, 30). konnist Gr 259. connist: connistä Bil
339. konnest L. kwnsth Gers Ars A 2. konst. pl.
kunnisthir MB 1: (Cod. B) 568. konster, konste),

f. [Jfr Isl. kuuuasta. Mnt. kunst] L. 1) visdom,
förstånd, i aldir oc konnist maktoghast Gr 259. 2)
skicklighet, förmåga, vanin gör idhiiona. idlinan
konst-ena. ok konstin giwir kraptena i allo äruodhe B<> 134.
Bir 1: 299. te skulu hava konst (aptitudinem et
indu-striam) sik at wäria ok andra slå KS 81 (201, 89). kunist
til at göra thz hånom är åfåt ib 28 (71, 30). oy haffde
hon konst til at simma Lg 3 : 387. iak . . . haffwer
giört thenna bok som kallas oppa latino ars moriendi.
ok är nyttogh allom crisnom människiom til ath faa
kwnsth ok lärdom til at kwnna wäl döö Gers Ars A
2 (möjl. att föra till 3). hafwer han konst at
wndhcr-sta gudh (cognoscendi facilitatem) Ber 212. ther til
at swara wardher wäl skälcket om konsteu
nakkra-ledhis at räktho (si facultas adesset’) Su 78. j them
daghom bör huariom cptir sinne konst ok makt minnas
a gudz godgerninga MP 1: 316. BSII 6: 422 (l51o).
3) kunskap, insigt, färdighet, hon (själen) skapas i
barnsins likarna vtan alla konst oc hawer gudh siälwor
giwith all andbudh oc rodho til at fa mz konster MB
1: 55. födhas mz allom konstom ib 118. aff wanwitino
koinbor at manuin hawer oy alla konstor ib. konst
styrer man til at göra rät ib. är thz mannonom
11a-twrlikt at hau faar konst mz öghom oc örom »6. om
hans konst oc wit ib 119. ib 78, 92, 93. MP 1: 240.
afla visdom ok konste til gudz hedhir oc cristna tro
värio ok til godhra manna st.yrkilso ok villa farande
lättilse Bir 3 : 242. — konst, idrott, sannapo han vara
bästan ok wisastan mästara [>oro const (strax förut
heter del att det sökes efter fän mästara dicta kunno
ok göra {íolict palacium. som standar i römsko borgh,)
Bu 181. iämskyt som the sagho öller hördho nakra
konst oc lagdho sin hugh til at nima, tha hafdho the
nwmith the list ther the willo MB 1: 119. — konst
af magisk art, trollkonst, svartkonst, matheus sagdlie
til coclaronna. hwar är nw idlior list ok koust Bil
226. Bir 3: 158. som kunna nakra handa manilse älla
konste at vt köra älla wt mana diäflana ib 1: 99. then
konstenä magiu j ber forsökiä Va 43. at jak hafdho
giort thz aff illo konst (arte maligna) Bir 2 : 299. the
swart.il konstin ST 22 (se vidare svarterj. — konst,
vetenskap, waru ther höghasta scola hösto connistä Bil
339. ij thorn skolom ga wi ey til book ther mästara
göras ij konstom klook Al 6446. ib 6449, 6450, 6457, 6159.
sniällo j boklike konst Bir 1: 101. nim thor til
bok-lica konsto at thw magho callas mästare ib 3: 241.
Lg 535. — konst, konstfärdighet, han lät ok guthna
bästa aff gul dragha mz konst silf waghna Bil 722.
ij eet torn är aff konster giort FI 710. sinne koust
monde lian tha at liyta Al 4453. 4) det som är
uttänkt och utfördt med insigt, maskin, swarlige
stormande mot sworo bössor och andra konster FII G: 85
(1495, afskr.). 5) konst, list. mz konst oc swik Al
9949. — Jfr diiivuls-, ko klara-, spadoms-,
stridskonst.

kunnista, f. [Jfr Isl. kunnasta] kunskap,
kalladh-is kunnistu (Cod. A wiisdouisins 158,) trä götz oc
iltz MB 1: (Cod. B) 543. vtau äller kwnnistur (Cod.
A alia konst 55j ib 532.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0712.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free